I samband med korstågen och de krig som följde i dess fotspår under 1100- och 1200-talen, grundades flera andliga riddarordnar som hade till uppgift att försvara de kristna och den kristna tron. Medlemskapet i de andliga riddarordnarna var exklusivt (endast tillgängligt för några få) och innebar vid sidan av livet som krigare även ett liv som munk. Dessa krigarmunkar fungerade som de kristna arméernas spjutspets i de många krigen i det Heliga landet.
Under korstågen erövrades både Syrien och Palestina. Dessa nya feodala korsfararstater var omgivna av muslimska stater och utsatta för hårt tryck. I slutet av 1100-talet återerövrades Jerusalem av muslimerna och hundra år senare (1291) föll det sista kristna fästet vid hamnstaden Akko i Palestina. Korstågens tid var därmed till ända.
Korstågen var bra för Europas handel och kultur
Men korstågen handlade inte bara om krig och erövringar i religionens namn. Korstågen innebar också, för Europas del, ett berikande handels- och kulturutbyte.
Ökningen av handeln mellan länderna kring östra Medelhavet och Västeuropa ledde till ett ekonomiskt uppsving i stora delar av Europa. Mest gynnade blev hamnstäderna i Norditalien som fungerade som utgångspunkt för korsfarare, handelsmän och pilgrimer som begav sig till det Heliga landet.
I samband med korstågen fick européerna också kännedom om gamla filosofiska verk från antiken, österländsk litteratur, vetenskap och teknik vilket kom att påverka det västerländska samhället.
De nya idéerna och kulturella influenserna som kom till Europa i samband med korstågen skulle senare ligga till grund för den kulturella storhetstid som kallas renässansen.
