Antal invånare: 43 814 581 (2021)
Huvudstad: Kiev
Ukraina blev självständigt 1991, men frigörelsen från Sovjetunionen var svår och landet har präglats av tidvis auktoritärt och ständigt korrumperat styre med starka inneboende motsättningar. En revolution 2014 förde Ukraina på kollisionskurs med Ryssland, som annekterade halvön Krim och iscensatte ett väpnat uppror i landets östra delar. Hotet från Ryssland, som 2022 tar sig uttryck i en militär invasion, har gett Ukraina starkt stöd från EU och USA.
Befolkning
Rysslands invasion i Ukraina som trappades upp till full skala i februari 2022 har lett till de största flyktingströmmarna i Europa sedan andra världskriget. Cirka 7,7 miljoner människor har registrerats som flyktingar i andra länder, enligt FN:s sammanställning åtta månader efter de ryska styrkornas inmarsch.
Religion
De flesta invånare identifierar sig som ortodoxt kristna. Tre ortodoxa kyrkor har reducerats till två: en som är underställd Moskvapatriarkatet och en självständig ukrainsk kyrka under Kievpatriarkatet. I västra Ukraina tillhör många grekisk-katolska kyrkan, och en mindre grupp den romersk-katolska. Det finns även protestantiska samfund och judiska församlingar. Krimtatarerna är till största delen muslimer.
Politiskt system
Ukraina är en republik med halvpresidentiellt styre. Det innebär att både presidenten och premiärministern deltar i det dagliga regeringsarbetet men med skilda roller. Regeringen är ansvarig inför parlamentet. De svåraste hindren för att bygga upp en modern rättsstat har varit den djupa korruptionen och politikernas påverkan på rättsväsendet.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
Ukrainsk nationalism har vuxit de senaste åren och liksom den ryska spelat allt större roll i befolkningens vardag. Pressfrihet garanteras i lag, men ett propagandakrig har rasat mellan Ukraina och Ryssland i flera år och gjort det svårt att navigera i medielandskapet. Utbredd korruption har motverkat utvecklingen av en rättsstat.
Utrikespolitik och försvar
Ukrainas utrikespolitik sedan självständigheten 1991 har pendlat mellan nära relationer till grannlandet Ryssland och starkt beroende av ekonomiskt och politiskt stöd från västmakterna. Alltsedan en pro-västlig folkresning och Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 har förbindelserna med Moskva präglats av fiendskap. Den ryske presidenten Vladimir Putin agerar med militära medel för att utöka territorier under direkt rysk kontroll och hindra Ukraina från att orientera sig västerut.
Ekonomi
Ukrainas väg från planekonomi till marknadsekonomi har varit knagglig. Svår ekonomisk nedgång präglade 1990-talet och den tillväxt som inleddes vid millennieskiftet fick ett abrupt slut i och med en global finanskris 2008–2009. De senaste åren har konflikt med Ryssland skapat osäkerhet kring Ukrainas ekonomi. Det fullskaliga kriget 2022 gör att produktion och intäkter helt har upphört på många håll. EU och USA har tagit på sig att stötta Ukraina.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Ukrainas geografi >
Sociala förhållanden
En omfattande katastrof, inom och utanför Ukrainas gränser, utvecklas när människor är på flykt undan en fullskalig militär rysk invasion. Redan krigsåren från 2014 ledde till stora flyktingströmmar och invasionen 2022 har ställt Ukrainas befolkning inför livshotande svårigheter, som förstärks av att vintern står för dörren. Världshälsoorganisationen (WHO) varnar för bland annat spridning av smittsamma sjukdomar.
Besök Landguiden och läs mer om Ukraina.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
