När européer från 1600-talet försökte kolonisera öarna i Saint Vincent och Grenadinerna bjöd urinvånarna hårt motstånd. Sedan Saint Vincent 1783 kommit under brittisk överhöghet deporterades större delen av ursprungsbefolkningen. Slavar hämtades från Afrika för att arbeta på plantagerna. Saint Vincent och Grenadinerna blev självständigt från Storbritannien 1979. Socialdemokrater har mestadels styrt landet sedan dess.
Saint Vincent och Grenadinernas historia
Lästid 1 minuter
ANNONS
ANNONS
Saint Vincent och kringliggande öar var vid européernas ankomst befolkade av kariber, ett folk som sannolikt kommit från Sydamerika.
1498 kom Christofer Columbus till St Vincent, enligt vissa uppgifter på St Vincentdagen den 22 januari. När sedan engelsmän och fransmän på 1600- och 1700-talen försökte kolonisera öarna gjorde kariberna hårt motstånd.
Trots det kom St Vincent slutgiltigt under brittisk överhöghet år 1783. Efter ett misslyckat uppror mot britterna 1795–1796 deporterades större delen av ursprungsbefolkningen till öarna Roatan, Utila och Guanaja utanför det som idag är Honduras. Behovet av arbetskraft på plantagerna fylldes av slavar som hämtades från Afrika. Senare importerades även arbetare från Indien. Först 1834 avskaffades slaveriet (läs om slavhandeln).
År 1804 blev St Vincent brittisk kronkoloni. Fram till 1959 tillhörde området federationen Windward islands och mellan 1958 och 1962 ingick det i Västindiska federationen.
1969 fick St Vincent & Grenadinerna inre självstyre och blev en associerad stat till Storbritannien som behöll kontrollen över utrikespolitik och försvar. Tio år senare, den 27 oktober 1979, blev St Vincent & Grenadinerna helt självständigt.
Läs i Landguiden om Saint Vincents och Grenadinernas historia från 1979 och framåt.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
Sidan uppdaterad:
16 augusti 2024
Ursprungligen publicerad:
14 juli 2013
