S

Internationell politik och globala samhällsfrågor handlar bl.a. om hotbilder och konflikter i världen, globaliseringen, mänskliga rättigheter, FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

Internationell politik och globala samhällsfrågor

Introduktion till ämnesområdet Internationell politik och globala samhällsfrågor. Avsnittet innehåller också fyra underkategorier: Globalisering | Mänskliga rättigheter | Folkrätt och krigets lagar | Internationella relationer

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Den internationella politiken är en arena som är svår att överblicka. Världen är stor och omfattar många händelser. I den här texten kommer vi att täcka några stora internationella frågor som varit aktuella under en längre period.

Introduktion till ämnesområdet Internationell politik och globala samhällsfrågor. Avsnittet innehåller också fyra underkategorier: Globalisering | Mänskliga rättigheter | Folkrätt och krigets lagar | Internationella relationer

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Den internationella politiken är en arena som är svår att överblicka. Världen är stor och omfattar många händelser. I den här texten kommer vi att täcka några stora internationella frågor som varit aktuella under en längre period.

ANNONS

ANNONS

Terrorism

Den 11 september 2001 flög två passagerarflygplan in i World Trade Center i New York. Detta var början på det som i efterhand kommit att kallas för kriget mot terrorismen. Även om terrorism vid den tidpunkten inte var något nytt har det därefter kommit att bli en allt större politisk fråga på den internationella arenan.

Under 2000-talet har Europa drabbats av flera terrordåd med islamistiska förtecken. För många var detta något nytt. Den typ av terror som var vanligast innan, och som fortfarande är vanligast i Europa, är våldsdåd utförda av olika separatistiska grupper även om de islamistiska dåden idag står för flest dödsfall. När det gäller terrorism är dock Europa relativt förskonat, majoriteten av världens terrordåd utförs i Mellanöstern och Nordafrika (se statistik).

Terrorism kan definieras som våldsdåd för att uppnå politiska mål, för det mesta riktat mot civilbefolkning. Ofta förknippas terrorism bara med bombdåd eller liknande, men nästan allt våld som utförs i politiska syften kan räknas som terrorism. I Sverige finns exempelvis flera högerextrema grupper som kan kopplas till politiska våldsdåd och på Utøya i Norge genomförde nazisten Anders Behring Breivik den 22 juli 2011 det värsta terrordådet i Norden med 77 döda och 315 skadade.

Terrorism kan lite förenklat delas upp i tre huvudgrupper: nationell terrorism, internationell terrorism och statsterrorism.

Nationell terrorism är en följd av olika existerande eller upplevda missförhållanden inom ett land. Oftast riktar sig terrorn mot staten eller representanter för denna. Det kan till exempel röra sig om högerextrema eller vänsterextrema grupper. I Europa har det historiskt varit vanligast med nationalistisk terror utförd av olika grupper som kämpat för nationell frigörelse från ett land.

Exempel på rörelser i den kategorin är den baskiska befrielserörelsen ETA som genomförde aktioner fram till 2011 men som numera är upplöst, samt IRA i Nordirland som i olika former fortfarande är verksamt. I Israel och Palestina finns idag grupper som räknas som terrorister och som genomför liknande attacker.

Vad som avses vara terrorism eller befrielserörelse är en politisk definition och därmed inte helt självklart för alla. Dessutom har ofta de olika grupperingarna politiska grenar som gör det mer komplicerat.

Internationell terrorism är grupper som är verksamma utanför sitt eget land och genomför attacker mot andra länder. Två exempel på detta är Islamiska staten och Al-Qaida. Dessa grupper har genomfört spektakulära aktioner där den stora attacken mot USA den 11 september 2001 förmodligen blivit världshistoriens mest kända terrordåd.

Målen för terrorn varierar från organisation till organisation. Det kan röra sig om ambassader, militärbaser, diplomater eller civila mål som flygplan och flygplatser. Ofta understöds terrororganisationerna av enskilda länder.

Den vanligaste typen av terror av detta slag är olika former av bombattentat, ibland med självmordsbombare. Det finns även många exempel på andra metoder som flygplanskapningar, kidnappningar och ockupationer även om detta var vanligare under 1900-talet.

På senare tid har även enskilda gärningsmän som inte egentligen har någon koppling till terrororganisationer hamnat i rampljuset. Dessa individer utför sina dåd på ett annat och mer slumpartat sätt än andra mer välkända terrorgrupperingar och är därför mycket svårare för en stat att skydda sig mot. Exempel på sådana dåd är knivattacker som ägt rum i Storbritannien eller terrordådet i Stockholm på Drottninggatan i april 2017.

ANNONS

ANNONS

Internationellt är historien full av uppmärksammade terrordåd, några av dessa med hundratals dödsoffer. Terrordåden i Madrid 2004 med 191 döda, Lockerbieattentatet 1988 då ett flygplan sprängdes i luften över Skottland med 270 döda och terrorattentaten i Paris 2015 där 129 människor miste livet.

Runt om i världen finns ett flertal aktiva terrorrörelser, flera av dessa med islamistiska förtecken, men inte enbart. Åren 2006-2009 räknade den europeiska polisorganisationen Europol med att det totalt utförts 1816 terrorattacker inom EU. Av dessa var endast 6 islamistiska. De allra flesta, 1590 stycken, kom från olika typer av separatistiska rörelser.

Terror är inte enbart en företeelse som kommer från olika typer av organisationer. Syftet med terror är politiskt och därför förekommer också statsterrorism. Våldsdåd som beordrats eller härstammar från en viss stat kan kallas för statsterrorism. Det kan röra sig om våld mot regimkritiker, mord på politiska motståndare eller liknande.

Även USA och Israel anklagas för statsterrorism genom aktioner utomlands för att eliminera personer som utfört terroristdåd eller på annat sätt varit inblandade i terrorism som riktats mot dessa länder. Detta är inte helt okontroversiellt då det inte finns några klara definitioner av vad som är statsterrorism. När stater missbrukar sin militära makt brukar det istället handla om brott mot mänskligheten eller mänskliga rättigheter.

LÄS MER: Terrorism

LÄS MER: Kriget mot terrorismen

LÄS MER: Attacken mot World Trade Center i New York förändrade världen

Global uppvärmning

Sedan industrialiseringen spred sig i västvärlden under 1800-talet har klimatet kommit att påverkas. Detta har lett till att medeltemperaturen på jorden har ökat. Under 1900-talet har den globala genomsnittstemperaturen ökat runt 1 grad och den fortsätter öka i allt snabbare takt. Uppvärmningen går snabbast vid polerna.

Med den globala uppvärmningen kommer också en rad konsekvenser som med tiden kommer leda till stora samhällsförändringar. Bortsett från de naturgeografiska konsekvenserna kommer torka och värmeböljor leda till flyktingströmmar både i vår del av världen och i de fattigare delarna. Stora landytor kommer hamna under vatten (havet) samtidigt som torka och ökad vattenbrist kommer göra det svårare att odla upp andra områden. Världens matproduktion kommer att förändras. Parallellt med detta fortsätter jordens befolkning att öka, särskilt i de fattigaste delarna av världen vilka också drabbas hårdast av den globala uppvärmningen.

I vårt eget land riskerar de stora granskogarna att påverkas och med det också delar av vår exportindustri. På andra platser kommer skördarna att minska vilket berör alla delar av världen eftersom få länder idag är självförsörjande.

ANNONS

ANNONS

Frågan är därför hur de länder som drabbas mindre negativt av förändringarna kommer att hantera de mer utsatta ländernas problem. Idag förs politiska diskussioner i huvudsak inom ramen för FN där man har återkommande möten och fattar beslut i syfte att stoppa den fortsatta globala uppvärmningen. Det är dock mycket stora politiska beslut som krävs för att uppnå förändringar. Ska uppvärmningen kunna stoppas vid 1,5 grader måste utsläppen i världen halveras fram till 2030 och vara helt stoppade till 2050. Hur detta ska kunna uppnås när så många länder har olika uppfattningar om vad som måste göras återstår att se.

LÄS MER: Miljö och hållbarhetsfrågor

LÄS MER: Klimatförändringar och global uppvärmning

LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Global fattigdom och fattigdomsbekämpning

Ett av de globala målen som FN slagit fast är att extrem eller absolut fattigdom ska vara avskaffad till 2030. Extrem fattigdom motsvarar att leva på bara 1,90 dollar om dagen i 2015 års penningvärde.

Fattigdomsbekämpning bedrivs av en rad olika organisationer, en del av dessa är kopplade till olika länder, som till exempel SIDA i Sverige. Dessa organisationer jobbar mycket med bistånd. Ett annat exempel är den internationella organisationen Oxfam som verkar i fler än 100 länder med fattigdomsbekämpning som ett av sina mål.

Den senaste 50 åren har utvecklingen gått framåt. Efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål för att en hållbar utveckling skulle uppnås i världen. Dessa mål, även kallade Millenniemålen, var åtta till antalet och skulle vara uppnådda till 2015. FN:s samtliga 193 medlemsländer var överens om millenniemålen, vilket var en förutsättning för att de skulle uppnås. Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030.

Idag lever fortfarande mer än en miljard människor under gränsen för extrem fattigdom. Fler än hälften av dessa lever i Afrika söder om Sahara. Majoriteten av de fattiga lever på landsbygden, är dåligt utbildade, arbetar inom jordbruk och är under 18 år.

Numera arbetar organisationer med olika metoder för att bekämpa fattigdom. Renodlat biståndsarbete är en metod. Andra organisationer jobbar med att ge människor kontanta bidrag eller s.k. mikrolån för att låta dem själva ta ansvar. Grundläggande är annars tillgång till skolor, sjukvård, rent vatten samt demokratiarbete och mänskliga rättigheter.

Många av de fattigaste lever också i områden där det förekommer väpnade konflikter, och i de fallen är det viktigt att först lösa dessa för att kunna hjälpa befolkningen ut ur fattigdom.

Fattigdomen är också knuten till den globala uppvärmningen, för även om människor lyckas ta sig ur fattigdom tillfälligt riskerar många att återigen bli fattiga om möjligheten till försörjning försvinner på grund av den globala uppvärmningen.

Världens resurser är också mycket ojämnt fördelade. Samtidigt som andelen fattiga har minskat, har också klyftan mellan de fattigaste och rikaste ökat. Idag äger världens åtta rikaste människor lika mycket som den fattigaste halvan av världens befolkning.

LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen

LÄS MER: Världens befolkning

ANNONS

ANNONS

Globalisering och globaliseringens konsekvenser

En ständigt aktuell fråga är globaliseringen. Denna innebär att världens länder blir alltmer beroende av varandra. Globaliseringen är såväl en ekonomisk som sociala, kulturell och politisk process som påverkar nästan alla delar av våra liv.

Globalisering leder till många positiva saker, men har också sina baksidor. Till de positiva hör att länder knyts närmre och på så vis ökar förutsättningarna för fred, fler arbetstillfällen, rörlighet över gränser och möjligheter för fattiga människor att förbättra sin försörjning.

LÄS MER: Ekonomins globalisering

Samtidigt leder globaliseringen till ökade globala orättvisor som när företag flyttar sin produktion till fattiga länder som därmed blir fast i att leverera billiga varor till den rika delen av världen. På så vis blir det svårare för fattiga länder att själva styra över sin ekonomi. När multinationella företag kan få makt över fattiga länder kan det bli svårt för dessa att helt själva kontrollera sin politik och ekonomi.

På samma sätt som positiva politiska trender kan spridas med hjälp av globaliseringen kan även negativa trender som antidemokratiska rörelser, aggressiv nationalism och liknande spridas snabbare än tidigare.

LÄS MER: Globalisering

LÄS MER: Kritik mot globaliseringen och de transnationella företagen

Pandemier

Globaliseringen och den alltmer sammankopplade världen gör också att annat än idéer kan spridas snabbt. I december 2019 började ett coronavirus spridas med start i den kinesiska staden Wuhan. Sjukdomen spred sig snabbt och fick snart pandemistatus.

En pandemi är en sjukdom som sprider sig över hela världen och till stora delar av befolkningen. Mänskligheten har drabbats av många pandemier tidigare. Från julianska pesten på 500-talet och digerdödenmedeltiden till spanska sjukan 1918-1920 och några extra smittsamma influensor under senare delen av 1900-talet (asiaten 1957 och Hong Kong-pandemin 1968).

I takt med globaliseringen har förutsättningarna för nya globala pandemier ökat. Och kommer en pandemi av global karaktär, med en stor mängd dödsfall, riskerar det att på allvar bli ett globalt hot. För att förhindra detta arbetar Världshälsoorganisationen (WHO) med global sjukdomsbekämpning.

FN och andra internationella organisationer

I avsnittet har några internationella organisationer nämnts. Den internationella politiken och internationella frågor berör en lång rad olika organisationer. En del av dessa är i grunden politiska, andra ekonomiska och några militära. Alla arbetar med frågor som omfattar många olika länder. Exempel på några internationella organisationer är:

G7

En sammanslutning av världens ledande industriländer som träffas regelbundet för att lösa större ekonomiska problem om internationell handel, men också frågor som handlar om terrorism och ekonomi. Tidigare kallades organisationen G8, men Ryssland uteslöts efter deras invasion av Krim 2014.

OECD

OECD, eller Organisation for Economic Co-operation and Development, är internationell organisation för samarbete kring ekonomiska frågor och ekonomisk utveckling. Organisationers viktigaste syfte är att bidra till högsta möjliga tillväxt och levnadsstandard i medlemsländerna samt diskutera gemensamma problem och möjligheter. En sådan fråga är exempelvis skolans utveckling, och OECD ger med jämna mellanrum ut den så kallade PISA-rapporten. Totalt är 20 länder medlemmar och Sverige är ett av dem.

ANNONS

ANNONS

Världsbanken och Internationella valutafonden

De två organisationerna IBRD och IMF, eller Världsbanken och Internationella valutafonden är två organisationer som arbetar för att främja ekonomisk tillväxt, handel och sysselsättning i världen. Organisationerna arbetar framför allt mot fattigare länder och ger förmånliga lån. IMF har dock ibland kritiserats för att kräva åtgärder som skulle leda in länderna i en viss specifik ekonomisk politik och på så sätt göra dem beroende snarare än självständiga. Världsbanken består av 188 medlemsländer och de bidrar alla med kapital som kan användas.

NATO

NATO, eller North Atlantic Treaty Organization, är vår tids största militära organisation med totalt 29 medlemsländer (2020) i Nordamerika och Europa. Grundtanken är att alla länder ska stå upp för varandra vid ett militärt anfall och hjälpas åt med försvar. Organisationen bildades 1951 som en del av det kalla kriget utifrån rädslan att Sovjetunionen skulle anfalla europeiska länder. Efter att kalla kriget tog slut har NATO istället antagit en ny policy som godkänner militära ingripanden i andra länder utan att ett av medlemsländerna blivit direkt angripet. Denna nya politik har fått mycket internationell kritik då det gjort att NATO kan agera vid sida av FN.

FN

Vår tids viktigaste internationella samarbetsorganisation är Förenta nationerna (FN). Organisationen är en sammanslutning av 193 medlemsstater. FN bildades 1945 som en organisation för fred och säkerhet i världen i efterdyningen av det andra världskriget med 51 medlemsländer. Idag är nästan alla världens stater medlemmar.

FN styrs via generalförsamlingen som har sitt högkvarter i New York i en speciell zon i staden som gemensamt tillhör samtliga länder. I generalförsamlingen fattas inte bindande beslut utan istället resolutioner, som är en slags förslag. Dessa kan sedan medlemmarna besluta att ratificera, vilket innebär att man förbinder sig att följa beslutet.

FN:s mest centrala organisation är säkerhetsrådet som har det största ansvaret för freds- och säkerhetsarbete. I säkerhetsrådet ingår fem permanenta medlemmar och ytterligare 15 som byts ut regelbundet.

FN:s viktigaste uppgift är dess fredsbevarande arbete. Genom detta skickar FN ibland väpnade, fredsbevarande styrkor, till olika delar av världen. Svenska soldater har aktivt deltagit i dessa operationer vid ett flertal tillfällen.

Utöver det fredsbevarande arbetet har FN med tiden utökat sina uppgifter till att omfatta många andra områden som t.ex. ekonomiskt och socialt arbete, arbete för barns rättigheter, flyktingfrågor, en internationell domstol och nu på senare år även klimatfrågor med fokus på global uppvärmning. FN har på så vis en betydande roll att fylla i allt internationellt arbete och samarbete.

LÄS MER: FN och internationell säkerhetspolitik (artikelserie)

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ge en kort definition av terrorism.
     
  2. Vad menas med nationell terrorism?
     
  3. Vad menas med internationell terrorism?
     
  4. Vad menas med statsterrorism?
     
  5. Nämn några stora internationella problem som den globala uppvärmningen kommer att leda till om den inte stoppas snart.
     
  6. Ge några exempel på organisationer som ägnar sig åt global fattigdomsbekämpning.
     
  7. Varför kommer den globala uppvärmningen drabba många av jordens fattigaste länder hårdast?
     
  8. Nämn några positiva följder av globaliseringen.
     
  9. Nämn några negativa följder av globaliseringen.
     
  10. Vad är en pandemi?
     
  11. Varför är pandemier ett större hot nu än för hundra år sedan?
     
  12. Förklara kortfattat vad följande internationella organisationer arbetar med och har för mål:

         a) G7

         b) OECD

         c) Världsbanken och Internationella valutafonden

         d) NATO

         e) FN

 

Källor:
European Union Terrorism situation and trend report 2018
https://web.archive.org/web/20080902021502/http://www.europol.europa.eu/publications/EU_Terrorism_Situation_and_Trend_Report_TE-SAT/TESAT2008.pdf
https://ourworldindata.org/terrorism
https://www.un.org/sc/ctc/
https://climate.nasa.gov/
https://www.ipcc.ch/
https://www.globalis.se/Statistik/Extrem-fattigdom
https://en.wikipedia.org/wiki/Poverty
https://www.worldbank.org/en/topic/poverty
https://www.oxfam.se/blog/8-man-ager-lika-mycket-som-halva-jordens-befolkning
https://www.who.int/en/
https://www.britannica.com/topic/Group-of-Seven-international-organization
Anna-Lena Lodenius, Vi måste förbereda oss på död: i huvudet på en terrorist, Bokförlaget Atlas, 2017
Sofia Walan, Fattigdomsbekämpning på de fattigas villkor?: en studie om Poverty Reduction Strategies - Världsbankens och IMFs nya initiativ för fattigdomsbekämpning, Forum Syd, Stockholm, 2002
Hans Abrahamsson, Det gyllene tillfället: teori och strategi för global rättvisa. Leopard, 2003
Björn Elmbrant, Dom där uppe, dom där nere: om demokratin i Sverige. Atlas, 2011
Tommy Jensen och Aina Tollefsen, Globalisering. Liber, 2012
Erik S Reinert, Global ekonomi: hur rika länder blev rika och varför fattiga länder förblir fattiga. Premiss, 2016
Ann-Sofie Dahl, NATO: historien om en försvarsallians i förändring, Historiska Media, 2019

 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare
Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 4-6 och samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för samhällskunskap 1a1 och samhällskunskap 1b och internationella relationer.

Sidan uppdaterad: 7 juni 2020
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Underkategorier till Internationell politik och globala samhällsfrågor

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur och politik.

+ Läs mer

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna fastställdes i sin moderna form av FN 1948 och gäller över hela världen.

+ Läs mer

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrätten är till för att skydda folket inom länderna. Folkrätten består av två delar: den internationella humanitära rätten (krigets lagar) och mänskliga rättigheter.

+ Läs mer

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika stater och andra internationella aktörer i fred och krig.

+ Läs mer

Länkar om Internationell politik och globala samhällsfrågor

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Det korta 1900-talet

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

Energikällor

Om olika typer av energikällor och vad som kännetecknar dessa samt vilka skillnaderna är mellan förnybara och icke-...

Etik och moral

Etik (morallära) innehåller värderingar och normer för hur man bör vara som människa. Moral kan ses som en värdemätare...

Lag och rätt

Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.

Internationell ekonomi och handel

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Demokrati

Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...

Världens länder - samhällskunskap

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Världens befolkning

Ämnesområdet världens befolkning handlar om befolkningsutveckling, befolkningsfördelning, migration, urbanisering och...

Jordens resurser och handelsmönster

Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Naturresurser och dess fördelning

Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.

Relaterade taggar

FN

Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...