Bild:
Vår tids internationella ekonomi skulle kunna liknas vid ett världsomfattande maskineri av handel med varor, tjänster och pengar.
M

Internationell ekonomi och handel

Det här avsnittet handlar om internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en globaliserad värld.

Vi ska titta på globala handelsmönster, valutor, frihandel och internationella handelsorganisationer, men även kritik mot den globala handeln samt två sätt att mäta välstånd - BNP och HDI.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

En globaliserad värld

År 1492 seglade Christofer Columbus mot Indien i hopp om att kunna hitta bättre förutsättningar för Spanien och Europa att bedriva handel med Asien. Istället stötte han på två nya kontinenter, och med det förändrades också den världshandel som Columbus redan 1492 var en del av.

Idag är handeln global på ett sätt som den aldrig varit tidigare. Som individer kan vi med ett par klick beställa specialkryddor från Sydamerika, öl från Belgien eller billig elektronik från Kina. Samtidigt är företag och stater delar av ett invecklat nät av handel med varor, tjänster och pengar som binder samman alla platser på jorden till ett sammanhängande system.

Ett nytt sätt att tänka

Efter första och andra världskriget förändrades inställningen till internationella relationer på många sätt. Världskrigen hade skapat en upplevelse av det fanns större behov av ett internationellt samarbete. I östra Europa och delar av Asien växte sig dessutom kommunismen stark, vilket gjorde att de länder i väst som tillämpade kapitalism och marknadsekonomi såg ännu större behov av ett ekonomiskt och politiskt samarbete.

Följden av detta, särskilt efter kalla krigets slut och kommunismens fall, har blivit att världen knutits allt hårdare samman genom en rad olika ekonomiska institutioner och samarbeten. Ekonomisk makt har blivit viktigare än militär makt.

Den internationella handeln som vi känner den är i första hand en efterkrigsprocess. År 1950 utgjorde exporthandel 7% av världens samlade ekonomi, 1992 15% och 2007 25%, och den växer hela tiden.

På grund av det ökar också världens beroende av handel. Regleringar av handeln eller handelskrig mellan några av världens ledande handelsnationer skulle därför kunna få stora konsekvenser för världsekonomin och många av världens länder.

Nya handelsmönster: ökad specialisering och arbetsfördelning

Vår tids avancerade informationsteknik har lett till att helt nya handelsmönster har uppstått. Produktionen har fragmentiseras och delats upp på ännu fler olika platser, på ett sätt som inte gick innan.
Det kallas outsourcing när ett företag lägger ut delar av produktionen, oftast själva fabriksproduktionen, i lågkostnadsländer. Samtidigt koncentrerar sig de gamla industriländerna, som Sverige, på forskning och utveckling, design och marknadsföring.

Användbara begrepp

Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och råolja.

Förädla: Att bearbeta en råvara så att det blir något finare, mer avancerat och användbart av den, t.ex. en produkt.

Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.

Valuta: Den sorts betalningsmedel (pengar) som används i ett eller flera länder.

Konsumtion: Förbrukning av varor eller tjänster. För att kunna konsumera något måste man först tillverka eller köpa en produkt eller tjänst.

Inrikeshandel: Handel som äger rum inom ett lands gränser.

Utrikeshandel: Handel med länder utanför det egna landets gränser.

Tull är en avgift som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Internationell: Ett adjektiv som ofta beskriver samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Handelsbalans: Summan av export och import. Ett land som exporterar mer än det importerar får en positiv handelsbalans och vice versa.

Union: En slags sammanslutning, t.ex. av länder.

Europeiska unionen (EU): 28 länder i Europa som samarbetar i olika frågor som berör handel, ekonomi, fri rörlighet samt säkerhet. Läs mer om EU >

Euro: Den gemensamma valutan i 19 av EU:s länder.

En grundläggande tanke med detta internationella handelssystem är att olika länder och platser ska specialisera sig. Det innebär att utvinningen av råvaror och produktionen av produkter sker på den plats där det är billigast och mest effektivt. Därefter exporteras varorna dit efterfrågan finns.

Det omvända gäller för resurser och varor som saknas i ett land. Dessa måste istället importeras från andra länder som har specialiserat sig på att exportera just dessa råvaror, produkter eller tjänster.

Specialiseringen ökar ständigt och omfattar idag både varor och tjänster som till exempel turism. Detta gynnar den globala handeln, och de flesta ekonomer menar att hela världen gynnas av det på lång sikt. Även länder som har få varor att tävla med på världsmarknaden sägs vara vinnare eftersom de slipper utveckla egen produktion av många varor.

Små länder är särskilt beroende av den internationella handeln. Även om Sverige har gott om naturresurser så saknas ändå merparten av alla råvaror och produkter som behövs för att vi ska kunna bibehålla vår höga levnadsstandard. Faktum är att de enda matvaror som Sverige är helt självförsörjande på idag är socker, mjöl och morötter.

Stora länder som USA och Japan har i allmänhet betydligt lägre import än mindre länder. Detta beror framförallt på att länder som har gott om naturresurser och en stor köpstark befolkning har tillgång till en större hemmamarknad där företagen kan sälja merparten av produkterna som produceras i ländet. Sverige med sin lilla befolkning är därför beroende av en väl fungerande utrikeshandel, precis som de flesta andra länder.

Kritik mot den globala handeln

Det finns gott om kritik mot den globala handeln. Många hävdar att systemet leder till ökade globala orättvisor och gör att rika länder blir ännu rikare på de fattiga ländernas bekostnad.

En annan bieffekt av denna specialisering är att vissa industriländer utvecklas snabbt, medan många andra länder riskerar att bli enbart råvaruexportörer, för att sedan tvingas importera tillbaka dyra förädlade varor. Risken finns att dessa länder fastnar i konstant fattigdom och att den ekonomiska utveckling där avstannar.

Den internationella handeln och specialiseringen har bidragit till att flytta allt större delar av produktionen till länder med låga löner och svag lagstiftning kring arbetsvillkor (vilket medför sämre arbetsförhållanden för arbetarna). Allt detta medan konsumtionen i den rika delen av världen ökar.

Produktionen har också fragmentiserats. De olika beståndsdelarna (komponenterna) i en färdig produkt (slutprodukt) tillverkas i olika delar av världen – där de är mest lönsamma att producera – för att till sist monteras ihop i en fabrik på något annat ställe.

Systemet med outsourcing är gynnsamt för konsumenten – vilken oftast lever i den rikare delen av världen - som köper den färdiga produkten. Detta eftersom tillverkningskostnaderna är pressande till lägsta möjliga, framförallt tack vare låga löner och dåliga arbetsvillkor i länderna som tillverkar de olika komponenterna i produktionskedjan. Varan blir på så vis mycket billigare att konsumera än om det mesta i produktionskedjan hade ägt rum i länder med höga löner och bra arbetsvillkor för de inblandade.

Hur global handel påverkat olika länder varierar kraftigt. Alla länder påverkas, men i olika grad. I de flesta fall bidrar globaliseringen till att välståndet i världen utvecklas positivt. Ett exempel på det är att andelen extremt fattiga i världen har minskat med nästan två tredjedelar de senaste 30 åren (2018).

Samtidigt ökar också klyftorna mellan de rika och fattiga i världen. Ett extremt exempel på det är att de 62 rikaste personerna i världen idag äger lika mycket som den fattigaste halvan av jordens befolkning tillsammans.

Valutor - pengarna

Precis som att Sverige har sin egen valuta har nästan alla andra länder också en egen valuta.

Det som avgör hur mycket ett lands valuta är värd är andra länders efterfrågan på just den valutan. Ett land med en stark ekonomi får därför också en stark valuta. Vissa valutor brukar anses vara starkare än andra. Exempel på sådana valutor är brittiskt pund, amerikansk dollar och EU:s euro.

Om det går dåligt för svensk ekonomi blir också landets valuta mindre värd än tidigare i förhållande till andra länders valutor (växelkursen påverkas). Det betyder att det blir billigare för företag och konsumenter i andra länder att köpa svenska varor och tjänster. Det blir också billigare att åka som turist till Sverige. Samtidigt blir det dyrare för oss svenskar att resa utomlands eller att handla (importera) från andra länder.

För att reglera valutans värde kan en stat använda två olika verktyg: devalvering och revalvering.

Devalvering innebär att man sänker värdet på landets valuta. När valutans värde minskar blir det billigare för andra länder att importera svenska varor. Därmed ökar den svenska exporten. En lyckad devalvering kan vara ett sätt att stärka ekonomin, eller att undvika en internationell lågkonjunktur.

Revalvering är motsatsen. Det innebär att man höjer den egna valutans värde. Då blir alla produkter som exporteras till andra länder dyrare, samtidigt som det blir billigare att importera eller för oss svenskar att resa till andra länder. Revalvering kan användas för att dämpa ökande priser i ett land och samtidigt minska inflationen. Revalveringar är i allmänhet ganska ovanliga.

Frihandel och frihandelsområden

När den moderna staten började växa fram under 1600- och 1700-talen var den dominerande idén att man skulle se till att skydda sin egen produktion med hjälp av tullar och aktiv handel. Som en motreaktion till detta uppstod senare idén om en handel fri från alla hinder - frihandel. Den grundläggande idén är att all handel ska ske utan hinder som såsom tullar eller importkvoter. Läs om nationalekonomiska teorier >

I takt med att världen vuxit har också handeln blivit friare. En rad olika internationella organisationer har grundats som alla arbetar för ökad frihandel. Flera stora frihandelsområden har sedan dess bildats. I Europa bedrivs till exempel frihandel inom Europeiska unionen och i Nordamerika inom ramarna för handelsavtalet NAFTA.

Även om många länder tillämpar frihandel är det fortfarande vanligt med mycket höga tullar på exempelvis jordbruksprodukter. Den typ av tullar som införs för att skydda enskilda varor eller branscher kallas för skyddstullar. Skyddstullar beläggs ibland på vissa varor eller inom branscher som anses särskilt viktiga för ett lands självförsörjning. Detta gäller bland annat jordbruksprodukter då folket måste ha mat även om handeln med omvärlden skulle minska eller upphöra, som vid krig eller andra internationella kriser.

Internationella handelsorganisationer

Det finns en rad olika organisationer som arbetar med och för ökad frihandel. De två viktigaste är OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development och WTO (World Trade Organization). Några andra betydelsefulla internationella organisationer är World Economic Forum, G8, G20, Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF).

OECD är en organisation som arbetar med att öka tillväxt, sysselsättning och levnadsstandard i sina medlemsländer. OECD driver därför olika frågor som är kopplade till detta. Handel är en av deras kärnfrågor.

WTO har som uppgift att övervaka och administrera internationella handelsavtal mellan olika länder. De vill ha en friare global handel, men arbetar också för att motverka ojämlikhet inom världshandeln. WTO är en omfattande organisation med 164 medlemsländer som representerar mer än 95% av den totala världshandeln [2018].

Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) är också två viktiga organisationer. Dessa arbetar inte specifikt med frihandel utan med att utveckla handel, tillväxt och sysselsättning. De ansvarar också för utvecklingsprogram och fördelar ekonomiskt stöd till olika länder som är i behov av det.

Att mäta välstånd

Det finns olika sätt att mäta länders framgång eller välstånd.

Det vanligaste sättet är att mäta det samlade värdet av varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Det värdet kallas för bruttonationalprodukt (BNP). Lite förenklat kan man säga att ju högre BNP, desto rikare är ett land. Samtidigt är siffrorna missvisande eftersom stora länder alltid får högre BNP än små länder. [Lista med länders BNP]

Mätvärdet brukar därför istället anges i BNP per capita eller BNP per person som det också kallas. Mätvärde för BNP/person räknas ut genom att dela landets BNP med dess invånarantal. Då får man en siffra som tydligare belyser den genomsnittliga årsinkomsten i landet. [Lista med länders BNP/person]

Kritik mot BNP

BNP-måttet rymmer en rad olika problem och är därför ett komplicerat begrepp att använda. Dels är det en väldigt trubbig siffra då den inte berättar något om hur fördelningen av rikedomarna i ett land ser ut. I teorin kan ett land med hög BNP per capita ha alla pengar hos ett fåtal individer medan resten av befolkningen lever i fattigdom. Så kan det till exempel vara i en diktatur.

Ytterligare ett problem med BNP är att måttet inte tar hänsyn till inofficiell handel. Det innebär att produkter och tjänster som säljs utan registrering - t.ex. svarthandel, svartarbete och oavlönat hemarbete - inte tas med i den totala beräkningen. Dessutom säger BNP inte heller något om hur ekonomin påverkar miljön.

Det har därför utvecklats alternativa sätt att mäta välstånd. Numera används bland annat Human Development Index (HDI) som ett sätt att mäta och jämföra levnadsstandard. Utöver ekonomi tar HDI också in andra faktorer som livslängd och utbildningsnivå. Det går även att väga in skillnader mellan fattiga och rika i ett land. När alla delar har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder. [Lista med länders HDI]
 

Multinationella och transnationella företag

Vid sidan av alla internationella institutioner som hanterar handelsfrågor har även företagen blivit alltmer internationella och gränslösa. Globaliseringen har lett till att många företag idag kan beskrivas som multinationella. Med det menas att de har sin huvudsakliga verksamhet i flera länder.

Många multinationella företag utvecklas med tiden till transnationella företag. Det är företag som på grund av sin utspridda verksamhet runt om i världen har fått en så svag koppling till ursprungslandet att de istället numera betraktas som en global aktör.

Som nämnts i texten här ovan så är det inte bara företag som blivit mer globala. Även själva produkterna är idag ofta internationella och innehåller komponenter tillverkade i flera olika länder. Den här utvecklingen har bidragit till skapa nya globala handelsmönster.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förklara kortfattat vad som menas med global handel.
     
  2. Förklara begreppen:
        a) Specialisering
        b) Outsourcing
     
  3. Nämn några fördelar med den globala handeln.
     
  4. Nämn några nackdelar med den globala handeln.
     
  5. Varför är dagens länder mer beroende av internationell handel än tidigare?
     
  6. Förklara begreppen:
        a) Valuta
        b) Devalvering
        c) Revalvering
     
  7. Förklara begreppen:
        a) Frihandel
        b) Tull
        c) Skyddstull
     
  8. Välj ut tre internationella handelsorganisationer som nämns i texten och berätta kortfattat om var och en av dem.
     
  9. Vad är BNP och hur fungerar det som välståndsmätare?
     
  10. Vad är HDI och varför används det numera oftare än BNP för att mäta ett lands välstånd?
     
  11. När det går dåligt för ett lands ekonomi och handel tappar landets valuta i värde i förhållande till andra länders valutor (växelkursen påverkas). Vad beror det på?
     
  12. Förklara enkelt hur vår tids nya globala handelsmönster ser ut.
     
  13. Vad är skillnaden mellan ett multinationellt företag och ett transnationellt företag?

Ta reda på:

  1. I vilka länder har H&M (eller något annat stort svenskt transnationellt företag) lagt ut sin produktion?
     
  2. Från vilka delar av världen kommer kläderna som du har på dig?
     
  3. Vad menas med konsumentmakt?
     
  4. Hur stor BNP 2017 hade [Lista]:
        a) Sverige
        b) Kina
        c) Tuvalu
     
  5. Varför är det så stor skillnad mellan de tre ovanstående ländernas BNP enligt sättet att mäta?
     
  6. Undersök nu samma tre länders BNP per person och jämför ländernas placering i listan med den förra listan som bara mätte ländernas BNP. Hur stor BNP/person har [Lista]:
        a) Sverige
        b) Kina
        c) Tuvalu

Diskutera:

  1. Finns det för många produkter att välja på ute i handeln? Motivera ditt svar.
     
  2. När du konsumerar - tänker du då på var, hur och av vem produkten är tillverkad?
     
  3. I texten nämns att Sverige endast är helt självförsörjande med socker, mjöl och morötter. Utgå från att alla inte älskar morotskaka och gör en lista på ytterligare 10 viktiga produkter som Sverige borde vara självförsörjande med. Motivera varför du har med varje produkt.
     
  4. Vad kan du som konsument göra för att påverka handeln?
     
  5. Vad kan vi konsumenter göra för att Sverige ska bli självförsörjande med fler produkter?
     
  6. Vad är det som gör att man sysslar mer med jordbruk i vissa delar av världen, och t.ex. mer med industri eller tjänster i andra delar?

 

Litteratur:
Hans Hansson, Internationell ekonomi, SNS Förlag, 2006
Erik Andersson, Globaliseringens politiska ekonomi - en introduktion, Studentlitteratur AB, 2001
Ska fyllas på...


 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a2, Samhällskunskap 1b, Samhällskunskap 2, Samhällskunskap 3, Internationell ekonomi och Geografi 1 och Geografi 2.

 

Det här avsnittet handlar om internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en globaliserad värld.

Vi ska titta på globala handelsmönster, valutor, frihandel och internationella handelsorganisationer, men även kritik mot den globala handeln samt två sätt att mäta välstånd - BNP och HDI.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

En globaliserad värld

År 1492 seglade Christofer Columbus mot Indien i hopp om att kunna hitta bättre förutsättningar för Spanien och Europa att bedriva handel med Asien. Istället stötte han på två nya kontinenter, och med det förändrades också den världshandel som Columbus redan 1492 var en del av.

Uppdaterad: 24 oktober 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Internationell ekonomi och handel

av:
UNICEF Sverige
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Skolmaterial från UNICEF Sverige där du och dina elever i tio fristående lektioner kan arbeta med frågor kring de globala målen och vad de betyder för oss i Sverige.
av:
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Vi är den första generationen som kan avskaffa fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.
av:
Utbildningsradion (UR)
Målgrupp:
Gymnasiet
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
I den här skriften kan eleverna läsa om fackliga hjältar i världen och om de svenska fackens internationella arbete.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Under de senaste årtionden har globaliseringen förändrat den globala arbetsmarknaden. Arbetskraften i världen har blivit mer rörlig och industrialiseringen har skjutit fart i flera låg- och medelinkomstsländer. Den här skriften handlar om en global arbetsmarknad i förändring.
av:
Swedfund
Målgrupp:
Gymnasiet
Den afrikanska kontinenten rymmer idag världens snabbast växande ekonomier och vi ser nu möjlighet att framgångsrikt bekämpa den extrema fattigdomen. Bilden som framträder är ett Afrika som väcker hopp men där det självklart även finns rejäla utmaningar. Syftet med läromedlet Det Nya Afrika är att utmana den traditionella bilden som många i skolan har om Afrika.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Svar på de frågorna får du i det här materialet, anpassat för gymnasieskolan. Skriften innehåller också lättillgänglig information om bland annat EU:s inre marknad, Världshandelsorganisationen WTO, utvecklingsländernas roll i världsekonomin och handelns påverkan på miljön.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Din mobiltelefon har en lång historia bakom sig innan den hamnar i din hand. Likaså dina kläder, dina skor och din mat. Faktum är att bakom nästan varje produkt du köper gömmer sig en lång global produktionskedja...
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
T-shirtar växer inte på träd. Men hur blir de till? Vi följer tröjans väg från bomullsplanta till avfall och gör livscykelanalyser.
av:
Factlab skola
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Syftet med uppgiften är att ge eleverna kunskap om den svenska arbetsmarknaden samt vilka lagar och regler som gäller på arbetsmarknaden. Även jämställdhet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden står i fokus.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Vad menas med positiv och negativ globalisering? Syftet med uppgiften är att ge eleverna insyn i hur världshandeln och globaliseringen hänger ihop.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Andra delen i en lektionsserie i två delar där vi ska titta på olika framsteg som ägt rum och som har jämnat ut klyftorna i världen. Huvudsyftet med den här uppgiften är att problematisera indelningen av världen i fattiga och rika länder.

Artiklar om Internationell ekonomi och handel

S
Robert de Vries
2018-10-06
Globalisering kan ses som en framåtskridande process där multinationella och transnationella företag har fått en allt större roll i den globala ekonomiska utvecklingen. Allt som oftast när...
M
Kommerskollegium
2018-10-02
Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Världsekonomin är alltså...
S
Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2017-02-16
Efter andra världskriget skapades flera olika samarbetsformer och organisationer mellan de europeiska länderna. Anledningen till ländernas vilja att samarbeta var 1900-talets stora krig som hade...
M
EU-upplysningen
2014-03-02
EU är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (2018) omfatta 28 länder. Från början handlade det om att gemensamt...

Podcast om Internationell ekonomi och handel

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-08-31

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Brexit - folkomröstningen som ägde rum i Storbritannien i juni 2016 om att lämna den Europeiska Unionen. Vilka konsekvenser kan Brexit få för Storbritannien och EU?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska Unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

Länkar om Internationell ekonomi och handel

Sortera efter:
          

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter i världen. Att lösa klimatkrisen. Att främja fred och rättvisa. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Om målen ska fungera måste alla känna till dem.

Spara som favorit
          

UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.

Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:

  1. Miljö: Hotet mot miljön | Kampen för miljön | Solenergi
  2. Ekonomi: Pengar, makten och demokratin | Global ekonomi
  3. Mänskliga rättigheter: När de mänskliga rättigheterna kränks | Dödsstraff | Hbtq – Rättigheter | Hbtq - Hatbrott
  4. Konflikter: Krigets offer | Terrorism
  5. Statsskick: Viral påverkan | Demokrati till varje pris? | Världens största demokrati
  6. Samhälle: Högerextremism | Sverige, ett extremland | Hijras, Indiens tredje kön | Kvotering
  7. Resurser: Människovärde | Bistånd
  8. Sverige och världen: EU | Nato

Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.

Spara som favorit
          

Globalis är en interaktiv världskarta i FN-förbundets regi. Globalis har gjort en mängd statistik och information från FN och andra internationella organisationer tillgänglig på ett enklare och mer visuellt sätt. Verktyget innehåller en stor databas, där det finns förklaringar och ny FN-statistik sorterat efter teman.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:22 min) där du kan lära dig mer om internationell ekonomi och handel. Varför handlar vi med andra länder? Vad är WTO? Vilka är de negativa effekterna av global handel?

Spara som favorit
          

Kort genomgång (4:46 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om svensk utrikeshandel - import och export. 

Spara som favorit
          

Genomgång (12:07 min) där SO-läraren Mikael Larsson ger en översiktlig genomgång om världsdelarnas naturresurser och produktion. Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika och Oceanien berörs.

Spara som favorit
          

Genomgång (21:06 min) där SO-läraren Martin Södertörn ger en sammanfattning av vad EU är och fungerar.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:41 min) av SO-läraren Petra Stark som berättar om handel och handelsmönster. Varför handlar vi med varandra? 

Spara som favorit
          

Presentation (5:01 min) om hur den globala arbetsmarknaden kan påverka Sverige och vad som gäller vid arbete utomlands. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

På Kommerskollegiums hemsida hittar du ett innehållsrikt och lärorikt faktahäfte i pdf-format (24 sid) som handlar om världshandeln och handelns funktion i samhället förr och idag. Material riktar sig i första hand till högstadiet och gymnasiet. Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik.

Spara som favorit
          

factlab är ett unikt pedagogiskt verktyg med vars hjälp du som lärare eller elev kan presentera mängder med avancerad samhällsfakta på ett enkelt och lättåskådligt sätt. I factlab kan du själv laborera med fakta. Det är enkelt att göra jämförelser som visar samband och skillnader, till exempel globalt mellan länder, eller nationellt mellan kommuner, counties eller motsvarande. Man kan sedan följa utvecklingen över tidsperioder och presentera resultatet som jämförande tabeller, diagram eller få det visat på kartor. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          
Bild:

Föreläsning (7:57 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om utrikeshandel, arbetsfördelning mellan länder, export, import och handelsteori. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

Världen förändras i ett allt snabbare tempo. Hänger Sverige med? Filmen (6:31 min) är producerad av Svenskt Näringsliv.

Spara som favorit
          

På Europeiska centralbankens officiella hemsida kan du få en heltäckande och lättförståelig överblick över deras verksamhet och historia. Här berättas om hur centralbanken fungerar men också om eurovalutan och eurosystemet inom EU.

Spara som favorit
          

Statistiska centralbyrån är en central förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken och för annan statlig statistik. Statistiken är opartisk, relevant och av god kvalitet samt är baserad på vetenskapliga grunder. Här finner du statistik inom en stor mängd områden.

Spara som favorit
          

Nästan alla större handelsnationer i världen är medlemmar i världshandelsorganisationen WTO. På Kommerskollegiums hemsida finns ett faktahäfte i pdf-format (20 sid) där du kan läsa om WTO:s historia, organisation och funktion inom världshandeln idag. Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik.

Spara som favorit
          

På Europeiska centralbankens webbsida kan du lära dig mer om hur penningpolitik fungerar speglat i ECB:s arbete. Här hittar du bland annat beskrivande texter, filmer, spel och utmaningar som tar upp centralbankernas arbete och speciellt då hur inflationsbekämpningen går till.

Spara som favorit
          

Kommerskollegiums skolpaket om handel. Paketet består av två delar i pdf-format - en text och en bildpresentation. Materialet handlar om den svenska handelns utveckling (från medeltiden och framåt), fri handel, WTO, tullar, EU osv. Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik.

Spara som favorit
          

Studiefilm (58:50 min) från UR-skola som ger en inblick i framtidens tekniska utveckling. Vad händer med jobben i en värld där datorer, maskiner och robotar alltmer ersätter mänsklig arbetskraft? Du tas med till Silicon Valley för att undersöka hur långt man kommit med självkörande bilar, ett fenomen som kan komma att göra miljontals anställda inom transportindustrin onödiga. I filmen besöks ett lager som istället för avlönade medarbetare använder robotar. Och så berättas om den algoritmbaserade mjukvaran som skriver artiklar till tidningen Los Angeles Times.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om euro ur olika perspektiv. Euro (€) är Europeiska unionens officiella valuta, som används i 16 av Europeiska unionens medlemsstater, det så kallade euroområdet...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien.

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur...

Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på nationalekonomiska teorier...

Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde, produktivitet, skatt, konjunkturer,...

Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Om BNP, skillnaden mellan u-länder och i-länder, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra...

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika stater och andra internationella...

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt...

Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism (...