Antal invånare: 39,0 miljoner (2025)
Huvudstad: Kyjiv (Kiev)
Ukraina blev självständigt 1991, men frigörelsen från Sovjetunionen var svår och landet har präglats av tidvis auktoritärt och ständigt korrumperat styre med starka inneboende motsättningar. En revolution 2014 förde Ukraina på kollisionskurs med Ryssland, som annekterade halvön Krim och iscensatte ett väpnat uppror i landets östra delar. Sedan 2022 har Ukraina utsatts för ett ryskt anfallskrig med målet att förinta landet som statsbildning.
Befolkning
Rysslands invasion i Ukraina som trappades upp till full skala i februari 2022 har lett till de största flyktingströmmarna i Europa sedan andra världskriget. Närmare 7 miljoner ukrainare beräknas vara flyktingar i andra länder.
Officiellt språk är ukrainska, som är ett östslaviskt språk och nära besläktat med belarusiska och ryska.
Religion
De flesta invånare identifierar sig som ortodoxt kristna, men de politiska motsättningarna mellan Ukraina och Ryssland har också lett till kyrklig splittring. I västra Ukraina tillhör många grekisk-katolska kyrkan, och en mindre grupp den romersk-katolska. Det finns även protestantiska samfund och judiska församlingar. Krimtatarerna är till största delen muslimer.
En stor andel av invånarna är inte religiöst aktiva. Under sovjettiden (1922-1991) var regimen uttryckligen ateistisk och många kyrkor stängdes eller användes till annat, som sporthallar eller möteslokaler. Efter kommunismens fall har religiösa strömningar fått ett uppsving. Religiösa samfund har kämpat för att få tillbaka egendomar som konfiskerades under sovjettiden.
Politiskt system
Ukraina är en republik med halvpresidentiellt styre. Det innebär att både presidenten och premiärministern deltar i det dagliga regeringsarbetet men med skilda roller. Regeringen är ansvarig inför parlamentet. De svåraste hindren för att bygga upp en modern rättsstat har, fram till det krig som utbröt 2022, varit den djupa korruptionen och politikernas påverkan på rättsväsendet.
Demokrati och rättigheter
Rysslands krig mot Ukraina har underminerat landets demokratiska utveckling. Inga val har kunnat hållas sedan Rysslands storskaliga invasion 2022 och andra medborgerliga rättigheter har begränsats. Kriget har också underblåst en redan utbredd korruption.
Utrikespolitik och försvar
Ukrainas utrikespolitik sedan självständigheten 1991 har pendlat mellan nära relationer till grannlandet Ryssland och starkt beroende av ekonomiskt och politiskt stöd från västmakterna. Alltsedan en provästlig folkresning och Rysslands annektering av halvön Krim 2014 har förbindelserna med Moskva präglats av fiendskap och Ukraina har orienterar sig allt tydligare västerut. Denna utveckling påskyndades av Rysslands storskaliga anfall på Ukraina 2022.
Ekonomi
Ukrainas väg från planekonomi till marknadsekonomi har varit knagglig. Svår ekonomisk nedgång präglade 1990-talet och den tillväxt som inleddes vid millennieskiftet fick ett abrupt slut i och med en global finanskris 2008–2009. De senaste åren har konflikt med Ryssland skapat osäkerhet kring Ukrainas ekonomi. Det fullskaliga kriget sedan 2022 gör att produktion och intäkter helt har upphört på många håll. EU och USA har tagit på sig att stötta Ukraina.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Ukrainas geografi >
Utbildning
Ukraina inledde 2018 en reform i flera steg av skolsystemet, men den största frågan, redan före det ryska invasionskriget, har gällt undervisningsspråket. Politiska beslut har stärkt ukrainskans ställning i undervisningen. Kriget har lett till att ett stort antal skolor inte alls kan hållas öppna.
Kultur
Flera av Ukrainas städer är rika på historiska minnesmärken och andra sevärdheter, främst Kyjiv (Kiev), Lviv och Odessa. Sofiakatedralen i Kyjiv och den gamla stadskärnan i Lviv finns bland de arkitektoniska skatter som är upptagna på FN-organet Unescos världsarvslista.
Sociala förhållanden
En omfattande katastrof, inom och utanför Ukrainas gränser, utvecklas när människor är på flykt undan en fullskalig militär rysk invasion. Redan krigsåren från 2014 ledde till stora flyktingströmmar och invasionen 2022 och det efterföljande kriget har ställt Ukrainas befolkning inför livshotande svårigheter, som förstärkts av bland annat vinterväder. Världshälsoorganisationen (WHO) varnar för bland annat spridning av smittsamma sjukdomar.