Tagg om adel och aristokrati

Adel och aristokrati

M

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet förr i tiden.

Adeln har sina rötter i medeltidens feodalism. Feodalväsendet grundade sig på att kungamakten delade ut jordområden, län (län = feodum) på livstid till stormän (vasaller) som en belöning för insatser i krig. Med tiden kom länen att betraktas som ärftliga, vilket gav dessa stormannasläkter en mycket starkare ställning.

Feodalväsendet utvidgades också så att stormän i sin tur kunde ge förläningar till krigare eller riddare (som de kallades, efter det tyska ordet ritter = ryttare). Dessa blev då undervasaller i den feodala hierarkin. Alla i detta världsliga krigarstånd kom så småningom att kallas för adel.

ANNONS

ANNONS

Med tiden var en adelsman eller adelskvinna en person som antingen blivit adlad av kungamakten eller fötts i en adelsfamilj. Adelstiteln med alla dess förmåner (se nedan) var ärftlig.

Adeln hade privilegier (speciella förmåner) av ekonomisk, politisk, organisatorisk och social karaktär. Privilegierna kunde innebära t.ex. företräde till statliga ämbeten och skattefrihet - därav ordet frälse ("frälst" från beskattning). Men det kunde också medföra försvarsplikt i krig eller när kungen kallade.

Aristokrati betyder styre av en privilegierad elit, vanligen baserad på börd. Ordet används för det mesta som en synonym för adel. Men aristokrati är ett bredare begrepp och kan t.ex. också innefatta de rikaste och mäktigaste ur borgarklassen på 1800-talet.

LÄS MER: Feodalismen

LÄS MER: Alsnö stadga

LÄS MER: Riddarhuset

Litteratur:
John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995


Text: Robert de Vries (red.) och Lars Hammarén, författare och SO-lärare.

Här hittar du material som kan relateras till den svenska och den europeiska adeln och aristokratin vid olika tidsepoker.

Uppdaterad: 4 oktober 2020
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Adel och aristokrati

S

Stormaktstidens adel

av: Torbjörn Nilsson och Stig Hadenius
2020-08-21

Stormaktstiden kan räknas som adelns guldålder. Men adeln var under 1600-talet, liksom tidigare, ingen homogen grupp. Inom ståndet rådde stora skillnader gällande både rikedom och makt. Ett fåtal ätter inom den s.k. högadeln var oerhört inflytelserika, byggde pampiga slott och ägde en stor del av Sveriges marker. I slutet av 1600-talet ledde Karl XI:s reduktion till att adelns ekonomiska makt minskade drastiskt. Detta gällde främst högadeln som bestod av de mest ansedda och inflytelserika adelssläkterna. Samtidigt ökade lågadelns (den resterande adelns) inflytande inom den svenska statsapparaten. Duglighet och lojaliteten till staten blev hädanefter avgörande, inte härkomst och gamla traditioner...

+ Läs mer

M

Feodalismen i Västeuropa under medeltiden

av: Gunnar Åselius
2020-01-08

Högmedeltidens Europa (1000-1300) kännetecknades bland annat av påvemaktens starka ställning. Kyrkans ideologi genomsyrade lagstiftningen, och etnisk och social tillhörighet ansågs ofta mindre viktig än identiteten som kristen. För världen utanför framstod Västeuropa under denna epok som en enhet, vars överhuvud var påven i Rom. Ett annat framträdande drag i det dåtida Europa var feodalismen som var ett komplicerat system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar...

+ Läs mer

M

Kungen och hans män - den svenska centralmaktens uppkomst

av: Herman Lindqvist
2019-09-28

Kring slutet av 1200-talet förändrades det svenska samhället i grunden. Kungamakten stärktes och riket blev mer centraliserat (centralstyrt). Man kan se det som en pyramid med kungen i toppen, adeln och präster under, och en bred bas av allmogen (alla andra) som fick betala alla skatterna och tvingades till dagsverke för adeln och kyrkan...

+ Läs mer

M

De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden

av: Herman Lindqvist
2019-06-05

Med skottet i Halden försvann det kungliga enväldet. Nu kom makten att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik I, behövde till slut inte ens vara närvarande vid dess sammanträden - råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. Under kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt att begränsas, men aldrig mer skulle en svensk kung regera helt på egen hand. Frihetstiden kallas denna period i Sveriges historia...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Den karolinska tiden 1654-1718

av: Hans Thorbjörnsson
2016-05-30

Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden täcker den senare hälften av stormaktstiden då Sverige var inblandat i flera stora krig mot framförallt Danmark och Ryssland...

+ Läs mer

Länkar om Adel och aristokrati

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS