Hinduer behöver inte besöka ett tempel för att be. De flesta hinduiska familjer har ett husaltare där de kan offra och be till sina gudar.
© 2026 SO-rummet.se
Hinduismen räknas som den äldsta bland världsreligionerna och har sina rötter i Indiens uråldriga historia och litteratur.
Hinduismen har ingen grundare utan är istället uppbyggd på ett flöde av religiösa traditioner och filosofiska idéer som med tiden har bakats samman till en allsidig lära.
Hinduismen kan därför liknas vid en stor flod med många bifloder, som har vuxit fram under mycket lång tid och fått vatten från många håll.
Impulser från bl.a. grekisk mytologi, persisk religion, kristendom och islam har lett till att lärans innehåll har byggts på och förändrats genom historiens gång.
Den hinduiska lärans tolerans och dynamik inför andra religioner har gjort att den med tiden överlevt många historiska förändringar, erövringar och möten med andra religioner.
En mångsidig religion som hellre införlivar än utesluter är svår att konkurrera ut. Det har istället hänt att andra religioner i Indien har uppkommit ur hinduismen. Under 500-talet f.Kr växte buddhismen och jainismen fram som självständiga religioner, och tusen år senare gav inflytande från islam upphov till sikhismen.
Hinduer försöker till skillnad från kristna och muslimer inte att omvända andra människor till sin religion. De ”nya” indiska religionerna har därför fått utvecklas i fred vid sidan av hinduismen.
En världsreligionHinduismen räknas som den tredje största världsreligionen efter kristendomen och islam. Hinduismen har omkring 1,2 miljarder anhängare, varav de flesta finns i Indien [Pew Research]. |
Hinduismen är en mångskiftande polyteistisk religion med många gudar, traditioner och sätt att utöva tron. Läran saknar trosbekännelse, dogmer och kyrklig organisation. Det råder därför stor olikhet mellan religionen i städerna och på landsbygden. Dessutom förekommer stora regionala skillnader i fråga om hinduismens utformning. Hinduismen är så mångsidig och obestämd att många forskare anser att det snarare rör sig om en familj av närbesläktade religiösa traditioner, snarare än en enhetlig religion med en enda lära.
Ordet hindu är ursprungligen ett geografiskt begrepp som syftar på befolkningen kring floden Indus. Men numera används ordet hinduism som ett samlingsnamn för de religiösa synsätt och föreställningar som existerar hos en stor del av Indiens befolkning. Begreppet hinduism kan därför ses som en följd av vårt behov av att förenkla det abstrakta.
Inom hinduismen finns oräkneliga gudar. Många hinduer ber till den gud eller de gudar som passar bäst för vardagens ändamål. De flesta tillber därför många gudar.
Shiva är vid sidan av Vishnu en av hinduismens viktigaste gudar.
En grundtanke inom hinduismen är att det egentligen bara finns en gudomlig kraft – Brahman – som kan liknas vid en världssjäl som finns i allt. Men eftersom det är svårt för oss människor att tillbe en abstrakt världssjäl så visar sig Brahman också i många olika gudagestalter, var och en med sina egna förmågor och funktioner (jämför med katolicismens helgondyrkan). Detta förklarar varför hinduismen har så många gudar.
Inom hinduismen är därför inte avståndet mellan Gud och människa lika stort som inom judendomen, kristendomen och islam eftersom hinduismens gudar är mer lika oss människor, till skillnad från de monoteistiska religionernas abstrakta Gud.
I samband med bön offras ibland mat och blommor till gudarna som i gengäld välsignar födan och ser till den bedjandes behov på andra sätt. Alla gudar firas vid sina egna speciella högtider.
Till hinduismens viktigaste gudar räknas Vishnu, Shiva, Kali och Lakshmi.
Inom hinduismen råder en cyklisk tidsuppfattning. Det existerar därför inte någon början eller något slut. Enligt hinduisk tro skapas, förstörs och återuppstår världen liksom allt liv om och om igen. Allt liv ingår i ett evigt kretslopp (samsara) av födelse, död och pånyttfödelse.
För en hindu är det slutgiltiga målet att komma loss från samsara, det eviga kretsloppet av återfödelse. Först då uppnår man moksha, alltså befrielse från återfödelsens kretslopp. Men vägen dit är lång och går genom många liv fyllda av goda gärningar, s.k. karma.
De viktigaste tankarna inom hinduismen är därför tron på själavandring och karma.
För en hindu är Gud och världsalltet ett och samma. Brahman (världssjälen) genomsyrar allt. Gud finns därför också inom oss själva och i allt annat levande. Det gudomliga inom oss själva kallas för atman och kan liknas vid vår själ.
Tron på själavandring är en central tanke inom hinduismen. I den här tankegången uppfattas allt levande som en del av en evig cyklisk process som inbegriper födelse, död och återfödelse.
Kroppen utgör endast atmans (själens) skal, som byts ut mot ett annat när kroppen dör. Atman vandrar därför hela tiden från generation till generation och kan även återfödas i ett djur.
Karmas lag är en lag om orsak och verkan som bestämmer hur individen ska återfödas i nästa liv – högre upp eller längre ned i den sociala hierarkin. Det gäller därför att samla på sig så mycket positiv karma som möjligt i livet genom att följa de förutbestämda plikterna och levnadsreglerna i samhället.
Följs inte normer, plikter och regler får man istället negativ karma och återföds längre ned i den sociala hierarkin. Det hinduiska kastväsendet (se nedan) har i alla tider legitimerats av dessa idéer.
Inom hinduismen strävar man efter att komma ur samsara med dess kretslopp av återfödelse. Först då uppnås moksha – befrielse eller frälsning.
Att återfödas är negativt. För att slippa återfödas måste all karma utplånas. Samsara kan liknas vid en brasa där karma utgör veden. De flesta hinduer upplever detta som alldeles för abstrakt och försöker istället att samla god karma för att nå en bättre ställning och utgångsposition i nästa liv.
För att nå moksha måste man inse att allt är ett och att ens eget själv, atman (själen), har blivit ett med Brahman (världssjälen). Den sanna verkligheten finns inom oss själva.
Yoga betyder förening eller enhet på sanskrit och används ofta som namn på de läror som visar vägar till befrielse och frälsning, dvs. för att få atman att förenas med Brahman. Här nedan presenteras kortfattat de vanligaste vägarna till frälsning:
Sambandet mellan samsara, karma och mokshaMan kan se samsara, karma och moksha som tre delar av samma tankekedja:
|
För en hindu är allt liv heligt. Alla livsformer har liksom människan sitt värde som en del av Brahman. Många hinduer är därför vegetarianer.
Kor är särskilt heliga eftersom de är till stor nytta för samhället. Korna ger till exempel mjölk och andra mejeriprodukter. Dessutom kan deras spillning användas till bränsle.
Inom hinduismen finns ett stort antal heliga skrifter av varierande ålder. De äldsta och mest grundläggande är Vedaböckerna. Den äldsta delen, Rigveda, brukar dateras till omkring 1500 f.Kr. Den mest lästa delen av Vedaböckerna är Upanishaderna.
Vid sidan av Vedaböckerna finns även andra skrifter som spelar en stor roll i hinduernas fromhetsliv. Hit hör framförallt diktverket Mahabharata, i vilken Bhagavadgita ingår.
Sedan tusentals år tillbaka har Indiens befolkning delats in i olika samhällsgrupper som kallas kaster. Den sociala indelningen i kaster avgör vilka människor som får umgås med varandra, vilka som får gifta sig och vilka arbeten som finns att välja på.
Läran om karma och reinkarnation har gett stöd och religiös motivering åt Indiens kastsystem. Alla kaster har sina egna plikter och ritualer.
Enligt äldre hinduiska traditioner är det viktigt att följa sin kast med dess förpliktelser och på så sätt samla god karma genom livet, eftersom det avgör vilken position i den sociala hierarkin hon eller han återföds i nästa gång.
I dagens Indien är diskriminering på grund av kasttillhörighet förbjudet. Kastsystemet är därför på väg att luckras upp. Kastväsendet lever dock fortfarande kvar, framförallt på landsbygden där det är mer social kontroll än i städerna.
Kvinnors ställning inom hinduismen och i indiska samhällen har varierat mycket mellan olika tider, regioner, familjer och samhällsgrupper.
I hemmet – i dagens Indien – är kvinnan i regel underställd mannen, men i samhället har kvinnor stort inflytande. Målet i dagens demokratiska Indien är att det ska råda full jämställdhet mellan könen.
För en hindu utgör äktenskapet den mest betydelsefulla livsriten. Enligt hinduisk tradition är det viktigt både för kvinnor och män att bli gift. Äktenskapet arrangeras i regel av föräldrarna. En urgammal sed är att brudens familj ska betala en dyr hemgift till brudgummen. Denna orättvisa sedvana är idag förbjuden i Indien. De indiska myndigheterna hoppas därmed också kunna utjämna det rådande kvinnounderskottet i landet.
Atman: Den del av Brahman som finns i allt levande. Kan liknas vid vår själ.
Avatar: En guds inkarnation (förkroppsligande) i människo- eller djurgestalt.
Bhakti: Kärleksfull hängivenhet till en gud, t.ex. Krishna. Bhakti Yoga är vägen till frälsning genom kärlek till Gud.
Brahman: Den gudomliga kraften eller världssjälen som finns i allt levande. Kan liknas vid Gud.
Dogm: En religiös regel som inte får ifrågasättas.
Frälsning: Inom hinduismen innebär det att slippa återfödas och förenas med världssjälen.
Ganges: En helig flod i Indien som sägs rena människan från synder.
Guru: En religiös lärare och vägledare.
Karma: Gärningarnas lag (sådd och skörd – handling och konsekvens). Goda gärningar ger positiv karma och vice versa. Det är dina handlingar som avgör hur du återföds i nästa liv.
Kastväsendet: Ett gammalt system som delar in människor i grupper med olika status.
Krishna: En populär gud inom hinduismen, ofta kopplad till kärlek och glädje.
Mahabharata: Ett stort gammalt diktverk med berättelser om gudar och människor.
Moksha: Befrielse från återfödelsens kretslopp (samsara).
Polyteism: Tron på flera gudar.
Reinkarnation (själavandring): Själen dör inte utan återföds istället i nya gestalter.
Samsara: Livets eviga hjul (kretslopp) av födelse, död och återfödelse.
Upanishaderna: Gamla texter med samtal om själen, världssjälen och andlighet.
Vishnu: En av de största gudarna inom hinduismen, ofta beskyddare av världen.
Yoga: En väg till andlig utveckling och befrielse. Yoga betyder förening eller enhet på sanskrit och kan inom hinduismen handla om olika vägar till moksha, befrielse från återfödelsens kretslopp.
Frågor till texten:
Ta reda på:
Fundera på:
M LÄS MER: Hinduismens historia
S LÄS MER: Hinduismens grunder
L LÄS MER: Kastsystemet i Indien
L LÄS MER: Hinduismens viktigaste gudar
L PODCAST: Hinduismens grundtankar
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du fler kategorier inom ämnet.
Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Kim Knott, Hinduism – A Very Short Introduction, Oxford University Press, 1998
Görel Byström m.fl., Gudastyrd vardag – världsreligionerna i människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red)
© 2026 SO-rummet.se
Hinduismens lära i stora drag. Här berättas om skaparguden Brahma, hinduisk tidsuppfattning, världssjälen (brahman), människans själ (atman), reinkarnation, karmas lag (lagen om orsak och verkan), återfödelsens kretslopp (samsara) och slutligen om yoga (olika vägar till själslig befrielse).
Hinduismen brukar kallas världens äldsta religion. Kulturella influenser från olika erövrare har lett till att lärans innehåll har byggts på och förändrats genom historiens gång. Hindu är egentligen ett geografiskt begrepp som syftar på befolkningen kring floden Indus, men så småningom har hinduism blivit en samlande benamning på de religiösa föreställningar som finns bland merparten av befolkningen i Indien.
Vardagsliv och religion i det indiska samhället. Här kan du läsa om kulten i hemmet, tempelbesök, olika regler i vardagen och i samhället, kastsystemet, kvinnans ställning, hinduernas vördnad inför naturen och ickevåld.
Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider...
Buddhismen grundades på 500-talet f.Kr i norra Indien av Siddharta Gautama efter att han nått upplysning och blivit...
Många gamla vishetsläror och religioner har sitt ursprung i Österlandet.
Sikhismen är en indisk monoteistisk religion med drag från både hinduismen och islam.
Jainismen härstammar från 500-talet f.Kr i Indien och bär likheter med både buddhismen och hinduismen.
Nya religiösa rörelser är ett begrepp som rymmer stor mångfald och variation. Gemensamt för samtliga nyreligiösa...
New Age är en strömning av idéer med inslag av teosofi, ekosofi och astrologi som förespråkar en holistisk världsbild...
Hare Krishna (ISKCON) är en religiös rörelse som grundades i USA 1966. Krishnarörelsen hämtar sin inspiration från den...
Aktuell samhällsfakta om Indien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Här ska vi kortfattat reda ut skillnaden mellan en myt och en saga, en åtskillnad som inte alltid...
En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...
En pilgrim är en person som gör en vallfärd (pilgrimsresa) till en helig ort. En vallfärd är ett...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Fundamentalister tar fasta på religioners eller ideologiers grundläggande och ursprungliga lära och...
Reinkarnation eller själavandring är tron på att själen/jaget återföds i en ny kropp efter döden,...
Meditation betyder eftertanke. Det kan också innebära att "försjunka" i ett tillstånd som gör att...
En gudssyn eller gudsbild är hur Gud uppfattas i olika religioner – främst inom de monoteistiska (...
Även om en stor del av världens befolkning definierar sig själva som heterosexuella har det alltid...
Hinduer firar en rad årligt återkommande festivaler. Vissa är desamma i hela Indien, medan andra...
Många tror att religiösa motsättningar utgör en stor del av världens konflikter. Det är en...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....