S
Kategori

Detalj från Carinanebulosan som innehåller några av de tyngsta och ljusstarkaste kända stjärnorna.

Religion och vetenskap

Innan Darwin och evolutionsteorin

Debatten om religion är förenligt med vetenskap har pågått sedan den naturvetenskapliga revolutionen på 1600-talet. Med hjälp av den vetenskapliga metoden som baseras på observationer, experiment och tester började man försöka förklara hur verkligheten är uppbyggd och fungerar. De flesta vetenskapsmännen var under denna tid troende och såg inte någon motsättning mellan sin religiösa tro och vetenskapen. Genom att undersöka den naturliga världen kan vi förstå hur Gud ordnat skapelsen, tänkte de.

Innan Darwin och evolutionsteorin

Debatten om religion är förenligt med vetenskap har pågått sedan den naturvetenskapliga revolutionen på 1600-talet. Med hjälp av den vetenskapliga metoden som baseras på observationer, experiment och tester började man försöka förklara hur verkligheten är uppbyggd och fungerar. De flesta vetenskapsmännen var under denna tid troende och såg inte någon motsättning mellan sin religiösa tro och vetenskapen. Genom att undersöka den naturliga världen kan vi förstå hur Gud ordnat skapelsen, tänkte de.

ANNONS

ANNONS

Bra att veta...

Debatten om relationen mellan religion och vetenskap blev aktuell i samband med att Darwin presenterade sin revolutionerande evolutionslära. Det finns många olika förhållningssätt och möjliga uppfattningar om hur relationen kan förstås.

Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och religion står emot varandra. Men det finns också de som menar att evolutionsläran går att förena med en religiös tro.

Men vid flera tillfällen i historien har debatten blossat upp till följd av vetenskapliga resultat som verkar ifrågasätta religiösa uppfattningar. Den kanske mest kända och omdiskuterade frågan rör evolutionsteorin som lades fram av den brittiska biologen och forskaren Charles Darwin vid mitten av 1800-talet.

Darwins evolutionslära blev omdiskuterad

Darwins evolutionslära eller utvecklingsteori blev omdiskuterad ur religiös synvinkel eftersom den inte förutsatte Guds medverkan på något sätt. Arter utvecklas enligt Darwin genom att vissa individer på grund av små men viktiga skillnader i olika egenskaper har större möjligheter att överleva än andra och att de därmed kan föra sina egenskaper vidare till nästa generation. Utvecklingen av arterna kunde därför förklaras utan något gudomligt ingripande. Evolutionsläran innebar alltså en helt ny syn på naturen jämfört med den tidigare uppfattningen att Gud hade skapat en fulländad natur där alla delar samverkade med varandra.

Många naturforskare hade redan innan Darwin börjat ifrågasätta att Gud hade skapat världen på det sätt som beskrevs i Bibelns skapelseberättelse. Enligt skapelseberättelsen hade Gud skapat alla levande arter på sex dagar och de var fulländade från början varför ingen utveckling av dem kan ha skett.

Men det fanns vid den här tiden så många iakttagelser i naturen som visade på att det faktiskt hade skett någon form av utveckling och detta påverkade naturligtvis Darwins forskning. Flera fynd av fossil stärkte också evolutionsläran. Många naturforskare började därför överge en bokstavlig tolkning av den bibliska skapelseberättelsen och valde istället att tolka den mer symboliskt (detta var egentligen inget nytt sätt att tolka skapelseberättelsen på - debatten om huruvida skapelseberättelsen ska tolkas bokstavligt eller symboliskt var gammal).

Med en symbolisk tolkning av skapelseberättelsen blev det lättare att kombinera de vetenskapliga teorierna med den kristna tron.

Den religiösa debatten kring evolutionsläran kom därmed att handla om hur denna utveckling hade gått till och vilka krafter som drev utvecklingen.

Charles Robert Darwin (1809-1882) var den brittiske biolog, zoolog, geolog, teolog och forskare som upptäckte och framlade övertygande belägg för att alla arter av liv har utvecklats över tiden från ett gemensamt ursprung genom den process som han kallade naturligt urval.

Uppfattningen att det var Gud som låg bakom evolutionsprocessen blev lösningen på den konflikt mellan evolutionsläran och den kristna tron som många upplevde, och därmed kunde de troende och kyrkan acceptera Darwins teori.

Intelligent design

Några som inte kunde acceptera Darwins evolutionslära var de bibeltrogna kreationisterna som växte i antal under 1900-talet, särskilt i USA. Kreationisterna menade att Gud hade skapat människan och världen och de ansåg att evolutionsläran utgjorde ett hot mot grundläggande kristna värden i samhället. Kreationisterna genomdrev i flera delstater lagar som förbjöd undervisning om evolutionsläran i skolorna.


En senare variant av kreationismen i USA benämns intelligent design (ID). ID anser att evolutionsläran inte kan förklara komplexiteten hos allt liv på jorden. Det kan endast förklaras utifrån en genomtänkt skapande "intelligent designer". Ett komplicerat organ, till exempel ögat med flera samverkande delar, kan inte ha formats genom en gradvis utvecklingsprocess, enligt ID. Det måste ha skapats av en designer.

ANNONS

ANNONS

Genom att undvika att kalla designern för Gud, och istället framställa sin teori som ett vetenskapligt alternativ till evolutionsläran, försöker ID-anhängarna få in sin teori i skolans biologiundervisning som ett alternativ till evolutionsläran. ID är en teori om livets uppkomst, evolutionsläran en annan teori, så varför ska skolan enbart undervisa om den ena teorin frågar de.

Inom intelligent design används ett urverk ibland som liknelse för hur en komplex struktur förutsätter en intelligent skapare.

ID-rörelsen kritiseras hårt från forskarsamhället som menar att deras resonemang och kritik mot evolutionsläran saknar vetenskaplig grund. Kreationister och särskilt ID-anhängare kritiseras för att anta att teorier är detsamma som gissningar och antaganden, vilket är en grundläggande missuppfattning. Vetenskapliga teorier är snarare en produkt efter en lång och mödosam process och består av fakta, naturlagar, slutledningar och grundligt testade antaganden. Den vetenskapliga metoden medför att vetenskapliga teorier är välgrundade och uppfyller de krav på vetenskaplighet som finns till skillnad från lösa antaganden och gissningar som ett mer vardagligt användande av ordet ”teori” kan innebära.

Antagandet om en intelligent designer kan inte vara en del av en vetenskaplig förklaring, enligt vetenskapen, eftersom övernaturliga krafter inte går att vetenskapligt undersöka. Det finns därför ingen vetenskaplig grund för ID som kan motivera att den uppfattningen bör ingå i biologiundervisningen, menar forskarna. ID ses snarare som en religiös uppfattning som hör hemma inom religionsundervisningen istället.


En forskare som mycket aktivt har argumenterat mot kreationismen och ID-rörelsen är den välkände evolutionsbiologen och Richard Dawkins. Han hävdar att Darwins evolutionslära möjliggjort att man kan vara "en intellektuellt tillfredsställd ateist" och han ser inte bara ID och kreationister utan religion över huvud taget som en skadlig kraft i samhället som bör bekämpas. Det finns alltså för Dawkins och flera andra så kallade ”nyateister” en verklig konflikt mellan vetenskap och religion.

ANNONS

ANNONS

Men behöver det verkligen vara en konflikt? Om vetenskap endast är en metod för att nå säkrare kunskap och om vetenskapen inte kan motbevisa alla religiösa antaganden, eftersom en del av dem inte går att undersöka vetenskapligt, borde det väl vara möjligt som troende att tro både på vetenskapen och en religion? Finns det något sätt att se på relationen mellan vetenskap och religion som innebär att de inte hamnar i konflikt med varandra?

Går det att förena Darwins evolutionslära med religiös tro?

En uppfattning som bland annat evolutionsbiologen Stephen Jay Gould argumenterar för är att se på religion och vetenskap som två skilda kunskapsområden. Vetenskapens uppgift är att studera och förklara naturen, medan religion handlar om frågor som rör mening, värderingar och moral.

Vetenskap och religion bör inte blandas samman men kan komplettera varandra. Evolutionsläran och olika religiösa uppfattningar ska alltså hållas isär eftersom vetenskapen inte ger svar på religiösa frågor.

En vanlig uppfattning bland troende forskare är att se världen som Guds skapelse samtidigt som man respekterar den vetenskapliga metoden och evolutionsläran.

Men är det verkligen så enkelt att göra en så tydlig uppdelning? Inom vissa områden närmar sig frågorna varandra förr eller senare. En annan uppfattning är därför att vidhålla att det inte finns någon konflikt mellan vetenskap och religion, utan istället framhålla att evolutionsläran kan ingå i religionen. En vanlig uppfattning bland troende forskare är att se världen som Guds skapelse samtidigt som man respekterar den vetenskapliga metoden och evolutionsläran.

Det innebär att man accepterar vetenskapliga förklaringar utan att se Gud som orsak till varje förändring. Man tolkar istället den evolutionsbiologiska kunskapen i ett religiöst sammanhang där man t.ex. kan uppfatta Gud som yttersta orsak men där Gud inte ingriper i den naturliga utvecklingen. Det är en uppfattning som delas av flera kristna kyrkor och som många forskare med en kristen tro omfattar.


En del kritiker menar att det egentligen bara finns ett sätt som religion kan vara ”förenlig” med vetenskap - om religiösa föreställningar inte gör anspråk på vetenskaplig sanning och endast omfattar en gudsbild där Gud aldrig ingriper i världen, aldrig gör mirakel och aldrig hör bön. En sådan religiös uppfattning skulle kunna undvika en konfrontation med vetenskapen, menar de. Men en sådan religion skulle de flesta troende förmodligen ha svårt att acceptera då den mister en hel del av den funktion som en gudstro omfattar.

ANNONS

ANNONS

Vetenskapen som religion

En del forskare framhåller att det är skillnad mellan religion och vetenskap eftersom det inom vetenskapen är möjligt att ompröva teorier och ändra uppfattning, vilket man t.ex. gjorde när Darwins evolutionslära accepterades. Inom religioner finns auktoriteter och absoluta sanningar som man inte får ifrågasätta oavsett vad vetenskapen visar stöd för, menar dessa forskare.

Men kritik har även framförts mot en del forskare för att de omfattar en slags övertro på vetenskapen som en slags absolut sanning. En sådan uppfattning kallas scientism och innebär att all kunskap bör grundas på vetenskap och att man endast bör tro eller hålla för sant sådant som bekräftats vetenskapligt. Ett väldigt starkt krav med tanke på att de flesta, även forskare, omfattar en hel del övertygelser som inte bekräftats vetenskapligt, t.ex. tron på vetenskapen som den bästa källan till säker kunskap. För hur skulle en uppfattning om vetenskapens sanning eller tron på vetenskapen som bästa kunskapskälla kunna bekräftas vetenskapligt? Det finns inga möjligheter att undersöka själva tron på vetenskapen med vetenskapliga metoder eftersom det är en värdering att vetenskap är en bra eller enda källan till kunskap.

Vetenskapen och uppfattningar om hur vetenskap ska bedrivas samt dess riktighet bygger alltså på värderingar precis som religioner. Värderingar och uppfattningar som scientister enligt deras egna krav på kunskap inte borde omfatta då de endast bör tro på det som är vetenskapligt bekräftat. En mer ödmjuk inställning till vetenskapen och dess möjligheter vore mer fruktbart i debatten om relationen mellan religion och vetenskap.

Konflikt eller samexistens?

Debatten om relationen mellan religion och vetenskap har pågått sedan Darwin presenterade sin revolutionerande evolutionslära och den visar att det finns flera olika förhållningssätt och möjliga uppfattningar om hur relationen kan förstås.

Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och religion står emot varandra. Men det finns också de som menar att evolutionsläran går att förena med en religiös tro. Här har vi tagit upp några olika ställningstaganden i frågan och problem som de innebär. I den ena ringhörnan återfinns de kreationister som hävdar att religionen är sann och evolutionsläran falsk och i den motsatta ringhörnan finns de scientister och nyateister som framhåller att evolutionsläran och vetenskapen är sann och alla religioner är falska samt skadliga. Däremellan återfinns majoriteten som försöker pussla ihop och omfatta både evolutionsläran och en religiös tro eller som i alla fall inte ser de som direkta motsatser.

En allt vanligare uppfattning är att konflikten egentligen inte alls står mellan vetenskap och religion utan snarare handlar om en konflikt mellan teism och ateism, alltså övertygelser om att det finns respektive att det inte finns en Gud. Konflikten består i så fall i att religiösa skrifter som Bibeln och Koranen tydligt talar om att det är Gud som skapat världen, människan och de andra djuren och vid en bokstavlig tro på skrifterna kan det vara svårt att omfatta evolutionsläran fullt ut. Men vid en mer symbolisk tolkning av skrifterna råder förmodligen ingen konflikt eftersom både teism och ateism, åtminstone i princip, är förenliga med vetenskap och evolutionsläran.

ANNONS

ANNONS

Låg Gud bakom Big Bang?

Grundaren till vår vedertagna teori om Big Bang (universums uppkomst) var en katolsk präst vid namn George Lemaitre. Innan Big Bang-teorin trodde många ateistiska vetenskapspersoner att det universum vi befinner oss i är evigt, vilket var svårt att förena med en tro på en evig Gud. Men med Big Bang-teorin verkar det som att universum har en början, och alltså inte är evigt. Då måste vårt universum ha sitt upphov i något utanför sig själv.

Lemaitre och andra teistiska vetenskapspersoner anser att den rimligaste förklaringen till att universum har en början är att Gud skapat världen. Ateisterna, med bland andra Stephen Hawking, svarade med teorin om ett multiversum (även kallat mångvärldshypotesen), dvs att det finns oändliga antal universum varav vårt är ett av dem. Således kan universum som helhet vara evigt utan början och slut.

Varken idén om Gud eller multiversum går att falsifiera, och inget går heller att bevisa eller motbevisa med vetenskapliga metoder.

Den empiriska vetenskapen tar oss till Big Bang och vårt universums uppkomst, men både teister och ateister hamnar därefter med samma filosofiska frågor som människan funderat över i alla tider - finns det en evig Gud som skapat universum eller är universum evigt och utgör allt som finns?
 

LÄS MER: Finns Gud? Argument för och mot Guds existens (artikelserie)

LÄS MER: Sekularisering

LÄS MER: Kreationismen och "aprättegången"

LÄS MER: Naturvetenskapliga revolutionen

LÄS MER: Ateism och agnosticism

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

PODCAST: Religion och vetenskap

PODCAST: Vad är kreationism?

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad ansåg 1600-talets vetenskapsmän om religion och vetenskap - gick det att kombinera?
     
  2. Darwin ansåg inte att Gud hade något med evolutionen att göra. Vad handlade Darwins evolutionslära om?
     
  3. Vad menas med intelligent design?
     
  4. Går det att förena Darwins evolutionslära med religiös tro? Motivera och hitta argument för eller mot i texten.

Ta reda på:

  1. Vilket förhållande hade medeltidens människor till religion?  Läs här >
     
  2. Vad menas med upplysningen? Läs här >

Diskutera:

  1. Finns det en kraft eller Gud som påverkar livet på jorden eller kan man förklara allt med vetenskapliga teorier? Motivera.
     
  2. Är vetenskapen vår nya religion? Motivera.
     

 

Litteratur:
Daniel C. Dennett & Alvin Plantinga, Science and religion - are they compatible?, Oxford University Press, 2011
Jesper Jerkert (red.), Vetenskap eller villfarelse, Leopard, 2005
Holsten Fagerberg, Den dolde artisten - om darwinism, skapelsetro, mening och slump, Norma, 2003
Ian G. Barbour, Religion and science: Historical and contemporary issues, SCM, 1998
Michael Shermer, The borderlands of science: where sense meets nonsense, Oxford University Press US, 2001
Sten Högnäs, Idéernas historia - en översikt, Historiska media, 2003
Olof Franck (red.), Att undervisa om religion och vetenskap, Studentlitteratur AB, 2012

 

FÖRFATTARE

Text: Pernilla Alpmo, läromedelsförfattare samt gymnasielärare i filosofi, historia och religionskunskap

 

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 17 augusti 2014

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Religion och vetenskap

S

Upplysning och pietism satte igång sekulariseringen redan på 1700-talet

av: Åke Magnusson och Börje Andersson
2021-09-28

Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika auktoriteter. Allt fler började ifrågasätta kyrkans lära. Istället för Gud och kyrkan kom människan alltmer i centrum för intresset. Det var framförallt två strömningar som bidrog till sekulariseringen, upplysningen och pietismen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Argument mot Guds existens

av: Lennart Koskinen och Sören Levén
2021-02-13

De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller ateism. En agnostiker (agnosticism = "icke vetande") är en person som anser att man inte kan veta något om Guds existens. En ateist (ateism = icke gudstroende, gudsförnekare) menar att det inte finns några skäl att tro på Guds existens. Båda dessa synsätt grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att tro på existensen av en gud, eftersom det inte har påträffats några objektivt konstaterbara spår av en gud i vårt universum...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Argument för Guds existens

av: Lennart Koskinen och Sören Levén
2021-02-13

Det finns flera försök att "logiskt" bevisa att det finns en gud. Man hänvisar bl.a. till den mänskliga erfarenheten av upplevelser utanför tid och rum. Mest kända av dessa s.k. "logiska bevis" är kanske den medeltida teologen Thomas av Aquinos "fem vägar till Gud". Vi kan bland "vägarna" urskilja två olika resonemang som ofta anförs av troende människor än idag. Vi kallar dem planeringsargumentet och det kosmologiska argumentet...

+ Läs mer

S

Tro och vetande - vad är kunskap (sant)?

av: Leif Löwegren
2020-10-16

När man talar om tro och vetande gäller det i regel en jämförelse mellan religiös tro (som man har, trots att säkra objektiva bevis helt saknas) och vetande grundat på absolut säkra bevis. Men går det att bevisa att Gud inte finns? Om Gud finns är han av en natur som inte går att undersöka. Han (om det nu är en han eller hon eller någon som saknar kön) är bortom tid och rum. Därför går det inte att bevisa Guds existens. På samma sätt går det heller inte att bevisa att Gud inte finns. Vi har ingen kunskap om Gud. Men vad är egentligen kunskap (och med säkerhet sant)? Religions- och filosofiläraren Leif Löwegren hjälper dig få klarhet i det hela...

+ Läs mer

S

Att vara människa

av: Leif Löwegren
2020-10-16

Människan är en rationell varelse. Vi har möjligheten att kunna tänka och reflektera över vår egen livssituation och eftersom möjligheten finns kan vi inte undgå att göra det. En kunskap och en förmåga på ont och gott. Detta är livsåskådningens och filosofins utgångspunkt. Genom alla tider har människor över hela världen reflekterat över tillvaron. Dessa tankar har med tiden utvecklats och sammanställts till olika livsfilosofier eller religioner som förts vidare från generation till generation, antingen skriftligt eller muntligt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Kreationismen och "aprättegången"

av: Hans Thorbjörnsson
2014-01-29

Speciell för USA är den starka kreationiströrelse som växte fram på 1920-talet. Kristna grupper såg evolutionsteorin som en del av den ökande sekulariseringen i samhället, och som ett hot mot kristna trossatser och värderingar. Människan, ja hela världen, var ju skapad av Gud, menade kreationisterna...

+ Läs mer

Podcast om Religion och vetenskap

SO-rummet podcast icon
M

Vad är kreationism?

av: Mattias Axelsson
2022-10-05

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om kreationism.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Religion och vetenskap

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-21

Julia, Mattias och Kristoffer reder ut vad religion är och vad vetenskap är samt hur relationen dem emellan ser ut.

+ Läs mer

Länkar om Religion och vetenskap

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Upplysningen

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...

Re

Allmänt om religion

Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider...

Re

Genetik

Var går gränsen för vad som ska vara tillåtet inom forskningen med gener (genteknik)? Ska genmanipulation av människor...

Re

Judendomen

Judendomen är en monoteistisk religion som ligger som grund för både kristendomen och islam. Enligt judendomen är...

Re

Kristendomen

Kristendomen är världens största religion och utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet...

Re

Islam

Islam är en monoteistisk religion som grundades av profeten Muhammed på 600-talet e.Kr. Islam är idag utbredd över hela...

Re

New Age

New Age är en strömning av idéer med inslag av teosofi, ekosofi och astrologi som förespråkar en holistisk världsbild...

Re

Livsfrågor

Livsfrågor är de stora frågorna som vi alla ställer oss under livets gång. Livsfrågor handlar om meningen med livet och...

Re

Sekularisering och religionskritik

Det västerländska samhällets avkristning och religion och religiositet ur ett kritiskt perspektiv.

Relaterade taggar

Hi
Idé

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Re
Jordglob

Världsbild

En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...

Hi
vetenskapspersoner

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

Hi
Darwin

Charles Darwin

Naturvetaren Charles Darwin (1809-1882) är en av historiens mest inflytelserika vetenskapsmän. Hans...

Re
ljus

Vad är religion?

Att leva innebär att vi ställs inför en rad existentiella frågor. Religion är människans sätt att...

Re
Rymden

Ateism och agnosticism

Ateism och agnosticism grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att...

Re
Ljusinsläpp genom kyrkofönster.

Gudssyn eller gudsbild

En gudssyn eller gudsbild är hur Gud uppfattas i olika religioner - främst inom de monoteistiska (...

Re
Ung kvinna

Privatreligiositet

Sverige avskaffade (tog bort) kyrkogångsplikten 1809. Dessförinnan hade svenskarna varit tvingade...

Hi
Galileo

Vetenskapliga revolutionen

1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen...

Re
universitet

Skolastik

Skolastik är en sammanfattande benämning på de teoretiska studier och diskussioner om de kristna...