Vietnamkriget ca 1957-1975 var delvis en fortsättning på det franska kolonialkriget i Indokina 1946-1954. Franska Indokina omfattade dagens Vietnam, Laos och Kambodja. I Vietnam hade befrielserörelsen Viet Minh kämpat för självständighet från Frankrike.
Efter fransmännens nederlag 1954 delades Vietnam tillfälligt i två delar. Nordvietnam styrdes av kommunisterna under Ho Chi Minh, medan Sydvietnam hade en regering som var emot kommunismen och stöddes av USA.
ANNONS
Tanken var att landet skulle återförenas efter gemensamma val, men dessa blev aldrig av. Istället växte motsättningarna mellan nord och syd om vem som skulle styra det förenade landet.
Även inom Sydvietnam fanns ett starkt motstånd mot regeringen. Många var missnöjda med dess förtryck och orättvisor. År 1960 bildades den kommunistledda befrielserörelsen FNL, vars gerillastyrkor fick stöd av Nordvietnam för att bekämpa den sydvietnamesiska regeringen i Saigon. Även Nordvietnams vanliga armé deltog i kriget.
Kampen om Vietnams framtid blev samtidigt en del av kalla krigets motsättningar. USA ville hindra kommunismen från att spridas. Enligt den så kallade dominoteorin kunde ett land som blev kommunistiskt få fler länder i närheten att följa efter, som dominobrickor som välter varandra. USA:s ledare fruktade därför att en kommunistisk seger i Vietnam skulle leda till att fler länder i Sydostasien blev kommunistiska. De befarade att detta skulle stärka det kommunistiska blocket, med Sovjetunionen och Kina som ledande makter, och minska USA:s inflytande i världen.
Vid mitten av 1960-talet skickade därför USA stora mängder trupper till Sydvietnam för att förhindra att FNL och Nordvietnam skulle segra och göra hela landet kommunistiskt. Nordvietnam fick i sin tur vapen och annat stöd från Sovjetunionen och Kina. På så sätt bidrog stormakternas inblandning till att kriget blev alltmer omfattande.
Kriget spreds också till grannländerna Laos och Kambodja. Genom dessa länder gick transportleder som Nordvietnam använde för att föra soldater och förnödenheter, som mat och ammunition, söderut. USA försökte slå ut transportlederna genom omfattande bombningar.
Striderna och bombningarna i de tre länderna orsakade enorm förstörelse. Miljontals människor dödades eller tvingades lämna sina hem.
Trots sina stora militära insatser lyckades USA inte förhindra en kommunistisk seger. År 1973 lämnade de amerikanska stridande styrkorna Vietnam. Kriget fortsatte dock tills Nordvietnam besegrade Sydvietnam 1975.
ANNONS
USA engagemang och förlust i Vietnamkriget blev ett öppet sår för den amerikanska nationen och visade samtidigt för omvärlden att militär överlägsenhet inte alltid räcker för att vinna ett krig. För vietnameserna lämnade kriget efter sig ett svårt skadat land och ett omfattande mänskligt lidande.
Agent Orange och napalm – ämnen som skadade både människor och natur
Under Vietnamkriget använde USA kemiska medel för att få träden att tappa sina löv. Det mest kända var Agent Orange. Medlet spreds bland annat från flygplan över skogarna. Syftet var att göra det svårare för gerillan att gömma sig under den täta växtligheten. Namnet kom från de orangefärgade banden på tunnorna där medlet förvarades.
Agent Orange innehöll också dioxin, ett mycket giftigt ämne som hade bildats vid tillverkningen. Det kan orsaka cancer och bryts ner långsamt i miljön. Besprutningen innebar därför faror för både människor och natur långt efter att träden hade tappat sina löv.
Ett annat fruktat stridsmedel var napalm, som användes av både USA och Sydvietnams flygvapen. Napalm är ett geléliknande bränsle som användes i brandbomber. Det fastnar på det som träffas och kan orsaka svåra brännskador. Även civila drabbades av anfallen.
En av dem var den nioåriga flickan Kim Phuc som skadades i ett sydvietnamesiskt napalmanfall 1972. Fotografiet av henne när hon flyr längs en väg blev en av Vietnamkrigets mest kända bilder.
Bild: Wikimedia Commons Barn flyr efter ett sydvietnamesiskt napalmanfall mot byn Trang Bang 1972. I mitten springer nioåriga Kim Phuc, som fått svåra brännskador. Hon överlevde, och bilden blev en av Vietnamkrigets mest kända skildringar av civilbefolkningens lidande.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur: Sven Skovmand, Bonniers världshistoria, Albert Bonniers förlag, 2008 Marco Smedberg, Vietnamkrigen, Historiska Media, 2008. Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Gerilla brukar man kalla grupper av män och kvinnor som tagit till vapen för att slåss mot en bestämd fiende. En sådan styrka kan bildas av olika anledningar. En gerilla kan vara religiös – medlemmar av en religion känner sig förtryckta av folk som tillhör en annan religion. Gerillan kan vara etnisk, alltså vara organiserad efter folkgrupp. Gerillan kan vara socialt grundad. Då slåss gerillan mot orättvisor i samhället, ofta med målet att inrätta en kommunistisk eller socialistisk stat. En gerilla kan också kämpa mot en inkräktare eller en kolonialmakt...
När det franska kolonialväldet i Vietnam föll samman stod den kommunistiska befrielserörelsen Viet Minh som vinnare. Vad spelade detta för roll? Vad hade egentligen Vietnam och Indokina för strategisk betydelse? Varför behövde människor i den fria världen bry sig om dessa avlägsna områden? USA:s president Dwight Eisenhower (president 1953-1961) lade fram svaret i den s.k. dominoteorin: Om kommunismen segrade i Franska Indokina skulle snart resten av länderna i Sydostasien falla som dominobrickor i de rödas händer. Det var enligt Eisenhower USA:s plikt att stoppa en sådan utveckling. Beslutet om USA:s inblandning i Vietnam var kanske den största felbedömningen i USA:s politiska historia. I den här artikeln kan du läsa om bakgrunden till Vietnamkriget och orsaker till att USA förlorade konflikten...
Genomgång (8:45 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som ger en kort och enkel sammanfattning av Vietnamkriget. Vad var det som hände och varför? Vilken del hade Vietnamkriget i kalla kriget. I den här genomgången får du lära dig om varför Vietnam delades i två delar och om orsakerna till att USA deltog i kriget.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om USA:s "search and destroy-taktik" under Vietnamkriget. USA lade all kraft på att leta upp och förgöra så många gerillaförband som möjligt när landet drogs in i Vietnamkriget. Den brutala taktiken ledde aldrig till några militära framgångar men slog hårt mot den vietnamesiska civilbefolkningen.
Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om de första striderna mellan amerikanska och nordvietnamesiska soldater, det som skulle komma att bli Vietnamkriget. 14 november 1965 stod det första stora slaget mellan amerikanska och nordvietnamesiska styrkor vid Ia Drang. Vetenskapsradion Historia undersöker vad som egentligen hände där, och hur striderna vid Ia Drang kom att påverka resten av Vietnamkriget.
– Båda sidor betraktade sig som vinnare av slaget, berättar militärhistorikern Gunnar Åselius och menar att det fick konsekvenser för amerikansk och vietnamesisk strategi under hela det följande kriget.
Webbföreläsning (7:11 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om några av kalla krigets konflikter och händelser. Här berörs Koreakriget, Ungernrevolten, Kubakrisen, Kennedymordet, Vietnamkriget, och Sovjetunionens invasion av Afghanistan.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (41:07 min) där historieläraren Joakim Wendell fortsätter att berätta om kalla kriget fram till dess upplösning. Presentationen tar upp Kubakrisen, Vietnamkriget, det sovjetisk-afghanska kriget och Sovjetunionens upplösning. Dessutom nämns Stanislav Petrov, mannen som räddade världen från ett kärnvapenkrig.
På kalla-kriget.se kan du läsa om det mesta som har med kalla kriget att göra. Här berättas om dess rötter i andra världskriget, kärnvapen, ideologier, konflikterna, totalförsvarstanken m.m. Webbsidan belyser kalla kriget ur både ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Du kan läsa om de stora konflikterna under perioden, samt om händelseutvecklingen i många enskilda länder runt om i världen.
Artikel i tidningen Populär Historia där Wilhelm Agrell berättar om Vietnamkriget och den inhemska och internationella opinionens kritik som växte sig allt starkare för varje krigsår som gick. Vietnamkriget började i det kalla krigets ideologiska landskap och avslutades i en helt annan tid, dominerad av föreställningar om supermaktsavspänning, globala orättvisor och energikriser. Synen på konflikten kom att bli en mätare på den förändring som ägde rum i tidsandan...
Artikel i tidningen Populär Historia där Peter Fogde berättar om USA:s bomboffensiv mot Laos i slutet av Vietnamkriget och de kvarvarande blindgångarna som fortfarande skördar offer bland befolkningen. USA vräkte ner bomber över Laos för att slå hål på Ho Chi Minh-leden – de vietnamesiska kommunisternas viktigaste underhållsväg. Resultatet blev åttio miljoner blindgångare som än i dag håller kvar befolkningen i fattigdom...
I SR Minnens arkiv hittar du en temasida om Vietnamkriget där du kan lyssna på radioprogram som berättar om kriget ur olika perspektiv. Som mest fanns 550 000 amerikanska soldater i Sydvietnam som slogs mot FNL-styrkorna (Nationella befrielsefronten). I slutet av 60-talet växte opinionen mot kriget sig allt starkare i USA och i resten av världen...
På Vetamix webbsida kan du se en pedagogisk film (4:11 min) om orsakerna och följderna av Vietnamkriget. Vetamix är en finlandssvensk skolsida för elever och dig som undervisar.
Artikel i tidningen Populär Historia där Marco Smedberg berättar om det franska nederlaget vid Dien Bien Phu 1954 som innebar slutet för Franska Indokina.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om FNL och Vietnamkriget. Trots militär överlägsenhet i såväl luften som på land kunde USA inte besegra sin motståndare i Vietnam. Misslyckandet blev upptakten till dagens högteknologiska amerikanska krigsmaskin...