Bild:
M

Media och påverkan

Vem styr medierna?

På 1950- och 1960-talet drabbades många tidningar av dålig ekonomi. Flera tidningar tvingades gå i konkurs och lades ner. Anledningen var ökad konkurrens med andra tidningar, radio och så småningom TV. Tidningarna blev också dyrare att producera samtidigt som annonsintäkterna blev allt viktigare - och osäkra.

Riksdagen beslutade därför att införa ett stöd till pressen. Presstödet gjorde att framförallt mindre tidningar på landsorten kunde leva vidare. Målsättningen var att det skulle finnas minst två tidningar på varje ort. Presstödet skulle alltså garantera mångfalden och göra så att folk alltid kunde få flera versioner av en nyhet.

Trots presstödet har många tidningar tvingats lägga ner de senaste decennierna. De stora tidningarna har i många fall konkurrerat ut de mindre - eller köpt ut dem. Detta har lett till en omfattande diskussion om mediernas situation i västvärlden. Är det bra eller dåligt att vi har få men starka tidningar? De flesta verkar vara överens om att det är bra under förutsättning att det finns flera medier som kan ge olika perspektiv på en händelse. En alltför stor ägarkoncentration är därmed inte bra då det innebär att flera mediaföretag lyder under samma ägare. I Sverige (2018) domineras nyhetsmedier bland annat av mediekoncernerna Bonnier, Stenbecksfären och Schibsted som kontrollerar en stor del av det svenska mediesamhället.

De stora ägarna har inte alltid intresse av nyheter som ger dem själva dåligt rykte eller motsäger något som de tycker. Därför är det viktigt att granska mediernas ansvar och den nyhetsvärdering de gör.

Public service - oberoende och tillgängligt för alla

Sveriges Radio (P1, P2, P3 och P4) och SVT (SVT 1, SVT 2 och SVT 24) kallas ofta för den statliga radion och televisionen. I själva verket ägs de av en fristående stiftelse som skall se till att allt som sänds är oberoende. Staten har alltså inte rätt att påverka innehållet i de program som sänds. Det finns dock lagar som reglerar sändningarna, bland annat radiolagen och villkoren för sändningstillstånd.
Läs mer om media och Public service här >

Mediernas ansvar

Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt.

Nyhetsmedierna har alltså som uppgift att förmedla nyheter till allmänheten. Men nyhetsredaktionen måste tilltala både läsarna och ägarna. Ju större attraktionsvärde man lyckas skapa för läsarna, desto fler tidningar säljs (eller besöks på internet) och desto nöjdare blir ägarna. Samma förhållande gäller på alla tidningsredaktioner, men går även att tillämpa på radio- eller TV-stationer, liksom för olika typer av webbplatser.

Dålig journalistik medför minskat förtroende för nyhetsrapporteringen

Det är en stor skillnad mellan att skapa en nyhet som bygger på en lögn och att framföra en nyhet som är dåligt underbyggd.

Osanna nyheter används ofta i propagandasyfte för att manipulera folks åsikter, som i diktaturer där det inte finns någon nyhetsgranskning.

Dåligt underbyggda nyheter kan dock vara sanna men samtidigt osakliga och vinklade. En dåligt underbyggd nyhet kan till exempel lyfta fram ett felaktigt perspektiv på bekostnad av andra mer relevanta delar av nyhetsunderlaget som medvetet eller omedvetet inte tas upp.

Det är viktigt att komma ihåg att mediaägarna gynnas indirekt om deras medier får fler tittare/lyssnare/läsare och därtill får in mer pengar via reklam.

Dåligt underbyggda artiklar och sensationsreportage används idag framförallt av vissa företag inom tidningsbranschen som är beroende av att sälja lösnummer. Men detta missgynnar på sikt allmänhetens förtroende för media, då folk inte längre litar på att det som står är sant och slutar köpa tidningarna eller besöka tidningens webbplats. För att överleva måste då medierna skriva ännu mer sensationsartade artiklar för att locka till sig fler läsare. Detta leder till en ond cirkel där medierna successivt trappar upp sensationsjournalistiken samtidigt som läsarna får allt sämre förtroende för det som skrivs. Liknande exempel kan hämtas från politiken.

Politiker och media

De politiska partierna har upptäckt att en partiledare som inte gör sig så bra i media inte är någon bra ledare för partiet. En lämplig partiledare måste nämligen veta hur man når fram till folk via nyhetsmedierna. TV och de politiska partierna tjänar båda på karismatiska ledare. De syns ofta och blir kända, vilket gör att fler människor intresserar sig för dem vilket i sin tur skapar högre tittarsiffror - och fler väljarröster. Men samtidigt finns en risk för överexponering. Folk blir till slut mätta på att se en viss person i media hela tiden. Folk tröttnar också på tillrättalagda debatter och på stylade och välanpassade politiker. Konsten är därför att kunna hålla balansen och aldrig bli förutsägbar eller långtråkig. De politiska partierna har därför många gånger anställda eller inhyrda som hjälper dem med detta. Exempel på sådana personer är talskrivare, stylister, reklambyråfolk, statistiker, psykologer, journalister och mediaexperter.

Information vs propaganda

Massmedierna innehåller både information och propaganda. Att se skillnaden mellan dem kan vara svårt eftersom gränserna inte alltid är tydliga. Information handlar ofta om upplysning och fakta av olika slag. Men eftersom någon först gjort ett urval och bestämt vilka upplysningar eller fakta som ska finnas med, så är nästan all information partisk på ett eller annat sätt.

Även om merparten av all information presenteras för oss genom andra källor där ett urval redan gjorts, så kan en stor del av denna information ändå ses som objektiv förutsatt att kravet på opartiskhet följts.

Propaganda är å andra sidan en metod som används för att medvetet påverka oss att tycka något i en viss fråga. Propaganda används också för att stärka en viss uppfattning eller göra den mer allmänt accepterad. De som använder sig av propaganda gör det ofta i en form så att den ser ut som information. Om folk blev medvetna om att det de läste var propaganda skulle de förmodligen tröttna ganska snart.

Propaganda kan användas för att skapa en opinion, alltså en allmän åsikt. Det går att skapa debatt genom att lyfta fram viss information på ett ensidigt sätt. Så sker ofta inför riksdagsval då olika partier försöker få fram just sitt budskap.

Opinionsbildning

Opinionsbildning innebär att åsikter formas hos individer och grupper. Opinionen är möjlig genom att människor kommunicerar och därmed byter tankar och åsikter. Våra åsikter påverkas av följande faktorer:

  • Omgivningen: Vem vi kommunicerar med, vilken miljö vi befinner oss i och vilken kultur vi har.
  • Intresse: Ju viktigare frågan är för oss desto starkare åsikter är vi benägna att ha.
  • Kompetens: Om vi har stora kunskaper i ämnet så har vi vanligtvis också egna åsikter i frågan.
  • Opinionsledare: Personer som påverkar opinionen. När en känd person uttalar sig i en fråga bildas ofta en opinion av människor som tycker likadant. Några exempel på opinionsledare är kungen, drottningen, riksdagspolitiker, politiska partier, makthavare i samhällets toppskikt och kändisar.
  • Opinionsförmedlare: Personer som befinner sig närmare den enskilda människan. Dessa personer påverkar därför folk på ett mer personligt plan. Budskapet kommer ofta från en opinionsledare. Några exempel på opinionsförmedlare är någon bekant, en lokal politiker och din chef.

Lobbying

Lobbying innebär att man direkt eller indirekt påverkar makthavare och beslutsfattare i en viss riktning i en viss intressefråga. Uttrycket kommer ursprungligen från 1800-talets England. På den tiden kunde både väljare och organisationer som företrädde olika frågor i samhället träffa medlemmarna i parlamentet (the lobby). Sedan dess har metoden utvecklats och förfinats och används idag flitigt av organisationer och företag för att få politikerna att fatta "rätt" beslut i viktiga frågor.
 

Två teorier kring opinionsbildning

Hur formas en opinion rent praktiskt? Det finns många forskare som försökt hitta teorier som förklarar det, och det går att hitta vissa mönster. En teori är tvåstegshypotesen enligt vilken medierna inte påverkar så många direkt, utan indirekt i två steg. I det första steget ges ett budskap till massmedia som för ut det till allmänheten. Åsikten tas därefter emot av de läsare/tittare/lyssnare som tycker likadant och är engagerade i ämnet. I steg två för dessa personer i sin tur budskapet vidare till andra i sin omgivning.

När en opinion bildas sker detta oftast först via masskommunikation i form av insändare, debattartiklar, avslöjande reportage, bloggande, sociala medier, reklam och så vidare (steg 1). Men enligt tvåstegshypotesen är personlig påverkan viktigare än den massmediala. Om någon du känner säger att en viss åsikt är bra så påverkar det dig ofta mer än om du läser det på internet, i en tidning eller hör det på radio eller TV (steg 2).

Den andra modellen som visar hur opinionsbildning går till kallas tystnadsspiralen. Den utgår från att människor som regel är rädda för att bli isolerade från de sociala grupperingar de tillhör. Därför aktar de sig för att framhäva sådana åsikter som inte är förenliga med vad andra i gruppen tycker. Detta blir till slut en ond cirkel då vi hellre lyssnar till vad gruppen tycker och inrättar oss efter det. I många fall förs åsikter ut via massmedia som om de vore en opinion och en allmän åsikt. En tidning kan till exempel gå ut med ett budskap eller värdering av fakta och göra sken av att många tycker så. Med hjälp av tystnadsspiralen kan de sedan påverka människor i en viss åsiktsriktning.

Å andra sidan gäller på motsvarande sätt att ju mer engagerade och kunniga vi är i ett ämne, desto mer självständiga är vi i våra tankar och åsikter!

 

Litteratur:
Hans-Erik Hallin och Jörgen Hallström, Mediekunskap och mediekommunikation, Bonniers, 2003
Marie Leijon, Elisabeth Söderquist m.fl., Medieboken. Arbeta med medier, Liber, 2000
Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002
Helge Østbye, Karl Knapskog m.fl., Metodbok för medievetenskap, Liber, 2004
http://www.radioochtv.se/sv/presstod/regler/ (mars 2017)
 

Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) och Robert de Vries (red)


Texten i det här avsnittet kommer omarbetas inom kort. Fokus kommer bl.a. ligga på:

  • Mediers och informationsteknikens möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ettkällkritiskt förhållningssätt.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation.
  • Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan av förändrade attityder och värderingar.

Vem styr medierna?

På 1950- och 1960-talet drabbades många tidningar av dålig ekonomi. Flera tidningar tvingades gå i konkurs och lades ner. Anledningen var ökad konkurrens med andra tidningar, radio och så småningom TV. Tidningarna blev också dyrare att producera samtidigt som annonsintäkterna blev allt viktigare - och osäkra.

Riksdagen beslutade därför att införa ett stöd till pressen. Presstödet gjorde att framförallt mindre tidningar på landsorten kunde leva vidare. Målsättningen var att det skulle finnas minst två tidningar på varje ort. Presstödet skulle alltså garantera mångfalden och göra så att folk alltid kunde få flera versioner av en nyhet.

Uppdaterad: 14 september 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Media och påverkan

av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet
Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
av:
Utbildningsradion (UR)
Målgrupp:
Gymnasiet
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen.
av:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Detta metodmaterial är ett stöd för lärare som vill bjuda in politiska partier till sina skolor.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Det här materialet handlar om dina och mina rättigheter, och våra möjligheter att vara de vi vill vara. Materialet består av texter, filmer, diskussions- och värderingsövningar som vill få elever och lärare att se hur normer och rättigheter formas, ifrågasätts och förändras. Utgångspunkten är historiska och nutida personberättelser och skeenden.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Det här är en handbok i påverkan och demokratiskt inflytande. I många andra länder skulle en sådan skrift vara förbjuden.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
I den här övningen arbetar eleverna med att skapa uppmärksamhet kring någonting de anser behöver förändras.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Låt dina elever lära känna människor runt om i världen som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. Klassrumsövningarna tar upp frågor om civilkurage och mänskliga rättigheter och ger träning i källkritik.
av:
Samiskt informationscentrum
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Varifrån kommer våra bilder av samer? Hur påverkar media vår uppfattning om just samer?

Podcast om Media och påverkan

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

Länkar om Media och påverkan

Sortera efter:
          

I Filmarkivet.se hittar du korta politiska propagandafilmer från äldre svenska valrörelser. Kännetecknande för många av filmerna på webbplatsen är att de består av kända politiker som talar direkt till publiken, som Per Albin Hanssons uppmaning till deltagande i 1944 års val och Thorbjörn Fälldins förklaringar i Fritt fram för Centern 3 (1966). Ett annat utmärkande drag är att det i flera filmer förs samtal mellan familjemedlemmar där någon till slut övertygar de andra om ett visst partis förträfflighet framför andra partier...

Spara som favorit
          

Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.

Materialet presenteras av Forum för levande historia.

Spara som favorit
          

UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.

Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:

  1. Miljö: Hotet mot miljön | Kampen för miljön | Solenergi
  2. Ekonomi: Pengar, makten och demokratin | Global ekonomi
  3. Mänskliga rättigheter: När de mänskliga rättigheterna kränks | Dödsstraff | Hbtq – Rättigheter | Hbtq - Hatbrott
  4. Konflikter: Krigets offer | Terrorism
  5. Statsskick: Viral påverkan | Demokrati till varje pris? | Världens största demokrati
  6. Samhälle: Högerextremism | Sverige, ett extremland | Hijras, Indiens tredje kön | Kvotering
  7. Resurser: Människovärde | Bistånd
  8. Sverige och världen: EU | Nato

Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.

Spara som favorit
          

Artikel på sajten Forskning.se där du kan läsa om nätmobbning. När barn och unga mobbas på internet är det ofta deras utseende som står i fokus. Flickor får höra att de ser feta ut, pojkar att de inte är tillräckligt muskulösa. – Men flickorna tar åt sig mer och reagerar ofta med att bli nedstämda och dra sig undan, säger Sofia Berne som forskar om nätmobbning...

Spara som favorit
          

Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld om filterbubblor. Tippade de sociala medierna över opinionen till Donald Trumps fördel i valkampanjens slutspurt? Var det Facebook som avgjorde valet? Vetandets värld dyker ner i filterbubblornas värld...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (6:49 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om yttrandefrihet. Yttrandefrihet är en av de mänskliga rättigheterna, men vad innebär det egentligen? 

Spara som favorit
          

Programserie från UR om mobbning. Vilka roller finns i en mobbningssituation och hur kan individer som var och en är schyssta göra fruktansvärda saker mot andra när de är i grupp? Vi får träffa mobbade och före detta mobbade som berättar om tiden då de utsattes och vilka konsekvenser mobbningen har fått för deras liv. Vi får också träffa före detta mobbare som berättar om vad de utsatt andra för och hur det kändes. Ledande mobbningsexperter från Sverige, Finland och USA förklarar mobbningens mekanismer på ett vetenskapligt sätt.

Spara som favorit
          

Studiematerialet på Forum för levande historias hemsida där du kan lära dig mer om bildanalys och tolkning av fotografiska bilder. I materialet presenteras fem olika händelser under Förintelsen som förevigats av olika fotografer. Författarna berättar om de inblandade personerna och händelseförloppen utifrån information man funnit i arkiv...

Spara som favorit
          

 Göran Leth har granskat svenska tidningars bild av kristallnatten. Häftet (pdf-format, 40 sid) ingår i Forum för levande histoiras skriftserie. Svenska dagstidningars rubriker om förskräckelse och avsky för nazisternas övergrepp mot tyska judar under »Kristallnatten« övergick snart till en anpassning till den nazistiska antisemitismens radikalisering, konstaterar Göran Leth...

Spara som favorit
          

Progrmserie från UR som kritiskt granskar media med fokus på unga. Dagens unga är ofta missnöjda med traditionella medier. Vi tar upp pressetik, yttrandefrihet, censur, medborgarjournalistik, propaganda och källor. Vi möter ungdomar med anhöriga som fängslats för sin journalistik. Samt unga som informerar sig om hemlandet på nätet och testar olika identiteter i videobloggar.

Spara som favorit
          

Programserie (ca 14 min per avsnitt) från UR om källkritik. Nyhetsankaret Anna Ankare tycker själv att hon leder Sveriges bästa nyhetsprogram. Men sanningen är den att både hon eller hennes reporter Jenny Josefsson gör alla tänkbara misstag. De kollar inte sina källor, blir lurade av företag att göra smygreklam, köper manipulerade bilder, gör nyheter om oviktiga saker och ifrågasätter inte könsdiskriminerande uppgifter. Men hoppet är inte helt ute. I varje program får de vägledning av en okänd sanningsröst och lär sig av sina misstag. De får träffa verkliga experter som hjälper dem att i slutändan få ihop just Sveriges bästa nyhetsprogram. Programmet som hela tiden ställer frågan: Är det sant? Syftet med serien är att eleverna ska förstå hur media fungerar, att uppmana till källkritiskt tänkande och att ge dem en förståelse för sin egen roll som publicister på bloggar och i sociala medier.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:12) där gymnasieläraren Mattias Axelsson visar en grundläggande modell för hur du kan analysera propaganda. Passar för både historia och samhällskunskap.

Spara som favorit
          

Föreläsning (12:27 min) där läraren Mattias Denkert berättar om olika typer av begrepp inom mediekunskap samt om mediatexter ur ett källkritiskt perspektiv. Vad är en nyhet? Vilken är skillnaden mellan en åsiktstext och en informationstext? Vem bestämmer vad som står i tidningen? Kort källkritisk genomgång.

Spara som favorit
          

Artikel i den katolska kulturtidningen Signum där du ges en bild av hur religion - här främst katolicismen - framställs i svenska medier. Katoliken är man. Han är präst och starkt troende. Katoliken bor inte i Sverige utan i Vatikanstaten där han sprider sitt konservativa budskap. Så ser mediebilden ut i den svenska dagspressen, som över huvud taget visar upp en onyanserad bild av religion...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Fokus där du kan läsa om andra världskrigets popularitet i dagens medier. På slagfältet tog andra världskriget slut 1945. I populärkulturen rasar det för fullt. En rundringning i förlags- och tidskriftsbranschen verifierar. Jodå, andra världskriget är ett "säkert säljande motiv", som en person i chefsställning uttrycker det. Med bilder, rubriker och symboler ur detta stoff ökar upplagan med omkring 25 procent, enligt en initierad redaktör...

Spara som favorit
          

På Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning resoneras det kring vår tids kroppsfixering och skönhetsideal. Materialet är anpassat för elever på högstadiet och gymnasiet.

Spara som favorit
          

Hallåkonsument.se handlar om konsumtion och privatekonomi. På webbplatsen finns en blandning av faktaartiklar, filmer och reportage där ungdomar själva berättar om sina erfarenheter av att vara konsument i olika situationer. Webbplatsen drivs av Konsumentverket.

Spara som favorit
          

På Medierådets webbsida hittar du massor av fakta om medier och om barns och ungas medievardag. Medierådet är en kommitté inom Regeringskansliet som arbetar med barns och ungas mediesituation, med syfte att minska riskerna för skadlig mediepåverkan.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om statsmaktens och andra organisationers användning av propaganda i Sverige från 1400-talet och framåt. I sin nuvarande betydelse kan ordet ”propaganda” definieras som systematiska försök att påverka människors åsikter, värderingar och handlingar i en bestämd riktning – företeelsen är alltså närmast en form av reklam. Därav följer att propagandans historia är intimt relaterad till kommunikationsmedlens utveckling...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Ulla Britta Ramklint berättar om kejsar Maximilian I (1459-1519) av Heliga tysk-romerska riket och hans bidrag till propagandans utveckling. Mynten i all ära, men det var trycksaker som skulle bli Maximilians innovation i den politiska propagandans historia...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.

Här hittar du fakta om mediernas utveckling och massmedias roll i dagens informationssamhälle.

Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Avsnittet är delvis under uppbyggnad och beräknas vara klart ht 2018.