Antal invånare: 276 361 788 (2021)
Huvudstad: Jakarta
Den indonesiska övärlden breder ut sig nästan 500 mil mellan Sydöstasiens fastland och Australien. Indonesien är världens fjärde folkrikaste stat och har den största muslimska befolkningen i världen. Sedan president Suhartos fall 1998 har landet utvecklats i demokratisk riktning. I Papua förs en väpnad kamp för självständighet. Tsunamin 2004 drabbade Indonesien hårt, med runt 170 000 döda.
Befolkning
Indonesien är världens fjärde folkrikaste land. En klar majoritet av invånarna härstammar från malajfolk som under 500-talet före Kristus vandrade in från det asiatiska fastlandet. Befolkningen är uppdelad i ett stort antal folkgrupper (enligt vissa källor 400), varav många talar egna språk och har egna kulturer.
Religion
Författningen föreskriver religionsfrihet men slår samtidigt fast att republiken Indonesien vilar på tanken om tron på en gud. Ateism är inte direkt förbjudet men betraktas ofta med stor skepsis. Det finns sex officiellt erkända religioner: hinduism, buddhism, islam, katolicism, protestantism och konfucianism. Personer som bekänner sig till någon annan trosuppfattning, exempelvis landets många stamreligioner, kan registrera sig hos myndigheterna som tillhörande sociala – inte religiösa – grupper.
Politiskt system
Indonesien är en republik vars president utses i direkta allmänna val. Presidenten har stora maktbefogenheter och väljer själv sin regering. I indonesiska regeringar sitter vanligtvis ministrar från såväl moderata muslimska partier som sekulära, nationalistiska. Det lagstiftande representanthuset domineras av samma politiska krafter.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Indonesien har sedan slutet av 1990-talet utvecklats i tydlig demokratisk riktning, även om rättssäkerheten ännu är svag och korruptionen utbredd. Militären har lyckats behålla ett informellt inflytande över politiken. Indonesien betecknas dock numera som en demokrati där de politiska ledarna utses i fria och rättvisa val.
Utrikespolitik och försvar
Som stormakt i Sydöstasien har Indonesien länge prioriterat regionala frågor i utrikespolitiken. Trots det har landet haft en rad svåra konflikter med grannländer, inte minst med Malaysia och Östtimor. Ockupationen av Östtimor 1975–1999 låg i decennier som en skugga över Indonesiens kontakter med omvärlden. Idag är dock de utrikespolitiska relationerna över lag goda, även med Östtimor. Indonesien får militärt stöd av USA i kampen mot terrorism.
Ekonomi
Indonesien är Sydöstasiens största ekonomi. Landet har genomgått en omfattande ekonomisk omvandling sedan Asienkrisen 1998 och lockar numera investerare med en stor konsumentmarknad, rika naturtillgångar och politisk stabilitet. Coronapandemin under 2020-talets första år ledde till att den indonesiska ekonomin vände nedåt, men bara tillfälligt.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Indonesiens geografi >
Sociala förhållanden
Levnadsstandarden och det allmänna hälsotillståndet bland indoneserna har förbättrats markant sedan 1960-talet. Idag beräknas var tionde indones leva under den officiella fattigdomsgränsen. De fattiga återfinns främst på landsbygden och i landets östra delar. Coronapandemin 2020–2022 innebar en stor påfrestning för sjukvården.
Besök Landguiden och läs mer om Indonesien.
Konflikter : Indonesien
Konflikter : Östtimor
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om