Antal invånare: 44 385 155 (2019)
Huvudstad: Kiev
Ukraina blev självständigt 1991, men frigörelsen från Sovjetunionen var svår och landet har präglats av ett tidvis auktoritärt och ständigt korrumperat styre med starka inneboende motsättningar. En revolution 2014 förde Ukraina på kollisionskurs med Ryssland, som annekterade halvön Krim och iscensatte ett väpnat uppror i landets östra delar. Hotet från Ryssland har gett Ukraina starkt stöd från EU och USA, men fortsatt korruption kan få stödet att svikta.
Befolkning
Ukrainas befolkning har minskat efter självständigheten 1991, eftersom det dör fler än det föds i landet. Invånarantalet har fallit från över 52 miljoner till drygt 44 miljoner (inkluderande Krim) 2019. Det stora flertalet invånare är etniska ukrainare, medan ryssar utgör en stor minoritetsgrupp. Ukrainska är officiellt språk men ryskan har stark ställning.
Religion
De flesta invånare identifierar sig som ortodoxt kristna. Tre ortodoxa kyrkor har reducerats till två: en som är underställd Moskvapatriarkatet och en självständig ukrainsk kyrka under Kievpatriarkatet. I västra Ukraina tillhör många grekisk-katolska kyrkan, och en mindre grupp den romersk-katolska. Det finns även protestantiska samfund och judiska församlingar. Krimtatarerna är till största delen muslimer.
Politiskt system
Ukraina är en republik med halvpresidentiellt styre. Det innebär att både presidenten och premiärministern deltar i det dagliga regeringsarbetet men med skilda roller. Regeringen är ansvarig inför parlamentet.
De svåraste hindren för att bygga upp en modern rättsstat har varit den djupa korruptionen och politikernas påverkan på rättsväsendet.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
Ukrainsk nationalism har vuxit de senaste åren och den spelar allt större roll i befolkningens vardag. Pressfrihet garanteras i lag, men ett propagandakrig pågår mellan Ukraina och Ryssland och gör det svårt att navigera i medielandskapet. Korruptionen är utbredd och motverkar utvecklingen av en rättsstat.
Utrikespolitik och försvar
Ukrainas utrikespolitik sedan självständigheten 1991 har pendlat mellan nära relationer till grannlandet Ryssland och ett starkt beroende av ekonomiskt och politiskt stöd från västmakterna.
Efter den pro-västliga folkresningen i början av 2014 har förbindelserna med Ryssland präglats av fiendskap och närheten till väst blivit något av en livlina.
Ekonomi
Ukrainas väg från planekonomi till marknadsekonomi har varit knagglig. En svår ekonomisk nedgång präglade 1990-talet och den robusta tillväxt som inleddes vid millennieskiftet fick ett abrupt slut i och med den globala finanskrisen 2008–2009. De senaste åren har skärpt konflikt med Ryssland skapat osäkerhet kring Ukrainas ekonomi. Landet har stor tung industri och är starkt beroende av utrikeshandel.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Ukrainas geografi >
Sociala förhållanden
Den trygghet på låg nivå som fanns under den sovjetiska tiden vittrade bort efter självständigheten. Levnadsstandarden är fortfarande lägre än före 1991 och hälsoläget är allvarligt.
Besök Landguiden och läs mer om Ukraina.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
