Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

Medeltidens sjukdomar spreds snabbt i städer där människor bodde trångt och smutsigt. De kunde också komma med handelsresor, när människor reste mellan olika platser eller länder. Men jämfört med idag spred sig sjukdomar långsamt eftersom det tog lång tid att resa. Då fanns varken bilar, tåg, flygplan eller motordrivna fartyg. Det snabbaste sättet att ta sig fram långa sträckor var med segelfartyg. 

Idag vet vi att sjukdomar orsakas av bakterier och virus, men på medeltiden fanns inte den kunskapen. Många trodde att det var straff från Gud eller att sjukdomen spreds i luften från döda kroppar. Därför försökte folk skydda sig med hjälp av böner, rökelse och genom att undvika de smittade. De som ändå försökte hjälpa de sjuka - till exempel präster, munkar, nunnor och läkare - bar ibland speciella skyddsdräkter.

Spetälska - en av medeltidens hemskaste sjukdomar

På medeltiden var många rädda för en sjukdom som kallas spetälska. De flesta kände till spetälskan från Bibeln, där den nämns flera gånger. Folk trodde att sjukdomen var väldigt smittsam, men i verkligheten är den mycket svår att smitta vidare. Det krävs att man är nära den sjuke under lång tid.

Spetälska kallades ibland för "döden före döden". Den som blev sjuk kunde få stora sår, tappa känsel i kroppen, och ibland även förlora kroppsdelar. Ansiktet kunde bli så förändrat att personen inte längre gick att känna igen. Även rösten förändrades. Men det värsta var kanske inte själva sjukdomen – utan att de sjuka ofta blev utkastade ur samhället. Folk trodde att spetälska var ett straff från Gud. De som blev sjuka fick inte bo kvar i städer eller byar, och inte heller träffa andra människor.

Det fanns många regler för dem som var sjuka i spetälska. De fick inte gå till kyrkan, marknader eller torg. De fick inte prata med andra, särskilt inte med barn, och om de behövde säga något till någon annan, skulle det ske i motvind så att ingen blev smittad. I vissa städer fick de bara komma in under dagtid för att tigga. Om de ville köpa något, fick de peka med en käpp. När de betalade räckte de fram mynten i en håv. Ibland tvingades de spetälska bära särskilda kläder och ha bjällror så att andra visste att de närmade sig.

Under 1100- och 1200-talen var spetälskan vanlig i Europa. Många människor blev sjuka och det verkade som att hela befolkningen höll på att ruttna bort. Men sedan, på 1300-talet, började spetälskan försvinna. Varför? Jo, det var för att en ännu värre sjukdom hade kommit tillbaka - pesten, men nu i form av digerdöden. Den dödade snabbt miljontals människor, och efter det fanns inte många som var sjuka i spetälska kvar.