Mesopotamien betyder landet mellan floderna på grekiska. Det var mellan floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak som världens första högkultur (den sumeriska) uppstod för omkring 5000 år sedan.
Bra geografiska förutsättningar
Att civilisationens vagga hamnade i Mesopotamien var ingen tillfällighet. I likhet med Nilen som ger liv åt Egyptens öknar och skapar möjligheter till mänsklig odling, så flyter floderna Eufrat och Tigris genom Mesopotamiens öknar och gör marken odlingsbar. Området var därför mycket bördigt och erbjöd de bästa förutsättningarna för jordbruk. Folk kunde dessutom färdas och frakta varor på floderna som omgav landet. Dessa gynnsamma förhållanden bidrog till en stark befolkningstillväxt vilket resulterade i att stora byar växte fram.
De första städerna
När människor började bo tätt tillsammans utvecklades också förmågan att samarbeta och fördela allt arbete. Några brukade jorden, medan andra tillverkade verktyg och lergods. Överskottet (varor man hade mycket av) byttes sedan mot andra varor som hade producerats (tillverkats) i andra byar. De mest framgångsrika byarna utvecklades till de första städerna.
I Mesopotamien rådde livlig handel. Floderna gjorde det enkelt att färdas och frakta varor mellan byar och städer. Städerna var vanligtvis självstyrande stater (s.k. stadsstater) och kunde ha tiotusentals invånare.
I Mesopotamien fanns flera av forntidens största städer. Här låg bland annat Ur och Babylon. Städerna styrdes av kungar som hade hjälp av sina präster.
Olika städer dominerade i området under olika perioder, men alla hade en liknande kultur.
Babylonien och Assyrien
Babylon hette huvudstaden i ett gammalt rike i Mesopotamien. En av kungarna var Hammurabi. Han lät 1782 f.Kr skriva ner de gällande lagarna. Där stod att den som skadade en annan själv skulle lida samma skada. Den som slog ut en tand på någon skulle mista en av sina egna tänder. ”Öga för öga, tand för tand” var regeln.
Lagarna innehåller också regler för köp och försäljning, giftermål och testamenten. Kvinnor och även slavar kunde äga förmögenhet. En slav kunde gifta sig med en fri kvinna och kunde då köpa sig fri.
Även babyloniernas rike gick under efter anfall från andra folk. Senare tog assyrierna, som levde i bergstrakterna i norr, över området. När de erövrade en stad, jämnades den med marken. Befolkningen slaktades obarmhärtigt eller tvångsförflyttades till ett annat område. Assyriernas huvudstad var Ninive vid Tigris. När riket var som störst nådde det från Mesopotamien till Egypten.
En enda av deras segerrika kungar har uträttat något bestående. Han hette Assurbanipal och samlade på något så bräckligt som lertavlor med kilskrift. Rester av hans väldiga bibliotek har hittats av arkeologerna. Därifrån har vi fått det mesta av vad vi vet om människorna vid Eufrat och Tigris, deras gudar och myter.
Det var babylonierna som krossade assyriernas välde. De gjorde på nytt Babylon till huvudstad. Under kung Nebukadnessar II (604-562 f.Kr) var Babylon en rik och blomstrande stad. Den växte till en miljonstad till vilken resande kom för att göra affärer. Den mest imponerande byggnaden var guden Marduks tempel. Till templet hörde en 91 meter hög zikkurat (pyramidliknande torn), troligen det Babels torn som nämns i Bibeln.
Astronomi och kalender
Genom att räkna ut var på himlen solen, månen och de fem planeterna stod när en människa föddes, kunde prästerna förutsäga hennes öde. Man trodde nämligen att planeterna var gudomliga och styrde människornas liv. En sådan tro kallas astrologi. Babylonierna var skickliga matematiker och de utvecklade astrologin till astronomi, vetenskapen om himlakropparna. De kunde de fyra räknesätten. De hade lertavlor med multiplikationstabeller och de kunde lösa svåra matematiska problem.
Kalendern byggde på månens rörelser. 12 månvarv à 30 dygn blev det. Eftersom det årligen fattades fem dygn, lade de in en skottmånad, när det passade. De tänkte sig året som en cirkel med 360 dygn, och därför fick cirkeln 360 grader. Deras talsystem byggde på 60 (vårt på 10) och därför delade de in timmen i 60 minuter. Intressant är ju sambandet mellan cirkelns indelning i 360 grader och årets i ursprungligen lika många dagar.
Babylonierna var forntidens största matematiker och lär t.ex. ha löst ekvationer med tre obekanta. Deras siffersystem var bättre än andra folks.
Det mesopotamiska arvet
Till skillnad mot Egypten så hade man i Mesopotamien nästan ingen tillgång till sten som kunde användas som ett motståndskraftigt byggnadsmaterial. För byggnader och konstverk användes istället lera, som även om den brändes till tegel inte kunde stå emot tidens tand särskilt bra. Därför finns nästan inga materiella lämningar bevarade från de mesopotamiska folken.
Däremot har många av dess idéer och tankesystem överlevt tidens gång. Vi använder till exempel fortfarande deras räknesystem med talet 60 som bas när vi tolkar tid (sekunder, minuter, timmar och månader). Skrivkonsten föddes också i Mesopotamien med kilskriften ca 3200 f.Kr. Den användes för många olika språk i mer än 3000 år. Hjulet och plogen är några andra exempel på betydelsefulla uppfinningar från Mesopotamien.
LÄS MER: Sumererna
LÄS MER: Babylonien
LÄS MER: Assyrien
LÄS MER: Mesopotamisk mytologi
LÄS MER: Flodkulturer
Litteratur:
G. Håland, Bra Böckers världshistoria, del 1 – I begynnelsen, Bokförlaget Bra Böcker, 1983
Bra Böckers Lexikon 2000, del 16, Bokförlaget Bra Böcker, 1997
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
A. Leo Oppenheim, Ancient Mesopotamia, University of Chicago Press, 1977
Text: Robert de Vries (red.) och Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Faktagranskad av: Fredrik Helander, museipedagog vid Medelhavsmuseet
Läs mer om
Kartor
