M

Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat.

Media och påverkan

I det här avsnittet ska vi titta lite närmare på medias uppgift, ansvar och påverkan.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Många menar att en demokrati inte kan fungera utan fria medier. Medierna garanterar dels en möjlighet för människor att komma till tals, men också en möjlighet att hålla sig informerad om vad som händer i världen. Yttrandefriheten och rätten till att fritt få publicera utgör en viktig grund i alla demokratier.

Samtidigt har media stor påverkan på våra liv och på samhället i stort. Media är en maktfaktor och de som kan påverka och styra media har därför ett stort inflytande på våra liv.

Medias uppgift

Medias viktigaste roll är att granska och kontrollera makthavare och makthavares beslut. Det är därför viktigt att det finns ett avstånd mellan medierna och politikerna. Om politiker börjar ha synpunkter på eller kontrollera medias innehåll begränsas demokratin i samhället.

I det här avsnittet ska vi titta lite närmare på medias uppgift, ansvar och påverkan.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Många menar att en demokrati inte kan fungera utan fria medier. Medierna garanterar dels en möjlighet för människor att komma till tals, men också en möjlighet att hålla sig informerad om vad som händer i världen. Yttrandefriheten och rätten till att fritt få publicera utgör en viktig grund i alla demokratier.

Samtidigt har media stor påverkan på våra liv och på samhället i stort. Media är en maktfaktor och de som kan påverka och styra media har därför ett stort inflytande på våra liv.

Medias uppgift

Medias viktigaste roll är att granska och kontrollera makthavare och makthavares beslut. Det är därför viktigt att det finns ett avstånd mellan medierna och politikerna. Om politiker börjar ha synpunkter på eller kontrollera medias innehåll begränsas demokratin i samhället.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen. Den innebär att allmänheten, ofta enskilda individer och företrädare för media, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet.

Presstöd: Målet med presstödet är att värna om mångfalden på dagstidningsmarknaden för att bidra till en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning i hela landet.

Public service: Program i radio och tv som produceras på uppdrag av staten. Utbudet ska vara rikstäckande och politiskt och kommersiellt oberoende.

Alternativa medier: Medier som ger annan information än traditionella medier. Alternativa medier syftar ofta till att utmana makthavare och representera marginaliserade grupper samt att främja samarbete mellan intressenter med liknande syfte.

Pressens opinionsnämnd (PON): Den beslutande instansen som avgör om en tidning har brutit mot de pressetiska reglerna eller inte.

Opinionsbildning: Att få många att tycka likadant i en politisk fråga för att försöka påverka debatter och beslut.

Ibland kallas media för den tredje statsmakten då den har som uppgift att granska den första (riksdagen) och den andra (regeringen) statsmakten. När media granskar dessa innebär det också att media har makt att påverka politiken och det finns många exempel på politiker som tvingats avgå efter att media granskat beslut de fattat eller andra saker som de har gjort. En del av detta arbete innebär också att vi i Sverige vill att så mycket som möjligt av politikers beslut ska vara offentliga, för att medierna ska kunna ha tillgång till dem. Det kallas för offentlighetsprincipen.

Media ska också erbjuda en arena för vanliga människor att komma till tals. Oftast görs det genom olika insändarsidor eller liknande, men också genom att vanliga människor intervjuas i anslutning till större händelser eller politiska beslut.

Vem styr över medierna?

Den som kontrollerar media har stor makt. Därför är det väsentligt vem som faktiskt gör det. De allra flesta medier i Sverige är privatägda. Oftast innebär detta att de ägs av ett större mediaföretag som i sin tur äger många olika tidningar eller andra medier. Några exempel på dessa är Bonnier och Schibsted. Bonnierkoncernen äger idag till exempel både Dagens nyheter, Expressen och TV4 och kontrollerar på så sätt stora delar av våra nyhetsmedier, medan Schibsted äger både Aftonbladet och Svenska dagbladet. Tillsammans äger och kontrollerar de en stor del av de svenska nyhetsmedierna. Dessa medier finansieras i första hand av försäljning och reklamintäkter.

Det finns alltid en risk att ett alltför koncentrerat ägande gör att det bara publiceras nyheter som passar ägarna. Det är därför viktigt att det finns många medier med olika ägare som har olika intressen i samhället.

Fram till i början av 1990-talet erbjöd till exempel den svenska arbetarrörelsen ett alternativ till de stora mediekoncernerna. Det som kallades A-pressen (en socialdemokratisk tidningskoncern) gick i konkurs 1992 och idag lever ett antal av dess tidningar kvar som alternativ.

För att små tidningar ska ha möjlighet att existera har vi i Sverige något som kallas presstöd. Detta existerar för att mindre tidningar, framförallt i småstäder, ska kunna bedriva sin verksamhet. På så vis kan lokala nyheter förmedlas även till de som lever utanför de större städerna. Ursprungligen var tanken med presstödet att det skulle finnas minst två olika tidningar på varje ort, för att garantera mångfald, men så är det sällan idag.

Public service

För att alla medborgare ska få ta del av medierna har det i många länder skapats statliga medieföretag som syftar till att ge såväl nyheter som underhållning och kultur inom ramen för ett statligt uppdrag. Konceptet kallas på många ställen för public service. Dessa statliga mediaföretag har ofta varit starkt dominerande, inte minst i Sverige. Det var till exempel endast Sveriges television (statligt ägt) som sände program i det rikstäckande markbundna tv-nätet i Sverige fram till början av 1990-talet. Först därefter lanserades några privatägda tv-kanaler.

Public service-företagen kan finansieras på olika sätt, men har gemensamt att det är via staten som pengarna kommer in. Innehållet styrs i viss utsträckning via det som ibland kallas programpolitik. Däremot är det ovanligt att man i demokratiska länder har politiker som i detalj lägger sig i vad som sänds.

Public service är också en del av en idé om att medierna har ett samhällsansvar. Genom att staten garanterar att det i alla fall finns ett medium som tar detta ansvar garanterar man att olika former av kultur och nöje, samt objektiv nyhetsförmedling, blir tillgängligt för alla.

Mediernas ansvar

Oavsett om det är privata eller offentliga aktörer som det handlar om så har medierna ett stor ansvar i sin rapportering. Media har mycket makt och kan påverka och är ofta vår viktigaste kanal för förmedling av information. En viktig del av detta ansvar är att försöka ge en så saklig, sann och objektiv bild av omvärlden som det är möjligt. Oavsett för vilken uppdragsgivare en journalist arbetar så är detta en viktig del av deras arbete.

Samtidigt är många medier beroende av att sälja tidningar eller annonser. Då finns det en risk att de väljer den typ av nyheter som säljer flest tidningar, eller vinklar en nyhet för att det ska vara ekonomiskt lönsamt för tidningen. På nyhetsredaktionerna förs ofta diskussioner kring vad och hur det ska rapporteras om en stor händelse, om namn ska publiceras, bilder publiceras och liknande.

Vinklade eller osanna nyheter

Medierna har till uppgift att förmedla information. Oftast fungerar detta väl, men även väletablerade medier har varierande kvalitet i sin rapportering. Ibland gör journalisterna ett dåligt arbete, ibland är det tidspress och ibland har de fått felaktig information som gör nyhetsrapporteringen felaktig. Det är dock stor skillnad på dålig rapportering och rapportering som är osann.

Osanna nyheter kan ibland kallas propaganda. Det förekommer i en del medier, framförallt i det som idag kallas för alternativa medier där det finns ett tydligt syfte med mediernas existens. Därför bör man också vara mer skeptisk mot dessa.

Det finns många exempel på dåliga nyheter som inte är direkt osanna men kan vara vinklade eller bara berätta en sida av en historia. Detta är särskilt vanligt vid omvälvande händelser då det gäller att få ut nyheter snabbt och man därför inte hinner undersöka ordentligt. Det är då inte helt ovanligt att tidningar anmäls till pressens opinionsnämnd och tvingas rätta till sina misstag i efterhand.

Läs mer om mediernas makt och ansvar >

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här
Opinionsbildning

Opinionsbildning innebär att åsikter formas hos individer och grupper. Opinionen är möjlig genom att människor kommunicerar och därmed byter tankar och åsikter. Våra åsikter påverkas av följande faktorer:

  • Omgivningen: Vem vi kommunicerar med, vilken miljö vi befinner oss i och vilken kultur vi har.
  • Intresse: Ju viktigare frågan är för oss desto starkare åsikter är vi benägna att ha.
  • Kompetens: Om vi har stora kunskaper i ämnet så har vi vanligtvis också egna åsikter i frågan.
  • Opinionsledare: Personer som påverkar opinionen. När en känd person uttalar sig i en fråga bildas ofta en opinion av människor som tycker likadant. Några exempel på opinionsledare är kungen, drottningen, riksdagspolitiker, politiska partier, makthavare i samhällets toppskikt och kändisar.
  • Opinionsförmedlare: Personer som befinner sig närmare den enskilda människan. Dessa personer påverkar därför folk på ett mer personligt plan. Budskapet kommer ofta från en opinionsledare. Några exempel på opinionsförmedlare är någon bekant, en lokal politiker och din chef.

Fördjupning

Två teorier kring opinionsbildning

Hur formas en opinion rent praktiskt? Det finns många forskare som försökt hitta teorier som förklarar det, och det går att hitta vissa mönster. En teori är tvåstegshypotesen enligt vilken medierna inte påverkar så många direkt, utan indirekt i två steg. I det första steget ges ett budskap till massmedia som för ut det till allmänheten. Åsikten tas därefter emot av de läsare/tittare/lyssnare som tycker likadant och är engagerade i ämnet. I steg två för dessa personer i sin tur budskapet vidare till andra i sin omgivning.

När en opinion bildas sker detta oftast först via masskommunikation i form av insändare, debattartiklar, avslöjande reportage, bloggande, sociala medier, reklam och så vidare (steg 1). Men enligt tvåstegshypotesen är personlig påverkan viktigare än den massmediala. Om någon du känner säger att en viss åsikt är bra så påverkar det dig ofta mer än om du läser det på internet, i en tidning eller hör det på radio eller TV (steg 2).

Den andra modellen som visar hur opinionsbildning går till kallas tystnadsspiralen. Den utgår från att människor som regel är rädda för att bli isolerade från de sociala grupperingar de tillhör. Därför aktar de sig för att framhäva sådana åsikter som inte är förenliga med vad andra i gruppen tycker. Detta blir till slut en ond cirkel då vi hellre lyssnar till vad gruppen tycker och inrättar oss efter det. I många fall förs åsikter ut via massmedia som om de vore en opinion och en allmän åsikt. En tidning kan till exempel gå ut med ett budskap eller värdering av fakta och göra sken av att många tycker så. Med hjälp av tystnadsspiralen kan de sedan påverka människor i en viss åsiktsriktning.

Å andra sidan gäller på motsvarande sätt att ju mer engagerade och kunniga vi är i ett ämne, desto mer självständiga är vi i våra tankar och åsikter!

Sociala medier och demokratisering

Framväxten av nya sociala medier har i hög grad påverkat möjligheten för vanliga medborgare att ta del av information och sprida egna uppgifter och tankar kring vad som händer både i privatlivet och i samhället som helhet.

Sociala medier har gjort att människor inte längre behöver vara professionella utövare för att publicera sig på internet. Tekniken har förenklats och numera finns gratis verktyg att ladda ner som de flesta klarar av att använda med lite träning. Texter, bilder och inte minst filmer förmedlas snabbt när något händer.

Ur en demokratisk synvinkel har de nya medierna spelat störst roll för länder med ett stort demokratiskt underskott. Medierna har bidragit till att information i vissa lägen kunnat spridas trots stark repression från de styrande. Det har i vissa fall även bidragit till att göra människor i rika länder mer medvetna om utvecklingen i diktaturer. Men många diktatoriska regimer försöker också att kontrollera de sociala medierna exempelvis genom att blockera vissa sidor.
Referat från: Palmecenter.se

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför är fria medier så viktigt i en fungerande demokrati?
     
  2. Vad menas med offentlighetsprincipen?
     
  3. Vilka är Sveriges två mest inflytelserika mediebolag?
     
  4. Vad menas med presstöd och varför är det viktigt?
     
  5. Vad är public service och vad är dess främsta uppgift?
     
  6. Vilket ansvar har media när det gäller kvalitén på nyhetsrapportering?
     
  7. Ge exempel på när nyhetsrapportering inte fungerar så bra - när medier bryter mot sitt ansvar.
     
  8. Vad menas med opinionsbildning?

Ta reda på:

  1. Hur finansieras public service i Sverige?
     
  2. När fick Sverige sin första icke statliga tv-kanal (vid sidan av Svt1 och Svt2) och vad heter kanalen?

Fundera på:

  1. Lek med tanken att du helt plötsligt skulle vara utan digitala medier under en månad. Vilka positiva effekter skulle det få på dig? Vad skulle du göra istället under all den tiden du annars tillbringar framför en skärm?

Diskutera:

  1. Ska vi ha public service i Sverige? Motivera.
     
  2. Vilka medier tycker du är mest pålitliga respektive opålitliga när det gäller nyhetsrapportering? Motivera.

 

Litteratur:
Stig Hadenius m.fl. Massmedier: press, radio och TV i den digitala tidsåldern, Ekerlids, 2011
Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002

 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1, Samhällskunskap 1a2 och Samhällskunskap 1b.

Sidan uppdaterad: 28 maj 2019
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Lärarmaterial om Media och påverkan

Konsumentverkets lektionsbank

av: Konsumentverket
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Här hittar du färdiga lektioner om hållbar konsumtion, konsumenträttigheter, privatekonomi och reklam.

+ Läs mer

Publicistguiden – om det journalistiska arbetet

av: Mediekompass
Högstadiet, Gymnasiet

Hur skriver man en journalistisk text? Vad skiljer en faktatext från opinionsjournalistik? Hur mycket får man egentligen låna av andras texter, bilder och filmer? Det och mycket mer kan du läsa om i Publicistguiden, ett överskådligt och lätthanterligt verktyg för dig som jobbar med nyheter, medier och journalistik i din undervisning.

+ Läs mer

Politisk propaganda då och nu

av: Stockholmskällan
Högstadiet

Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?

+ Läs mer

Artiklar om Media och påverkan

M

Mediernas makt och ansvar

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries
2019-02-19

Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt...

+ Läs mer

Podcast om Media och påverkan

SO-rummet podcast icon
M

Historiebruk

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

+ Läs mer

Länkar om Media och påverkan

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Medier och kommunikation

Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.

Media och samhället

Mediernas utveckling i ett historiskt perspektiv och om olika former av nyhetsmedier samt public service i dagens...

Demokrati

Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Avsnittet är delvis under uppbyggnad och beräknas vara...

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och...

Mediernas uppbyggnad och funktion

Om vad media är, vilka uppgifter media har samt om vilka olika typer av media det finns i dagens samhälle.

Nyhetsvärdering

Nyhetsvärdering och dess grundläggande principer. Vad utgör en nyhet och hur går urvalet i nyhetsflödet till?

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...

Historiebruk

Under uppbyggnad...

Historiesyn

Om olika sätt att tolka historien. Tolkningen bestäms av vilka "glasögon" som används i den historiska analysen. Det...

Källkritisk metod

Under uppbyggnad...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Kommunikation och information

Här hittar du material med anknytning till spridande av information genom historien fram tills idag...

SO-rummet tag typ

Källkritik

Källkritik är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras...

Boktryckarkonsten

Den moderna tekniken att trycka böcker uppfanns i Europa av Johan Gutenberg vid mitten av 1400-...

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

Radio- och TV-historia

Radions historia Radioutsändning, som från början kallades trådlös telegrafi, fungerar med hjälp...

Tidningens historia

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...

Sveriges grundlagar

En grundlag är en extra viktig lag. I Sverige har vi fyra grundlagar: 1. Regeringsformen 2....

Ordinari Post Tijdender

Ordinari Post Tijdender, med dess senare efterkommande Post- och Inrikes Tidningar, var en tidning...