Under 1800-talet växte städerna. Nu blev det allt vanligare att handla i affärer. Bilden visar en bokhandel i början av 1800-talet.
Under 1800-talet genomgick det västerländska samhället stora förändringar då dess länder i olika grad omvandlades från jordbrukssamhällen till industrinationer. Jordbruket hade då förbättrats och blivit mer effektivt än tidigare. Färre kunde nu försörja fler.
Under perioden flyttade därför mängder med människor från landsbygden till tätorter där de fick arbete inom den växande industrin.
En bagare som tillhör bagarnas skrå. Skråväsendet började luckras upp under 1800-talet när liberalismens idéer om fri konkurrens fick fäste i samhället.
Inrikeshandeln i de europeiska länderna bromsades långt in på 1800-talet av att företagare och affärsmän fortfarande var tvungna att vara sammanslutna i skrån. Inom det gamla skråväsendet krävdes att alla företagare skulle besitta goda yrkeskunskaper och att skråna själva fick bestämma vilka som skulle upptas i deras yrkesfack. Utmärkande för skråväsendet var också dess strikta konkurrensbestämmelser som reglerade utbudet av varor och arbetskraft. Systemet med indelningen i skrån var därför ett stort hinder för de flesta som ville starta en affärsverksamhet, men också för de företag som ville växa sig större och utöka sin marknad.
Allteftersom skråväsendet upphörde i Europa under 1800-talets gång och nya liberala lagar trädde i kraft som bland annat motverkade monopol, blev det fritt för vem som helst att starta en affärsrörelse. I Sverige skedde detta vid mitten av 1800-talet.
Världshandeln hämmades från 1500-talet till en bit in på 1800-talet av merkantilismens idéer. Den merkantilistiska teorin utgick från att handel medförde vinst för den ene och förlust för den andre. Man strävade efter att sälja dyrt och köpa billigt. Staten skulle därför inte importera mer varor än de allra nödvändigaste. Landets förmögenhet skulle istället byggas upp genom export till andra länder. Den merkantilistiska läran resulterade i att länderna skapade tullmurar för att skydda den egna handeln. Merkantilismen var därför länge ett hinder för världshandelns utveckling.
Under senare delen av 1800-talet utvecklades nya metoder för framställning av stål. Samtidigt började elektricitet och olja användas som energikällor, och en rad uppfinningar såg dagens ljus. Vetenskapen fick en ökad roll då det gällde att ta fram ny teknik, nya produkter och nya arbetsmetoder. På samma gång spred sig industrialismen till en rad nya länder. Aktiebolag och affärsbanker förändrade företagsamhetens villkor.
Med den ekonomiska tillväxten på 1800-talet uppkom ett inflytelserikt borgerskap som spred liberalismens idéer i samhället. På så vis bredde också idéerna om en fri marknad ut sig och trängde undan den gamla merkantilistiska läran.
I samband med det minskades den statliga kontrollen över ekonomin. Många tullar togs bort och den internationella handeln började avregleras. När det hade skett kunde varor transporteras mer fritt över gränserna.
Under andra halvan av 1800-talet skedde också en intensifiering av de europeiska stormakternas jakt på kolonier som bland annat skulle förse dem med råvaror till deras växande industrier. I och med det hamnade stora delar av Afrika och Asien under europeisk kontroll.
Den europeiska imperialismen i kombination med avregleringen av den internationella marknaden gjorde att den västerländska världshandeln tog fart. Den nya världsmarknaden baserades på europeisk kapitalism och gynnade nästan enbart de västerländska industriländerna.
På samma gång genomgick industriländerna en ”inre erövring” då dess landsbygd införlivades i det kapitalistiska systemet varigenom en inhemsk (nationell) marknad skapades.
Det var också under den här tiden som det moderna bankväsendet uppstod. Allteftersom folk fick mer pengar över, sattes mer kapital in på bankerna. Bankerna kunde därmed låna ut mer pengar till företag vilket bidrog till att öka företagsandan och tillväxten inom näringslivet.
Näringslivets utveckling och kapitalismens expansion under 1800-talet lade grunderna till vår egen tids moderna ekonomi.
Med början under lågkonjunkturen på 1880-talet gick många länder ifrån de liberala idealen för näringslivet. Konkurrensen sattes ur spel då företagen nu istället slöt sig samman i karteller, och när det gällde det internationella varuutbytet gav frihandeln vika för protektionism (hårdare tullpolitik).
LÄS MER: Skråväsendet
LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914
LÄS MER: Industriella revolutionen
LÄS MER: Politiska ideologier
Avreglering: När lagar och bestämmelser för en eller flera branscher inom ekonomins reglerade områden luckras upp och omregleras - marknaden (inkl. konkurrens) blir friare. Avreglering är motsatsen till reglering.
Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.
Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.
Inrikeshandel: Handel som äger rum inom ett lands gränser.
Internationell: Ett adjektiv som ofta beskriver samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.
Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter, maskiner och skepp.
Kapitalism: Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.
Kartell: En formell överenskommelse mellan företag med avsikt att sätta den marknadsmässiga konkurrensen ur spel. Medlemmarna i kartellen godkänner att samordna sina priser och sin produktion med varandra. De flesta konkurrenslagar förbjuder karteller.
Koloni: En administrativ region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel.
Kolonialism: Staters eller gruppers erövring och behärskande av, för dem, mer eller mindre främmande territorier. Det kan även involvera exploatering samt införande av den egna kulturen eller civilisationen. Enligt vissa synsätt krävs en mer omfattande migration till det koloniserade området för att man ska kunna tala om kolonialism, enligt andra synsätt räcker dominans. Läs mer >
Kommersiell verksamhet är en sysselsättning som omsätter pengar och vars avsikt är att ge intäkter (vinst).
Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.
Konsumtionsvanor: Var man handlar och vilka varor man köper.
Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.
Merkantilism: Idéer om att handel medför vinst för den ene och förlust för den andre. Man bör därför undvika att importera varor, men att exportera är bra.
Monopol: En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).
Naturahushållning: Ekonomiskt system där man inte använder pengar utan istället byter varor med varandra.
Näringsliv: Samlingsnamn för de olika näringar (företag och andra vinstdrivande verksamheter) som finns inom ett geografiskt område.
Protektionism: Att på olika sätt skydda varor och tjänster som produceras i det egna landet från konkurrens från andra länder. För att skydda sig kan landet använda en hel rad åtgärder, så kallade handelshinder, som tullar, registreringsavgifter, importkvoter med mera. Motsatsen till protektionism är frihandel.
Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.
Skråväsen: Ett medeltida organisationssystem för de borgare som var hantverkare. Yrkesutövarna inom de olika hantverksyrkena var sammanslutna i olika föreningar, ämbeten, med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete. Skråväsendet innebär också att bara de som var medlemmar i ett skrå fick ägna sig åt yrket.
Tull är en avgift som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.
Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
Utrikeshandel: Handel med länder utanför det egna landets gränser.
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
Litteratur:
Christine Rider, An Introduction to Economic History, Cengage Learning, 1995
Jarle Simensen, Bra Böckers världshistoria, del 12 – Väst erövrar världen 1870-1914, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Robert Marks, The Origins of the Modern World, Rowman & Littlefield, 2007
Text: Robert de Vries (red.)
Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller höra när man nalkades en hytta eller en stångjärnshammare. Med jämna mellanrum steg ett gnistregn eller eldsken mot himlen eller också hördes vida omkring ett monotont dunkande. Ja, inte bara i det som vi nu kallar Bergslagen. Över stora delar av Sverige norr om Skåne fanns hyttor där tackjärn utvanns ur malmen och hamrar som formade sjöarnas och bergens järnmalm till järn och stål av hög kvalitet. Cirka 500 sådana anläggningar låg spridda längs vattendragen i skogrika områden...
Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-talet utvecklades nya sociala miljöer kring fabrikerna som skapade trygghet, social identitet och samhörighet bland arbetarna. Samtidigt fanns där en latent känsla av auktoritet och krav på underkastelse. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på de patriarkala förhållandena som rådde vid många av de svenska bruken under 1800-talet och början av 1900-talet...
Jeansmodet överskrider kön, ålder och klass. Byxorna har en tidlös design och har numera blivit en självklar del av vår vardag. Men det är inte många av oss som kan berätta om jeansens historia. I den här artikeln kan du bland annat läsa om den tyske immigranten Levi Strauss som kom till USA i mitten av 1800-talet och så småningom grundade ett företag som sålde jeanstyg. När han sedan fick i uppdrag av ett gruvbolag att skapa arbetskläder som var slitstarka och tålde hårt arbete, kom tillverkningen av jeans igång. Till en början i form av jeansoveraller, och ett par decennier senare i form av byxor. Företaget började sälja jeansbyxor på 1890-talet. Produktionen av jeans ökade till big business genom Levi Strauss ledarskap. Han var en mycket rik man när han dog 1902. Hans släktingar tog över Levi Strauss & Co, som blev världens största tillverkare av byxor...
Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...
När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...
Ett nostalgiskt skimmer vilar över den gamla handelsboden med personlig betjäning, ett spännande virrvarr av varor och en doftsymfoni av salt sill, fläsk, kryddor, tjära, kamfer och fotogen. Men hur många har idag erfarenhet av en riktig gammal handelsbod eller lanthandel? De har rationaliserats bort till förmån för mera rationella, men kanske mindre hemtrevliga snabbköp och stormarknader. De flesta nutidsmänniskor skulle antagligen förgås av otålighet i väntan på sin tur i den gamla handelsboden...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.
Faktafilm (19:42 min) för skolan av UR (Sveriges utbildningsradio) om Europa under 1800-talet. 1800-talet brukar ses som brytpunkten mellan det gamla och det nya. Här ställs många stora frågor på sin spets: Hur ska ett land styras? Vad är egentligen ett land? Och är förändring alltid bättre? Vi förklarar de viktigaste händelserna i ett föränderligt Europa.
Om Historia förklarad:
I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.
Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"
I Riksarkivets digitala arkiv hittar du historiska originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om närings- och yrkesliv.
Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"
Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Ostindiska kompaniet. År 1731 startades det framgångsrika svenska Ostindiska kompaniet för att via sjöfart bedriva handel med Östasien. Så, hur kom det svenska handelskompaniet att bli så lyckosamt?
Avsnitt (17:47 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om industriella revolutionen. Den industriella revolutionen har bidragit till en av de största förändringarna i mänsklighetens historia. Omvandlingen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle börjar i England i mitten av 1700-talet för att sedan sprida sig vidare. Men varför startade den just där, och varför misslyckades den till en början i Sverige? Vi förklarar förutsättningarna för den industriella revolutionen och hur den förändrade livet för människor i världen - och i Sverige.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om kvinnliga företagare på 1800-talet. Många kvinnor startade egna företag i slutet av 1800-talet. Sveriges första annonsbyrå och flera skolor hörde till dessa. Ofta fick verksamheten namn efter grundarna. Gumaelius och Whitlock är goda exempel...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om skråväsendet i Sverige. I Sveriges för det mesta små och obetydliga städer fanns det intill 1800-talet olika typer av hantverkare. De allra minsta städerna hade kanske bara några enstaka skomakare, skräddare och tunnbindare. Men i de större städerna var antalet större och diversifieringen mera utvecklad: där kunde man rent av hitta guldsmeder, perukmakare och urmakare. Skråväsendet, ett tyskt regleringssystem, hade importerats till Sverige och på allvar börjat införas i Stockholm under 1400-talet...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om stickorna som erövrade världen. Svensk tändsticksindustri ses ofta i det falnande ljuset av Ivar Kreugers imperium. Men historien rymmer bra mycket mer än så...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om när varuhusen växte fram. Varuhustanken började utvecklas i samband med industrialiseringen vid mitten av 1800-talet i både USA och Frankrike. Kring sekelskiftet 1900 slog varuhusen igenom på bred front i ett stort antal storstäder.
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om familjen Nobels tid i Ryssland. Familjen Nobel intar en särskild plats i Rysslands näringslivshistoria. Tre generationer Nobel – från första hälften av 1800-talet och ända fram till 1918 – hade sin verksamhet i Ryssland. Pappa Immanuel, sönerna Ludvig, Alfred och Robert samt Ludvigs söner Karl och Emanuel spelade en mycket framträdande roll inte bara för grundandet och utvecklingen av Rysslands industri i allmänhet utan också för Rysslands försvarsindustri...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur svensk arbetsgivarpolitik började formas 1897–1909. När fackföreningarna blivit en maktfaktor i Sverige tvingades även arbetsgivarsidan att organisera sig. Artikelförfattaren presenterar här sin färska avhandling om hur den svenska arbetsgivarpolitiken tog form och berättar om de olika idéer som kämpade om herraväldet i det tidiga SAF...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om kunglig glans i varumärkenas värld. Näringslivet har länge låtit kungligheter förgylla sina förpackningar. Men tiden då kungafamiljen syntes på allt från tvålar och rakblad till punschetiketter och cigarrer är definitivt över...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om skråväsendets avskaffande 1847. När skråväsendet avskaffades rämnade hantverkarnas sociala skyddsnät, bönhasarna fick inte längre jagas från staden och industrialismen lockade lärlingarna till fabrikerna. Att hantverket inte dog ut har vi facit på, men hur lyckades det klara den fria konkurrensen och den sociala utsattheten?
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om handelns entreprenörer och Sveriges industrialisering. Köpmännen har haft en stor betydelse för uppkomsten av industri i Sverige, men även för hur de svenska industriprodukterna kom att se ut. Och industrialiseringen har sina rötter redan i 1600-talet...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om realisationens historia. Rean uppstod på 1800-talet, men fick sin storhetstid på 1930-talet. Från att ha varit ett sätt att bli av med ett lager eller tillfälligt parti har det blivit en viktig del av marknadsföringen...
Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).
Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.
Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...
Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).
Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...
Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel...
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien. Ekonomisk historia hänger till stor...
Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...
Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...
Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...
Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara...
Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...
Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...
Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....
Skiftesreformerna var några svenska jordbruksreformer som genomfördes i omgångar - enskiftet,...
Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. En...
Den svenska sågverksindustrin befann sig länge i skuggan av den norska, men från 1800-talets mitt...
Johan Palmstruch från Riga startade 1656 den första svenska affärsbanken, Stockholms Banco. När...
Rutger Macklean (1742-1816) var ämbetsman, militär och pionjär inom skiftesrörelsen på godset...