Sekularisering

I det tomrum som uppstått efter att kristendomen tappat sin dragningskraft har vi idag blivit allt mera medvetna om vetenskapens otillräcklighet när det gäller andligt välbefinnande och livsfrågor. Vår religiositet finns kvar, men i förändrad form. Aktuell forskning har visat att tron istället har tagit sig många nya vägar i det svenska samhället. Vårt samhälle bör därför inte betraktas som helt sekulariserat.

Historiska orsaker till vår tids sekularisering

En teori som skulle kunna förklara vår tids sekularisering är vetenskapens frigörelse från religionen som började redan under upplysningstiden. Ett led i denna frigörelse var de naturvetenskapliga forskningsresultaten som förändrade dåtidens världsbild och ledde till att samhället började avmystifieras. När sedan läskunnigheten bland folket ökade vann den vetenskapliga världsbilden fler anhängare bland befolkningen. Sekulariseringen av samhället påbörjades därför redan för flera hundra år sedan.

Andra avgörande faktorer som har bidragit till att minska det religiösa engagemanget bland befolkningen är urbaniseringen och den geografiska rörligheten som uppstod i samband med industrialiseringen under 1800-talet och början av 1900-talet. Även specialisering och uppdelning inom staten och samhället har legat bakom sekulariseringen. Kyrkan har med tiden frånskilts från statliga sysslor och fått lämna ifrån sig nästan alla av de samhälleliga och mera världsliga uppgifterna som de tidigare ansvarade för. Idag ansvarar Svenska kyrkan endast för begravningar.

En annan teori är att den protestantiska kristendomen själv har burit fröet till samhällets avmystifiering och sekularisering då denna gjorde sig kvitt så mycket som möjligt av de tre äldsta och mest betydelsefulla kännetecknen hos det heliga - mysteriet, miraklet och magin. Att den här teorin stämmer för Sveriges del kan ses mot den bakgrunden att den protestantiska kyrkan redan före stormaktstiden lät avmystifiera religionen. Det har ända sedan dessa dagar funnits en tilltro till dogmatism och rätt lära inom den svenska kyrkan. Det rationella har framhävts på mystikens bekostnad vilket har lett till att mystiken har försvunnit. Detta fenomen skulle kunna vara en av förklaringarna till varför vi i Sverige är så sekulariserade.

En annan infallsvinkel inom samma resonemang är att sekulariseringen som har skett i slutet av 1900-talet i Sverige delvis kan ses som en protest mot religiösa representanters uttalanden och krav på underkastelse. Sekulariseringen kan troligtvis även relateras till demokratiseringsprocessen som har pågått i det svenska samhället under hela efterkrigstiden.

Den sekulariserade svensken

Sverige uppfattas ibland ur ett internationellt perspektiv som ett socialt laboratorium. Sverige avkristnas i snabb takt och anses vara ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Även villigheten att underkasta sig kollektiva normer har minskat. Man intresserar sig inte längre i lika stor utsträckning som tidigare för samhällets normer. En orsak till det är att kyrkan inte längre fungerar som vägledare i etiska frågor. Kyrkan ger heller inte längre svar på de flesta av våra livsfrågor. Vi har slutat vallfärda till kyrkportarna varje söndag. Endast på någon större mässa vid stora helgdagar eller vid mera världsliga tillställningar som skolavslutningar, är det numera fullt i kyrkan och då har det stora flertalet anlänt i andra intressen än rent religiösa.

En orsak till att många svenskar inte anser sig vara troende kan vara att de förknippar religion med institutionaliserad religion (traditionella religioner) och tron på Gud eller gudar. I Sverige har tron på Guds existens minskat kraftigt sedan andra världskrigets slut.

Sekularisering och privatreligiositet

Till skillnad mot människor som levde för omkring hundra år sedan så har vi idag möjlighet att själva välja vad vi ska tro på. Tron och därmed även åsikten om vad som anses vara heligt har blivit en privat angelägenhet. Den privatiserade religionen är således uppbyggd på individens egna initiativ och medverkan.