Marinarkeologi är arkeologi under vattnet på sjö- och havsbottnar. Marinarkeologer utforskar därmed fynd i hav, sjöar och vattendrag.
Ett skeppsvrak räknas som en fornlämning och skyddas av lagen om det är mer än 100 år sedan skeppet blev ett vrak.
Marinarkeologi handlar om mer än att undersöka skeppsvrak. Dagens marinarkeologer undersöker också t.ex. rester av hamnar och försvarsanläggningar som med tiden hamnat under vatten. Man studerar även kustmiljöer och de spår som finns där av människor som levde förr.
De flesta fynd inom marinarkeologin är inte från forntiden utan från modernare tider.
LÄS MER: Arkeologi
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som handlar om marinarkeologi.
Fartygskatastrofen den 28 september 1994, då 852 personer omkom, är fortfarande ett öppet sår för många. I det här materialet har vi undvikit att ta ställning till olika teorier. Utgångspunkterna har varit tre officiella rapporter.
Östersjöområdet 1944. Under ytan pågår ett dolt krig. Ubåtar, ubåtsminor, torpeder och ubåtsjagande ytfartyg ingår i den dödliga kampen om herravälde till sjöss. Lektionen berör blockadtaktikens betydelse för sjökriget och den brutala verklighet som mötte soldater, sjömän, fiskare och civila passagerare till sjöss.
Östersjöområdet 1943, det tyska initiativet i kriget bryts och styrkeförhållandena jämnas ut, Sverige balanserar sin neutralitet. Fyndet av ett tyskt spaningsflygplan som tvingas ned på svenskt territorialvatten under en misstänkt flygning mot svensk kust, ger en inblick i krigets dramatik via ett spännande förhörsprotokoll.
Lektionen belyser dåtidens lyx och världshandel under 1700-talet utifrån skriftliga källor kopplat till skeppet Vrouw Maria.
1660 hade diplomaten greve Christoph Carl von Schlippenbach bråttom till Polen för att förhandla om en allians mellan Sverige och Polen mot den gemensamma fienden Ryssland. Skeppet förliste i en snöstorm bland skären vid Landsort. 38 personer omkom. Anders Bjugg, grevens sekreterare, överlevde och skrev ner en berättelse av den dramatiska förlisningen.
Lektionen utgår från det svenska örlogsfartyget Solen som, helt enligt reglementet, sprängdes år 1627 av sin egen skeppare därför att polska soldater och sjömän höll på att erövra skeppet.
En vårdag någon gång på 1300-talet f.Kr lättade ett handelsfartyg ankar i staden Kas i sydvästra Mindre Asien (dagens Turkiet). Det var fullastat med varor som skulle säljas längs den vanliga färdvägen i östra Medelhavet. Plötsligt kom en hård kastvind från nordväst och överraskade skepparen. På några ögonblick var katastrofen fullbordad. Fartyget sjönk på 45 meters djup. Även om man alltid måste räkna med sådant i sjöfarten, är det lätt att föreställa sig de anhörigas sorg och ägarnas förtvivlan över förlusterna. Men med tiden blev allt glömt, tills en sommardag 1982...
På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program ur Vetenskapsradion Historia (15 min) som handlar om Stockholms historia. Stockholms historia har alltid präglats av vattnet, men trots detta har stadens marina historia ofta hamnat i skymundan.
På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program ur Vetenskapsradion Historia (17 min) som handlar om dansk-lybska flottans förlisning 1566 under det nordiska sjuårskriget. Marinarkeologer söker nu efter spåren efter den dansk-lybska flottan utanför Gotlands västkust. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker platsen för dykningarna.
Artikel i tidningen Populär Historia där Claes-Göran Wetterholm berättar om Titanic och hennes viloplats i Atlanten på 3800 meters djup. Titanic var ett föga uppmärksammat fartyg när hon lämnade Southampton på sin första och enda resa den 10 april 1912. Det var lågsäsong vilket betydde att hon var lastad till en sjättedel av sin kapacitet och hade plats för ytterligare 1 000 passagerare...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om sjunkna skepp i svenska vatten. Få länder har så många vrak längs sina kuster som Sverige. Listan skulle kunna göras hur lång som helst och regionen är ett eldorado för marinarkeologer, inte minst under sommaren då de kan dyka i en spännande skattkammare. Ändå har forskningen efter vår sjunkna historia bara börjat...
Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om regalskeppet Vasa ur olika perspektiv. Här berättas om skeppets historik, byggnation, bestyckning, utsmyckning, bärgning m.m.
Kort artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om bärgningen av regalskeppet Vasa. Efter 333 år på botten av Stockholms ström bröt Vasa åter vattenytan den 24 april 1961…
På den här webbplatsen kan du fördjupa dig i ämnet marinarkeologi – alltså arkeologi på sjö- och havsbottnar. Norden har en unik samling av vrak från gångna tider och de flesta av dessa har inte återfunnits – än. Efter våra avlånga kuster har det skett flera tusen förlisningar. Dessa ligger där som en länk till det förgångna...
Vasaskeppet eller regalskeppet Vasa började byggas 1626 men kantrade och förliste på sin jungfrutur...
Regalskeppet Kronan (Stora Kronan) var ett svenskt örlogsfartyg som kantrade, exploderade och sjönk...
Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...
