M

Kategori

Hinduer behöver inte besöka ett tempel för att be. De flesta hinduiska familjer har ett husaltare där de kan offra och be till sina gudar.

Hinduismen

Lästid 10 minuter

Hinduismen räknas som den äldsta bland världsreligionerna och har sina rötter i Indiens uråldriga historia och litteratur.

En dynamisk religion

Hinduismen har ingen grundare utan är istället uppbyggd på ett flöde kunskaper från många olika religioner som med tiden har bakats samman till en allsidig lära. Impulser från bl.a. grekisk mytologi, persisk religion, kristendom och islam har lett till att lärans innehåll har byggts på och förändrats genom historiens gång. Den hinduiska lärans tolerans och dynamik inför andra religioner har gjort att den med tiden överlevt både erövringar och andra rivaliserande religiösa läror.

Hinduismen räknas som den äldsta bland världsreligionerna och har sina rötter i Indiens uråldriga historia och litteratur.

En dynamisk religion

Hinduismen har ingen grundare utan är istället uppbyggd på ett flöde kunskaper från många olika religioner som med tiden har bakats samman till en allsidig lära. Impulser från bl.a. grekisk mytologi, persisk religion, kristendom och islam har lett till att lärans innehåll har byggts på och förändrats genom historiens gång. Den hinduiska lärans tolerans och dynamik inför andra religioner har gjort att den med tiden överlevt både erövringar och andra rivaliserande religiösa läror.

ANNONS

En världsreligion

Hinduismen räknas som den tredje största världsreligionen näst efter kristendomen och islam.

Hinduismen har omkring 1,2 miljarder anhängare varav de flesta finns i Indien [The World Factbook].

En mångsidig religion som hellre införlivar än utesluter är svår att konkurrera ut. Det har istället hänt att andra religioner i Indien har uppkommit ur hinduismen. Under 500-talet f.Kr uppstod t.ex. buddhismen och jainismen som självständiga religioner. Tusen år senare gav inflytande från islam upphov till sikhismen.

Hinduer försöker till skillnad från kristna och muslimer inte att omvända andra människor till sin religion. De ”nya” indiska religionerna har därför fått utvecklas i fred vid sidan av hinduismen.

En diffus religion med många sidor

Hinduismen är en mångskiftande polyteistisk religion med en mångfald gudar och varierande sedvänjor. Läran saknar trosbekännelse, dogmer och kyrklig struktur. Det råder därför stor olikhet mellan religionen i städerna och på landsbygden. Dessutom förekommer stora regionala skillnader i fråga om hinduismens utformning. Hinduismen är så mångsidig och obestämd att många forskare anser att det istället rör sig om flera närbesläktade religioner än om en enda.

Ordet hindu är ursprungligen ett geografiskt begrepp som syftar på befolkningen kring floden Indus. Men numera används ordet hinduism som ett samlingsnamn för de religiösa synsätt och föreställningar som existerar hos en stor del av Indiens befolkning. Begreppet hinduism kan därför ses som en följd av vårt behov av att förenkla det abstrakta.

Hinduismens gudar – en brokig mångfald

Inom hinduismen finns oräkneliga gudar. Många hinduer ber till den guden eller de gudarna som passar bäst för vardagens ändamål. De flesta tillber därför många gudar.

En grundtanke inom hinduismen är att det egentligen bara finns en gudomlig kraft - Brahman - som kan liknas vid en världssjäl som finns i allt. Men eftersom det är svårt för oss människor att tillbe en abstrakt världssjäl så visar sig Brahman också i många olika gudagestalter, var och en med sina egna förmågor och funktioner (jämför med katolicismens helgondyrkan). Detta förklarar varför hinduismen har så många gudar.

Inom hinduismen är därför inte avståndet mellan Gud och människa lika stort som inom judendomen, kristendomen och islam eftersom hinduismens gudar är mer lika oss människor till skillnad mot de monoteistiska religionernas abstrakta Gud.

I samband med bön offras ibland mat och blommor till gudarna som i gengäld välsignar födan och ser till den bedjandes behov på andra sätt. Alla gudar firas vid sina egna speciella högtider.

Till hinduismens viktigaste gudar räknas Vishnu, Shiva, Kali och Lakshmi.

Samsara - ett evigt kretslopp av födelse, död och återuppståndelse

Inom hinduismen råder en cyklisk tidsuppfattning. Det existerar därför inte någon början eller något slut. Enligt hinduisk tro skapas, förstörs och återuppstår världen liksom allt liv om och om igen. Allt liv ingår i ett evigt kretslopp (samsara) av födelse, död och pånyttfödelse.

Bild: SO-rummet.se

Shiva är vid sidan av Vishnu hinduismens högsta gud.

För en hindu är det slutgiltiga målet att komma loss från samsara, det eviga kretsloppet av återfödelse. Först då blir man frälst. Men vägen dit är lång och går genom många liv fyllda av goda gärningar, s.k. karma.

De viktigaste tankarna inom hinduismen är därför tron på själavandring och karma.

Tron på själavandring (reinkarnation)

För en hindu är Gud och världsalltet ett och samma. Brahman (världssjälen) genomsyrar allt. Gud finns därför också inom oss själva och i allt annat levande. Det gudomliga inom oss själva kallas för Atman och kan liknas vid vår själ.

Tron på själavandring är en central tanke inom hinduismen. I den här tankegången uppfattas allt levande som en del av en evig cyklisk process som inbegriper födelse, död och återfödelse.

Kroppen utgör endast Atmans (själens) skal som byts ut mot ett annat när den dör. Atman vandrar därför hela tiden från generation till generation och kan även återfödas i ett djur.

Karma - lagen om handling och konsekvens

Karmas lag är en lag om orsak och verkan som bestämmer hur individen ska återfödas i nästa liv – högre upp eller längre ned i den sociala hierarkin. Det gäller därför att samla på sig så mycket positiv karma som möjligt i livet genom att följa de förutbestämda levnadsreglerna i samhället.

Bild: Sam Hawley

Ganges i norra Indien är hinduismens heliga flod. Dess vatten anses rena från synder.

Följs inte normer, regler och lagar får man istället negativ karma och återföds längre ned i den sociala hierarkin. Det hinduiska kastväsendet (se nedan) har i alla tider legitimerats av dessa idéer.

Vägar till befrielse

Inom hinduismen strävar man efter att komma ur samsara med dess kretslopp av återfödelse. Först då uppnås moksha - befrielse eller frälsning.

Att återfödas är negativt. För att slippa återfödas måste all karma utplånas. Samsara kan liknas vid en brasa där karma utgör veden. De flesta hinduer upplever detta som alldeles för abstrakt och försöker istället att samla god karma för att nå en bättre ställning och utgångsposition i nästa liv.

För att nå frälsning måste man inse att allt är ett och att ens "egna själv", Atman (själen), blivit ett med Brahman (världssjälen). Den sanna verkligheten finns inom oss själva.

Yoga betyder förena eller enhet på sanskrit och används ofta som namn på de läror som visar vägar till befrielse och frälsning, d.v.s. för att få Atman att förenas med Brahman. Här nedan presenteras kortfattat de vanligaste vägarna till frälsning:

Kärlekens väg (Bhakti Yoga) är en väg där alla handlingar utförs i kärlek till Gud i gestalt av Krishna (en s.k. avatar). Läran vädjar till känslan och sätter kärleken till Krishna högre än allt annat (t.ex. Krishnarörelsen). Detta är idag den vanligaste vägen till frälsning inom hinduismen eftersom de andra vägarna i de flesta fall anses för svåra.
Kunskapens väg (Jnana Yoga) är en utpräglad intellektuell väg för dem som nått långt genom god karma och studier av skrifter. Det gäller att inse sambandet mellan Atman och Brahman.
Gärningarnas väg (Karma Yoga) är de rätta handlingarnas väg. Det viktigaste är att följa plikten i kasten (se kastväsendet). Handlingarna ska vara osjälviska och utföras till Guds ära.
De andliga övningarnas väg (Raja Yoga) är en svår väg att gå och kräver mycket träning. Läran går ut på att koppla bort kroppen för att koncentrera sig på sitt inre. De andliga övningarna brukar ofta användas som komplement och hjälp till de andra frälsningsvägarna.

Bild: Jorge Royan

En helig ko på upptäcktsfärd bland marknadsstånd i Varanasi i Benares, Indien.

Allt liv är heligt

För en hindu är allt liv heligt. Alla livsformer har liksom människan sitt värde som en del av Brahman. Många hinduer är därför vegetarianer.

Kor är särskilt heliga eftersom de är till stor nytta för samhället. Korna ger t.ex. mjölk och andra mejeriprodukter. Dessutom kan deras spillning användas till bränsle.

Heliga skrifter

Inom hinduismen finns ett stort antal heliga skrifter av varierande ålder varav de äldsta härstammar från omkring 1500 f.Kr. Av dessa anses Upanishaderna och Mahabharata vara de viktigaste.

Upanishaderna tillkom någon gång mellan 1000 f.Kr och 500 f.Kr och består av samtal mellan guru (lärare) och elever. I Upanishaderna presenteras tankarna om Brahman (världssjälen) och Atman (människans själ). Här finns också läran om själavandring och karmas lag.

ANNONS

Mahabharata är ett jättelikt diktverk som skrevs under lång tid och färdigställdes några århundraden efter vår tideräknings början. I Mahabharata ingår den populära boken Bhagavadgita, den höges sång, som handlar om kärleken till Gud i formen av Krishna. I den introduceras också tanken om bhakti, den inre fromheten. Bhavadgita är troligen hinduismens populäraste och mest lästa skrift.

Kastväsendet

Sedan tusentals år tillbaka har Indiens befolkning delats in i olika samhällsgrupper som kallas kaster. Den sociala indelningen i kaster avgör vilka människor som får umgås, vilka som får gifta sig och vilka arbeten som finns att välja på.

Läran om karma och reinkarnation har gett stöd och religiös motivering åt Indiens kastsystem. Alla kaster har sina egna plikter och ritualer.

Enligt äldre hinduiska traditioner är det viktigt att följa sin kast med dess förpliktelser och på så sätt samla god karma genom livet eftersom det avgör vilken position i den sociala hierarkin hon eller han återföds i nästa gång.

I dagens Indien är diskriminering på grund av kasttillhörighet förbjudet. Kastsystemet är därför på väg att luckras upp. Kastväsendet lever dock fortfarande kvar, framförallt på landsbygden där det är mer social kontroll än i städerna.

Kvinnan inom hinduismen

I hemmet är kvinnan underställd mannen, men i samhället har kvinnor stort inflytande. Målet i dagens demokratiska Indien är att det ska råda full jämställdhet mellan könen.

För en hindu utgör äktenskapet den mest betydelsefulla livsriten. Enligt hinduisk tradition är det viktigt för en kvinna att bli gift. Äktenskapet arrangeras i regel av föräldrarna. En urgammal sed är att brudens familj ska betala en dyr hemgift till brudgummen. Denna orättvisa sedvana är idag förbjuden i Indien. De indiska myndigheterna hoppas därmed också kunna utjämna det rådande kvinnounderskottet i landet.

LÄS MER: Hinduismens historia

LÄS MER: Hinduismens grunder

LÄS MER: Kastsystemet i Indien

LÄS MER: Hinduismens viktigaste gudar

PODCAST: Hinduismens grundtankar

Hinduismens utbredning — Karta över hinduismens utbredning i världen baserat på antalet anhängare bland befolkningen i varje land. Källa: Pew Reseach

Användbara begrepp

Atman: Den lilla del av Brahman som finns i allt levande. Kan liknas vid vår själ.

Avatar: Ett guds inkarnation (förkroppsligande) i människo- eller djurgestalt.

Bhakti: Kärleksfull hängivenhet till en gud, t.ex. Krishna. Bhakti Yoga är vägen till frälsning genom kärlek till Gud.

Brahman: Den gudomliga kraften eller världssjälen som finns i allt levande. Kan liknas vid Gud.

Dogm: En religiös regel som inte får ifrågasättas.

Frälsning: Inom hinduismen innebär det att slippa återfödas och förenas med världssjälen.

Ganges: En helig flod i Indien som sägs rena människan från synder.

Guru: En religiös lärare och vägledare.

Karma: Gärningarnas lag (sådd och skörd - handling och konsekvens). Goda gärningar ger positiv karma och vise versa. Dina handlingar som avgör hur du återföds i nästa liv.

Kastväsendet: Ett gammalt system som delar in människor i grupper med olika status.

Krishna: En populär gud inom hinduismen, ofta kopplad till kärlek och glädje.

Mahabharata: Ett stort gammalt diktverk med berättelser om gudar och människor.

Moksha: Befrielse från återfödelsens kretslopp (samsara).

Polyteism: Tron på flera gudar.

Reinkarnation (själavandring): Själen dör inte utan återföds istället i nya gestalter.

Samsara: Livets eviga hjul (kretslopp) av födelse, död och återuppståndelse.

Upanishaderna: Gamla texter med samtal om själen, världssjälen och andlighet.

Vishnu: En av de största gudarna inom hinduismen, ofta beskyddare av världen.

Yoga: En väg till andlig utveckling och förening med världssjälen.Yoga betyder förena eller enhet på sanskrit och används ofta som namn på de läror som visar vägar till befrielse och frälsning, d.v.s. för att få Atman att förenas med Brahman.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur uppkom hinduismen?
Varför har hinduismen inte blivit utkonkurrerad av andra religioner i Indien?
Förklara varför hinduismen inte är lika enkel att få grepp om som de monoteistiska religionerna.
Vad är Brahman? Varför visar sig Brahman i olika gudagestalter?
Förklara följande begrepp och sambandet mellan dem: samsara, karma och reinkarnation.
Förklara sambandet mellan karma och det hinduiska kastväsendet.
Vad händer när man når "frälsning" inom hinduismen?
Lek med tanken, vilken väg skulle du satsa på för att komma ur samsara och nå frälsning? Förklara varför du valde just den vägen.
Varför anses kor vara heliga inom hinduismen?
Varför är Upanishaderna den kanske viktigaste skriften inom hinduismen?
Varför tror du att kastsystemet har blivit så omdiskuterat i Indien?
Försök att förklara varför det finns något fler män än kvinnor i Indien.
Jämför den kristna treenighetsläran med hinduismens tro på Brahman "världssjälen". Nämn några likheter och skillnader.

Ta reda på:

Ungefär hur många hinduer finns det i Sverige?

Fundera på:

Nämn några likheter och/eller skillnader mellan kristendomens gud och Brahman.
Vilka likheter finns mellan det indiska kastsystemet och feodalsystemet med de tre stånden som fanns i Europa under bl.a. medeltiden?
Vad tilltalar dig mest inom hinduismen? Du måste nämna minst en grej. Motivera varför.

Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Kim Knott, Hinduism – a Very Short Introduction, Oxford University Press, 1998
Görel Byström m.fl., Gudastyrd vardag – världsreligionerna i människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red)

Sidan uppdaterad: 5 maj 2025

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Underkategorier till Hinduismen

Hinduismens grunder

Hinduismens lära i stora drag. Här berättas om skaparguden Brahma, hinduisk tidsuppfattning, världssjälen (brahman), människans själ (atman), reinkarnation, karmas lag (lagen om orsak och verkan), återfödelsens kretslopp (samsara) och slutligen om yoga (olika vägar till själslig befrielse).

+ Läs mer

Hinduismens historia

Hinduismen brukar kallas världens äldsta religion. Kulturella influenser från olika erövrare har lett till att lärans innehåll har byggts på och förändrats genom historiens gång. Hindu är egentligen ett geografiskt begrepp som syftar på befolkningen kring floden Indus, men så småningom har hinduism blivit en samlande benamning på de religiösa föreställningar som finns bland merparten av befolkningen i Indien.

+ Läs mer

Vardagsliv och samhället inom hinduismen

Vardagsliv och religion i det indiska samhället. Här kan du läsa om kulten i hemmet, tempelbesök, olika regler i vardagen och i samhället, kastsystemet, kvinnans ställning, hinduernas vördnad inför naturen och ickevåld.

+ Läs mer