M
Kategori

I samband med industrialiseringen blev det viktigt att passa tider. Samhället fick hädanefter en annan rytm. Målning av Robert Koehler (1850-1917).

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen markerar en övergång från jordbrukssamhället till industrisamhället. Industrialismens första fas inleddes i Storbritannien under senare delen av 1700-talet.

Jordbruket skapade förutsättningarna

Jordbruket i Storbritannien hade vid den här tiden genomgått stora förändringar. Fram till 1700-talet hade böndernas jordar varit uppdelade i mängder av tegar (åkerlappar) som i regel var utspridda runt byarna där de bodde. Under 1700-talet förändrades systemet och tegarna slogs istället ihop till större jordstycken som enskilda bönder kunde bruka. Jordbruket blev på så vis mer effektivt vilket medförde att färre bönder kunde försörja fler människor än tidigare.

Den industriella revolutionen markerar en övergång från jordbrukssamhället till industrisamhället. Industrialismens första fas inleddes i Storbritannien under senare delen av 1700-talet.

Jordbruket skapade förutsättningarna

Jordbruket i Storbritannien hade vid den här tiden genomgått stora förändringar. Fram till 1700-talet hade böndernas jordar varit uppdelade i mängder av tegar (åkerlappar) som i regel var utspridda runt byarna där de bodde. Under 1700-talet förändrades systemet och tegarna slogs istället ihop till större jordstycken som enskilda bönder kunde bruka. Jordbruket blev på så vis mer effektivt vilket medförde att färre bönder kunde försörja fler människor än tidigare.

ANNONS

En befolkningsexplosion

Sedan den industriella revolutionen har världens folkmängd ökat som aldrig förr. År 1700 fanns det ca 700 miljoner människor i världen. År 1800 var det 950 miljoner. År 1900 hade antalet nästan fördubblats till 1,6 miljarder. Och år 2000 hade den siffran nästan fyrfaldigats till 6 miljarder. Idag 2024 är vi över 8 miljarder människor [Worldometer].

Utvecklingen inom jordbruket ledde till att befolkningen ökade. Samtidigt blev många bönder arbetslösa efter att ha sålt eller förlorat sin jord. Allt fler människor flyttade därför in till städerna där de försåg den framväxande industrin med billig arbetskraft. Förändringen inom jordbruket med den efterföljande inflyttningen till städerna utgjorde tillsammans grunden som den industriella revolutionen vilade på.

I Storbritannien fanns också andra viktiga förutsättningar för att industrialismen skulle ta fart. Landet hade rika naturtillgångar i form av stenkol och järnmalm. Dessutom hade den ökade världshandeln och koloniseringen fört med sig att det fanns gott om råvaror (t.ex. bomull) och kapital.

Fabriker ökade produktionen

Industrialiseringen tog först fart inom textilbranschen där nya uppfinningar i form av spinnmaskinen och den mekaniska vävstolen - som bland annat utnyttjade ångkraft - effektiviserade tillverkningen. Dessutom började man nu, med hjälp av ångmaskiner, koncentrera arbetet till fabriker där många människor kunde arbeta tillsammans under samma tak. Arbetare, verktyg och råvaror sammanfördes i en och samma lokal - en fabrik.

Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringsprocessen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge (fabriken behövde t.ex. inte ligga vid en fors som gav vattenkraft). Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades.

Att samla produktionen i en fabrik hade många fördelar. Det var framförallt mer kostnadseffektivt än att ha en utspridd produktion. I en fabrik var det lättare att effektivisera arbetsprocessen genom att öka arbetsfördelningen och kontrollen av arbetet, vilket i sin tur gjorde att tempot höjdes och produktionen ökade. Fabriksägarnas ekonomiska vinster blev därmed större än tidigare.

Industrialismens andra fas - kommunikationerna byggs ut

Kommunikationernas utveckling var en viktig förutsättning för industrialismens utveckling. I industrialismens andra fas som inleddes på 1830-talet, började stater och stora företag att investera i kommunikationer, främst järnvägar. Industrialismen spreds då över Europa och i Nordamerika. Under det här skedet genomgick bland annat järn- och metallindustrin stora förändringar i form av nya och förbättrade processer.

Samtidigt växte stora industristäder fram där den nya arbetarklassens medlemmar ofta levde under svåra ekonomiska och sociala förhållanden. Under den senare delen av 1800-talet uppstod därför arbetarrörelser, som genom facklig och politisk kamp, steg för steg lyckades förbättra arbetarnas villkor.

Till Sverige kom industrialismen först under den senare delen av 1800-talet. Träindustrin i Norrland fick då stor betydelse tillsammans med den mekaniska industrin som grundade sig på svenska uppfinningar.

Interiör från en mekanisk verkstad 1882 där en verkmästare visar en lärling hur man bearbetar ett kugghjul med en borrmaskin. Del från en målning gjord av Jean-Eugène Buland (1852-1926).

Industrialiseringens följder

Sammanfattningsvis ledde industrialiseringen av samhället till en omfördelning av arbetskraften och produktionen - från jordbruk till industri. Under perioden skedde därför stora befolkningsförflyttningar från landsbygden till städerna. Den industriella revolutionen inledde också en våg av tekniskt nyskapande och ekonomisk expansion, som spred sig (oregelbundet) från Storbritannien, över hela världen och radikalt förändrade människors levnadsförhållanden.

Som en följd av industrialiseringen har produktiviteten inom arbetet ökat avsevärt och gjort det möjligt att tillfredsställa våra materiella behov bättre än tidigare. Industrialiseringen har också haft stora sociala och politiska konsekvenser i form av ökade klasskillnader, tillkomsten av en stor arbetarklass och uppkomsten av den socialistiska ideologin som har varit av stor betydelse för den världspolitiska utvecklingen under 1900-talet.

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

LÄS MER: Industriella revolutionens orsaker

LÄS MER: Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

LÄS MER: Industriella revolutionens sociala följder

LÄS MER: Jordbruket förändras - bakgrund till den industriella revolutionen

LÄS MER: Ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen

LÄS MER: Industriella revolutionens baksida

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

LÄS MER: Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

LÄS MER: Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk

LÄS MER: Teknikhistoria

PODCAST: Orsaker till den industriella revolutionen

ANNONS

ANNONS

Industriella revolutionen började inom textilindustrin

Den industriella revolutionen började inom textilindustrin. Tidigare satt kvinnorna i hemmen och spann ull till garn framför spinnrockarna.

En del män satt i sina hem och fick garn och vävstolar av förmögna köpmän (s.k. förläggare).

Men när efterfrågan ökade en bit in på 1700-talet var tekniken tvungen att förbättras. Vävtekniken kom att utvecklas först.

År 1733 uppfanns den s.k. flygande skytteln. En skyttel används för att föra tråden genom varpen när man väver tyg. Med den flygande skytteln gick vävningen dubbelt så snabbt som tidigare.

Nu behövdes också spinningen göras mer effektiv.

På 1760-talet uppfann James Hargreave den första spinnmaskinen. Den fick namnet Spinning Jenny och klarade av att spinna åtta trådar samtidigt. Med de gamla spinnrockarna gick det bara att spinna en tråd åt gången.

Så småningom förbättrades tekniken ytterligare varefter en del spinnmaskiner kunde spinna över hundra trådar samtidigt. Dessa maskiner drevs först med vattenhjul och senare med ångmaskiner.
 

S  Englands beroende av stenkol ledde till en industriell revolution

Englands stora behov av stenkol som energikälla var orsaken till skapandet av ångmaskinen vilket i sin tur möjliggjorde den industriella revolutionen. Den amerikanske historikern David Christian skriver i sin bok Berättelsen om allt... (s. 241-242):

"England var ett av de första länder i världen som drabbades av energibrist [här: brist på skog]. Men till skillnad från de flesta andra länder hade England en reserv att ta av. Det fanns stora kolfyndigheter ganska nära ytan, de flesta i närheten av floder och kuster, så kolet kunde enkelt och billigt fraktas på båtar till de stora städerna. [...] Vid sekelskiftet 1700 stod kolet för 50 procent av Englands energiproduktion. [...] Kolberoendet blev ett incitament [drivkraft] för de som bröt, fraktade och sålde kolet att producera mer kol och att sänka produktionskostnaderna. Men det fanns ett problem. I takt med att efterfrågan på kol ökade grävde man djupare gruvor som snabbt vattenfylldes, så för att kunna bryta mer kol måste man utveckla bättre pumpar. Behovet av att lösa detta tekniska problem var större i England än någon annanstans, så att utveckla billiga och effektiva pumpar blev ett viktigt mål för många av landets entreprenörer och uppfinnare. Kombinationen av nya forskningsrön och ett utbrett tekniskt kunnande gav landet goda intellektuella förutsättningar att lösa problemet [...] och i början av 1700-talet fick den kunskapen sin praktiska tillämpning i Thomas Newcomens ångmaskin som användes för att pumpa vatten ur kolgruvorna.

Men maskinen var ineffektiv [...]. Investerare, uppfinnare och ingenjörer förstod att en bättre pump skulle kunna ge dem själva enorma vinster och engelska hushåll och industrier tillgång till ofantligt mycket mer kol än förut. James Watt, den ingenjör som så småningom löste problemet, var en skotsk instrumentmakare med ett stort kontaktnät av ingenjörer, vetenskapsmän och affärsmän. [...] Han förstod vilka enorma vinster som fanns att hämta i en maskin som relativt billigt kunde förvandla kolenergi till mekanisk energi. [...] År 1776 var maskinen klar.

[...] James Watts ångmaskin gav en föraning om energiflöden så ofattbart stora att de på bara två århundraden skulle förändra de mänskliga samhällena i grunden. [...] Inom 25 år hade 500 av de nya maskinerna tagits i bruk i England, och på 1830-talet var koleldade ångmaskiner den brittiska industrins främsta kraftkälla. Englands energikonsumtion sköt i höjden. År 1850 konsumerade England och Wales nio gånger så mycket energi som Italien, och engelska entreprenörer och fabriker hade tillgång till extremt starka kraftkällor. Ånglokomotiven kunde generera 200 000 watt energi (ja, James Watt fick ge namn åt enheten) eller ungefär 200 gånger så mycket energi som två arbetshästar, en av den agrara erans viktigaste kraftkällor. Tillgången till billig energi var större än någonsin. Den engelska industrin tog fart.

[...] England var det första landet att utnyttja de fossila bränslenas enorma potential, och produktionen tog snabbt fart. I 1800-talets mitt stod England för en femtedel av hela jordens BNP och runt hälften av de globala utsläppen från förbränning av fossila bränslen. [...] Snart byggdes ångmaskiner runtom i Europa och i de nybildade Förenta staterna."...
 

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.

Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.

Industriell tillverkning: Mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Industrialisering/Industrialism: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialisering eller industrialism för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft. Industrialismen innebar att det gamla ekonomiska systemet med naturahushållning ersattes av penningekonomi och lönearbete.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter och maskiner.

Koloni: En administrativ region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel.

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför var förändringarna inom jordbruket viktiga för att industriella revolutionen skulle kunna äga rum?
     
  2. Nämn några andra faktorer som förklarar varför den industriella revolutionen började i England under andra halvan av 1700-talet.
     
  3. Varför byggde arbetsgivarna fabriker? Vilka var fabrikernas fördelar?
     
  4. Varför tror du att arbetarrörelsen och fackförbunden uppstod under 1800-talet?
     
  5. Varför var kommunikationerna viktiga för industrialiseringen?
     
  6. När började Sverige bli industrialiserat?
     
  7. Ångmaskinen var viktig för den industriella revolutionen. Beskriv på vilka sätt ångmaskinen förändrade tillverkningen, transporterna och resandet.
     
  8. Nämn några negativa följder av den industriella revolutionen.
     
  9. Nämn några positiva följder av den industriella revolutionen.

Ta reda på:

  1. Varför ökade behovet av kol under industrialiseringen? Varför började man senare att använda stenkol istället för träkol?
     
  2. Hur löstes det transportproblem som uppstod i och med att varor etc behövde fraktas till och från fabrikerna?

Diskutera:

  1. Vad menas med begreppet industriell revolution?
     
  2. Varför insåg fabriksägarna att man inte kunde ge arbetarna hur låga löner som helst?
     
  3. Innebar den industriella revolutionen att fattigt folk fick det bättre, sämre eller både och? På vilket vis - på kort och/eller lång sikt?
     
  4. Varför kan man säga att den industriella revolutionen aldrig fått något riktigt slut?
     
  5. Idag lever vi i ett samhälle som flödar över av varor. Förklara varför det inte skulle ha varit möjligt utan den industriella revolutionen.
     

Obs! I avsnitten om vetenskap, teknik och kommunikationer, ekonomi och handel samt om livet på landet och i staden hittar du mer fakta och frågor som berör den industriella revolutionen. Missa heller inte att läsa avsnitten om triangelhandelnsjöfart och sjökrigföring samt om krig och försvar som bl.a. tar upp de tekniska landvinningarna som gjordes under perioden  inom sjöfart och krigföring.
 


Litteratur:
Christine Rider, An Introduction to Economic History, Cengage Learning, 1995
Steven Beaudoin, The Industrial Revolution, Houghton Mifflin, 2003
Merike Fridholm m.fl., Industrialismens rötter - om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, Norstedts, 2005
E.J. Hobsbawm, Kapitalets tidsålder, Tiden, 1994
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Tiden Athena, 1996
Susanna Hedenborg och Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid, Studentlitteratur, 2009
David Christian, Berättelsen om allt - 13,8 miljarder års historia, Fri tanke, 2018
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)


 

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 2 december 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Industriella revolutionen

SO-rummet bok
M

Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk

av: Kaj Hildingson
2023-02-20

Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än vindkraften och muskelkraften hos alla Europas människor och djur tillsammans. Hundratusentals vattenhjul drev kvarnar, pumpar, blåsbälgar, hammare, sågar och mycket annat.

+ Läs mer

L

Lätta fakta om järnvägens tidiga historia

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2022-08-25

Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens tidiga industrialisering, järnvägarna och det brittiska imperiet har i hög grad bidragit till att forma dagens Europa. De tre faktorerna var också beroende av varandra. Till exempel skulle inte Indien ha kunnat kontrolleras under så lång tid utan ett järnvägsnät, industrierna i Storbritannien skulle inte ha utvecklats så mycket utan indisk bomull, järnvägarna inte skapats utan industri som i sin tur behövde järnvägar...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

av: Kaj Hildingson
2022-04-26

När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Kläder förr - en rikedom

av: Kaj Hildingson
2021-05-27

Idag är vi vana att ha massor med kläder. I våra garderober och lådor finns strumpor, underkläder, byxor, tröjor, skjortor och blusar. Vi har ofta långt mer kläder än vi egentligen behöver. Det är inte många som kommer till skolan i samma kläder hela veckan. Detta är nytt för vår tid. Långt in på 1900-talet var kläderna en dyrbarhet, som man vårdade väl och var rädd om. De kläder man hade skulle räcka i flera år, och det fanns ofta ingen möjlighet att skaffa nya om de gamla gick sönder. Det blev att lappa och laga...

+ Läs mer

L

Bomull - slaveriet och textilindustrins framväxt

av: Göran Tivenius
2020-10-02

Den är inte mer än en meter hög. En liten kortvuxen växt som spelat en i det närmaste osannolikt stor roll i världshistorien. Det handlar om bomullsplantan. De tunna och fina bomullshåren kring växtens frön är råmaterialet till världens viktigaste textil - bomullstyget. Men bakom vår bild av bomullen som en mycket viktig nyttoväxt döljer sig en historia fylld av mänskligt lidande och hårt arbete, men också entreprenörskap och framtidstro...

+ Läs mer

L

Ludditerna - mekaniseringens och industrialismens motståndare

av: Göran Tivenius
2020-10-01

I början av 1800-talet utbröt ett stort uppror i textilbältet i mellersta England. Detta uppror var dock av ett helt annan slag än tidigare uppror. Det var ett krig mot maskinerna! Upproret leddes av yrkesskickliga hantverkare inom textilbranschen som kallades ludditer. Ludditerna var en samhällsrörelse bland engelska arbetare som protesterade mot den industriella revolutionens samhällsförändringar. Protesterna uttrycktes ofta genom att förstöra textilmaskiner eftersom de tog ifrån dem deras yrkesstolthet och gjorde dem överflödiga på arbetsmarknaden. Resningen startade i Nottingham 1811 och spred sig snabbt över landet...

+ Läs mer

Podcast om Industriella revolutionen

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Läs mer

Länkar om Industriella revolutionen

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Slaveri och triangelhandel

Slavhandeln (1600-1800) över Atlanten mellan Europa, Afrika och Amerika (triangelhandeln) berövade miljontals människor...

Hi

Det långa 1800-talet

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

Hi

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Hi

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Hi

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Hi
Karta

Storbritanniens historia

Historia om Storbritannien (England, Skottland, Wales och Nordirland). Här finns material som behandlar Storbritanniens...

Hi
Karta

Europas historia

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora...

Sh

Nationalekonomiska teorier

Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...

Relaterade taggar

Hi
Stadsliv

Urbanisering

Urbanisering är en benämning för när folk flyttar in till städer och ökar deras befolkningsmängd,...

Hi
Textilindustri

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Hi
Ånglok

Järnvägar och tåg

Järnvägar och tåg började användas i början av 1800-talet. Ett industrisamhälle kräver bra...

Hi
skiss

Ångmaskinen

Ångmaskinen är en av de allra viktigaste uppfinningar som gjorts. De första ångmaskinerna som...

Hi
fabriker

Sveriges industrialisering

Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...

Hi
Sågverk

Sågverksindustrin

Den svenska sågverksindustrin befann sig länge i skuggan av den norska, men från 1800-talets mitt...

Hi
George Stephenson

George Stephenson

George Stephenson (1781-1848) brukar kallas för ”järnvägarnas fader”. Det var genom hans arbete som...

Hi
Barnarbete i fabrik

Barnarbete

Barnarbete var en normal företeelse i det förindustriella samhället. Barndomen var ingen lekålder,...

Hi
Interiör kraftstation 1893.

Elektricitetens genombrott

Som energisystem kom genombrottet för elektriciteten först med trefassystemets införande på 1890-...

Hi
bönder

Industriella revolutionens orsaker

Den industriella revolutionen började i Storbritannien. Under 1700-talet växte folkmängden,...

Hi
Industrialism

Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med...

Hi
Fabriksarbetare

Industriella revolutionens sociala följder

Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen -...

Hi
stad

Städernas historia

2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...

Hi
Forntida stridsvagn

Teknikhistoria

Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...