Birgittinorden, egentligen Den Allraheligaste Frälsarens orden (latin: Ordo Sanctissimi Salvatoris), är en klosterorden som grundades av heliga Birgitta, vars ordensregel godkändes av påven 1370.
Birgittinernas ordensdräkt, alltså deras särskilda klosterklädsel, var grå. Moderklostret i Vadstena i Östergötland invigdes 1384. Birgittas dotter Katarina hade tidigare haft en viktig ledande roll i arbetet med klostret.
Vid medeltidens slut fanns omkring 20 kloster, varav de flesta låg i Nordeuropa. Två av dem låg i det dåvarande svenska riket: Vadstena och Nådendal, som ligger nära Åbo i dagens Finland.
Klostren skulle bestå av både ett kvinnligt och ett manligt konvent, alltså en grupp nunnor och en grupp munkar eller präster.
Det kvinnliga konventet skulle bestå av 60 systrar, och det manliga av 13 präster och ett mindre antal diakoner och lekmän. De manliga medlemmarna skulle hålla mässor och sköta kontakterna med omvärlden, men den högsta ledningen skulle ges till en abbedissa. Systrarna skulle också ha de främsta platserna i kyrkan. Biskopen i stiftet skulle också ha större inflytande än i många andra klosterordnar.
Orden försvagades genom reformationen och det svenska moderklostrets stängning.
Birgittinorden visar vilken stark ställning klostren och kyrkan hade under medeltiden. Samtidigt är orden speciell eftersom kvinnor hade en ovanligt viktig roll – klostren leddes av en abbedissa och systrarna hade hög status inom klostret. När reformationen förändrade kyrkan i Sverige försvagades orden, men arvet efter heliga Birgitta levde vidare genom kloster, kyrkor och minnet av hennes idéer.
En medeltida boklansering i stor skalaUnder medeltiden skrevs böcker för hand, bokstav för bokstav. Arbetet kunde ta mycket lång tid och gjorde varje bok dyrbar. I Vadstena kloster kopierades och översattes ändå många texter, och klostret blev en av Sveriges viktigaste platser för bokproduktion och litteratur. I slutet av 1400-talet tog klostret hjälp av den nya boktryckarkonsten. Två klosterbröder reste till Lübeck för att övervaka tryckningen av heliga Birgittas uppenbarelser. Boken blev färdig 1492 och trycktes i 800 exemplar på papper och 16 finare exemplar på pergament. För sin tid var det en ovanligt stor upplaga. Boktryckarkonsten gjorde det möjligt att framställa många likadana böcker betydligt snabbare än tidigare. Birgittas texter kunde därför spridas till fler kloster, kyrkor och lärda människor runt om i Europa. Satsningen visar att Birgittinorden inte bara bevarade gamla traditioner. Klostret använde också en av tidens modernaste tekniker för att sprida sitt budskap. |
M LÄS MER: Heliga Birgitta
L LÄS MER: Heliga Birgitta – Nordens första helgon
M LÄS MER: Vadstena kloster
M LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden
L LÄS MER: Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Faktarutan är skriven av Robert de Vries (red.)
Källor till faktarutan:
https://www.birgittastiftelsen.se/about-5
https://sites.utu.fi/libuniturku/sv/webbutstallningar/birgitta/