M

I samband med industrialiseringen blev det viktigt att passa tider. Samhället fick hädanefter en annan rytm. Målning av Robert Koehler (1850-1917).

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen markerar en övergång från jordbrukssamhället till industrisamhället. Industrialismens första fas inleddes i Storbritannien under senare delen av 1700-talet.

Jordbruket skapade förutsättningarna

Jordbruket i Storbritannien hade vid den här tiden genomgått stora förändringar. Fram till 1700-talet hade böndernas jordar varit uppdelade i mängder av tegar (åkerlappar) som i regel var utspridda runt byarna där de bodde. Under 1700-talet förändrades systemet och tegarna slogs istället ihop till större jordstycken som enskilda bönder kunde bruka. Jordbruket blev på så vis mer effektivt vilket medförde att färre bönder kunde försörja fler människor än tidigare.

Den industriella revolutionen markerar en övergång från jordbrukssamhället till industrisamhället. Industrialismens första fas inleddes i Storbritannien under senare delen av 1700-talet.

Jordbruket skapade förutsättningarna

Jordbruket i Storbritannien hade vid den här tiden genomgått stora förändringar. Fram till 1700-talet hade böndernas jordar varit uppdelade i mängder av tegar (åkerlappar) som i regel var utspridda runt byarna där de bodde. Under 1700-talet förändrades systemet och tegarna slogs istället ihop till större jordstycken som enskilda bönder kunde bruka. Jordbruket blev på så vis mer effektivt vilket medförde att färre bönder kunde försörja fler människor än tidigare.

ANNONS

ANNONS

En befolkningsexplosion

Sedan den industriella revolutionen har världens folkmängd ökat som aldrig förr. År 1700 fanns det ca 700 miljoner människor i världen. År 1800 var det 950 miljoner. År 1900 hade antalet nästan fördubblats till 1,6 miljarder. Och år 2000 hade den siffran nästan fyrfaldigats till 6 miljarder. Idag 2020 är vi över 7,8 miljarder människor.

Utvecklingen inom jordbruket ledde till att befolkningen ökade. Samtidigt blev många bönder arbetslösa efter att ha sålt eller förlorat sin jord. Allt fler människor flyttade därför in till städerna där de försåg den framväxande industrin med billig arbetskraft. Förändringen inom jordbruket med den efterföljande inflyttningen till städerna utgjorde tillsammans grunden som den industriella revolutionen vilade på.

Storbritannien fanns också andra viktiga förutsättningar för att industrialismen skulle ta fart. Landet hade rika naturtillgångar i form av kol och järnmalm. Dessutom hade den ökade världshandeln och koloniseringen fört med sig att det fanns gott om råvaror (t.ex. bomull) och kapital.

Fabriker ökade produktionen

Industrialiseringen tog först fart inom textilbranschen där nya uppfinningar i form av spinnmaskinen och den mekaniska vävstolen - som bland annat utnyttjade ångkraft - effektiviserade tillverkningen. Dessutom började man nu, med hjälp av ångmaskiner, koncentrera arbetet till fabriker där många människor kunde arbeta tillsammans under samma tak. Arbetare, verktyg och råvaror sammanfördes i en och samma lokal - en fabrik.

Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringsprocessen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge (fabriken behövde t.ex. inte ligga vid en fors som gav vattenkraft). Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades.

Att samla produktionen i en fabrik hade många fördelar. Det var framförallt mer kostnadseffektivt än att ha en utspridd produktion. I en fabrik var det lättare att effektivisera arbetsprocessen genom att öka arbetsfördelningen och kontrollen av arbetet, vilket i sin tur gjorde att tempot höjdes och produktionen ökade. Fabriksägarnas ekonomiska vinster blev därmed större än tidigare.

Industrialismens andra fas - kommunikationerna byggs ut

Kommunikationernas utveckling var en viktig förutsättning för industrialismens utveckling. I industrialismens andra fas som inleddes på 1830-talet, började stater och stora företag att investera i kommunikationer, främst järnvägar. Industrialismen spreds då över Europa och i Nordamerika. Under det här skedet genomgick bland annat järn- och metallindustrin stora förändringar i form av nya och förbättrade processer.

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Samtidigt växte stora industristäder fram där den nya arbetarklassens medlemmar ofta levde under svåra ekonomiska och sociala förhållanden. Under den senare delen av 1800-talet uppstod därför arbetarrörelser, som genom facklig och politisk kamp, undan för undan lyckades förbättra arbetarnas villkor.

ANNONS

ANNONS

Till Sverige kom industrialismen först under den senare delen av 1800-talet. Träindustrin i Norrland fick då stor betydelse tillsammans med den mekaniska industrin som grundade sig på svenska uppfinningar.

Interiör från en mekanisk verkstad 1882 där en verkmästare visar en lärling hur man bearbetar ett kugghjul med en borrmaskin. Del från en målning gjord av Jean-Eugène Buland (1852-1926).

Industrialiseringens följder

Sammanfattningsvis ledde industrialiseringen av samhället till en omfördelning av arbetskraften och produktionen - från jordbruk till industri. Under perioden skedde därför stora befolkningsförflyttningar från landsbygden till städerna. Den industriella revolutionen inledde också en våg av tekniskt nyskapande och ekonomisk expansion, som spred sig (oregelbundet) från Storbritannien, över hela världen och radikalt förändrade människors levnadsförhållanden.

Som en följd av industrialiseringen har produktiviteten inom arbetet ökat avsevärt och gjort det möjligt att tillfredsställa våra materiella behov bättre än tidigare. Industrialiseringen har också haft stora sociala och politiska konsekvenser i form av ökade klasskillnader, tillkomsten av en stor arbetarklass och uppkomsten av den socialistiska ideologin som har varit av stor betydelse för den världspolitiska utvecklingen under 1900-talet.

LÄS MER: Jordbruket förändras - bakgrund till den industriella revolutionen

LÄS MER: Ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen

LÄS MER: Industriella revolutionens baksida

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

PODCAST: Orsaker till den industriella revolutionen

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.

Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.

Industriell tillverkning: Mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Industrialisering/Industrialism: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialisering eller industrialism för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft. Industrialismen innebar att det gamla ekonomiska systemet med naturahushållning ersattes av penningekonomi och lönearbete.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter och maskiner.

Koloni: En administrativ region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel.

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
 

Industriella revolutionen började inom textilindustrin

Den industriella revolutionen började inom textilindustrin. Tidigare satt kvinnorna i hemmen och spann ull till garn framför spinnrockarna.

En del män satt i sina hem och fick garn och vävstolar av förmögna köpmän (s.k. förläggare).

Men när efterfrågan ökade en bit in på 1700-talet var tekniken tvungen att förbättras. Vävtekniken kom att utvecklas först.

År 1733 uppfanns den s.k. flygande skytteln. En skyttel används för att föra tråden genom varpen när man väver tyg. Med den flygande skytteln gick vävningen dubbelt så snabbt som tidigare.

Nu behövdes också spinningen göras mer effektiv.

På 1760-talet uppfann James Hargreave den första spinnmaskinen. Den fick namnet Spinning Jenny och klarade av att spinna åtta trådar samtidigt. Med de gamla spinnrockarna gick det bara att spinna en tråd åt gången.

Så småningom förbättrades tekniken ytterligare varefter en del spinnmaskiner kunde spinna över hundra trådar samtidigt. Dessa maskiner drevs först med vattenhjul och senare med ångmaskiner.

    Uppgifter och frågor

    Frågor till texten:

    1. Varför var förändringarna inom jordbruket viktiga för att industriella revolutionen skulle kunna äga rum?
       
    2. Nämn några andra faktorer som förklarar varför den industriella revolutionen började i England under andra halvan av 1700-talet.
       
    3. Varför byggde arbetsgivarna fabriker? Vilka var fabrikernas fördelar?
       
    4. Varför tror du att arbetarrörelsen och fackförbunden uppstod under 1800-talet?
       
    5. Varför var kommunikationerna viktiga för industrialiseringen?
       
    6. När började Sverige bli industrialiserat?
       
    7. Ångmaskinen var viktig för den industriella revolutionen. Beskriv på vilka sätt ångmaskinen förändrade tillverkningen, transporterna och resandet.
       
    8. Nämn några negativa följder av den industriella revolutionen.
       
    9. Nämn några positiva följder av den industriella revolutionen.

    Ta reda på:

    1. Varför ökade behovet av kol under industrialiseringen? Varför började man senare att använda stenkol istället för träkol?
       
    2. Hur löstes det transportproblem som uppstod i och med att varor etc behövde fraktas till och från fabrikerna?

    Diskutera:

    1. Vad menas med begreppet industriell revolution?
       
    2. Varför insåg fabriksägarna att man inte kunde ge arbetarna hur låga löner som helst?
       
    3. Innebar den industriella revolutionen att fattigt folk fick det bättre, sämre eller både och? På vilket vis - på kort och/eller lång sikt?
       
    4. Varför kan man säga att den industriella revolutionen aldrig fått något riktigt slut?
       
    5. Idag lever vi i ett samhälle som flödar över av varor. Förklara varför det inte skulle ha varit möjligt utan den industriella revolutionen.
       

    Obs! I avsnitten om vetenskap, teknik och kommunikationer, ekonomi och handel samt om livet på landet och i staden hittar du mer fakta och frågor som berör den industriella revolutionen. Missa heller inte att läsa avsnitten om triangelhandelnsjöfart och sjökrigföring samt om krig och försvar som bl.a. tar upp de tekniska landvinningarna som gjordes under perioden  inom sjöfart och krigföring.


    Litteratur:
    Bra Böckers Lexikon 2000, band 12, Bokförlaget Bra Böcker, 1997
    Christine Rider, An Introduction to Economic History,
    Cengage Learning, 1995
    Steven Beaudoin, The Industrial Revolution, Houghton Mifflin, 2003
    Merike Fridholm m.fl.,
    Industrialismens rötter - om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, Norstedts, 2005
     

    Text: Robert de Vries (red.)
     

    Läs mer om

    Kartor

    Sidan uppdaterad: 2 oktober 2020
    Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

    ANNONS

    ANNONS

    Artiklar om Industriella revolutionen

    L

    Bomull - slaveriet och textilindustrins framväxt

    av: Göran Tivenius
    2020-10-02

    Den är inte mer än en meter hög. En liten kortvuxen växt som spelat en i det närmaste osannolikt stor roll i världshistorien. Det handlar om bomullsplantan. De tunna och fina bomullshåren kring växtens frön är råmaterialet till världens viktigaste textil - bomullstyget. Men bakom vår bild av bomullen som en mycket viktig nyttoväxt döljer sig en historia fylld av mänskligt lidande och hårt arbete, men också entreprenörskap och framtidstro...

    + Läs mer

    L

    Ludditerna - mekaniseringens och industrialismens motståndare

    av: Göran Tivenius
    2020-10-01

    I början av 1800-talet utbröt ett stort uppror i textilbältet i mellersta England. Detta uppror var dock av ett helt annan slag än tidigare uppror. Det var ett krig mot maskinerna! Upproret leddes av yrkesskickliga hantverkare inom textilbranschen som kallades ludditer. Ludditerna var en samhällsrörelse bland engelska arbetare som protesterade mot den industriella revolutionens samhällsförändringar. Protesterna uttrycktes ofta genom att förstöra textilmaskiner eftersom de tog ifrån dem deras yrkesstolthet och gjorde dem överflödiga på arbetsmarknaden. Resningen startade i Nottingham 1811 och spred sig snabbt över landet...

    + Läs mer

    M

    Robert Fulton - historien om de första ångbåtarna

    av: Kaj Hildingson
    2020-09-26

    När ”Fultons dårskap” visades upp i USA för första gången 1807 var många övertygade om att ångbåten skulle sjunka inom fem minuter. Bakom premiärturen låg över tjugo års arbete, sönderslagna karriärer, självmord och en mängd andra bakslag. Bland annat hade Napoleon avvisat konstruktören John Fulton och undrat om han verkligen tänkte driva ett fartyg med cigarrök. Men den första turen med Clermont, som fartyget egentligen hette, blev en succé. Några år senare trafikerade 50 ångbåtar floderna i USA och efterhand konkurrerade ångdrivna fartyg bort de stora segelfartygen från världshaven...

    + Läs mer

    S

    Loktävlingen i Rainhill 1829 när järnvägarna föddes

    av: Torbjörn Nilsson
    2019-08-27

    Konstruktören och uppfinnaren John Ericsson hade bara fått drygt två månader på sig att konstruera ett lokomotiv, något han aldrig gjort förut. Ändå blev resultatet så bra att loket bara med en hårsmån förlorade mot engelsmannen George Stephensons i finalen i den tävling som avgjordes i Rainhill utanför Liverpool i oktober 1829. Det nya kommunikationsmedlet, järnvägarna, blev också en succé och kom att bana väg för industrialismen, såväl i England och Sverige som i andra länder...

    + Läs mer

    L

    Industriella revolutionens baksida

    av: Carsten Ryytty
    2018-02-03

    Industriella revolutionen i Storbritannien skapade välstånd och rikedom för en del. Men det var många som hade det svårt. I Liverpool bodde 20 000 människor i källare, och golven kunde vara så fuktiga att de som bodde där hakade av dörrar och lade dem på tegelstenar för att få enkla sängar...

    + Läs mer

    Podcast om Industriella revolutionen

    SO-rummet podcast icon
    M

    Orsaker till den industriella revolutionen

    av: Julia, Kristoffer och Mattias
    2017-03-15

    Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

    + Läs mer

    Länkar om Industriella revolutionen

    ANNONS

    ANNONS

    Loading content ...
    Loading content ...
    Loading content ...

    ANNONS

    ANNONS

    Relaterade ämneskategorier

    Slaveri och triangelhandel

    Slavhandeln (1600-1800) över Atlanten mellan Europa, Afrika och Amerika (triangelhandeln) berövade miljontals människor...

    Det långa 1800-talet

    Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

    Det långa 1800-talets huvudlinjer

    Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

    Sverige under 1800-talet

    1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

    Livet på landet och i staden 1776-1914

    Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

    Ekonomi och handel 1776-1914

    Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

    Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

    Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

    Storbritanniens historia

    Historia om Storbritannien (England, Skottland, Wales och Nordirland). Här finns material som behandlar Storbritanniens...

    Europas historia

    Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora...

    Nationalekonomiska teorier

    Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...

    Relaterade taggar

    Urbanisering

    Urbanisering är en benämning för när folk flyttar in till städer och ökar deras befolkningsmängd,...

    Industrialism

    Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

    Järnvägar och tåg

    Järnvägar och tåg började användas i början av 1800-talet. Ett industrisamhälle kräver bra...

    Ångmaskinen

    Ångmaskinen är en av de allra viktigaste uppfinningar som gjorts. De första ångmaskinerna som...

    Sveriges industrialisering

    Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...

    Sågverksindustrin

    Den svenska sågverksindustrin befann sig länge i skuggan av den norska, men från 1800-talets mitt...

    George Stephenson

    George Stephenson (1781-1848) brukar kallas för ”järnvägarnas fader”. Det var genom hans arbete som...