Tagg om adel och aristokrati
Bild:

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet förr i tiden.

En adelsman eller adelskvinna var i regel en person som antingen blivit adlad eller fötts i en adelsfamilj.

Förr hade adeln privilegier (speciella förmåner) av ekonomisk, politisk, organisatorisk och social karaktär. Privilegierna kunde innebära t.ex. företräde till statliga ämbeten och skattefrihet - därav ordet frälse ("frälst" från beskattning). Men det kunde också medföra försvarsplikt i i krig eller när kungen kallade.

Aristokrati betyder styre av en privilegierad elit, vanligen baserad på börd. Ordet används för det mesta som en synonym för adel. Men aristokrati är ett bredare begrepp och kan t.ex. också innefatta de rikaste och mäktigaste ur borgarklassen på 1800-talet. 

Text: Robert de Vries (red.)

Här hittar du material som kan relateras till den svenska och den europeiska adeln och aristokratin vid olika tidsepoker.

Uppdaterad: 
24 april 2017
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Artiklar om Adel och aristokrati

M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Genom sitt förbund med Frankrike i samband med det trettioåriga kriget kom Sverige att dras in i storpolitiken. För adeln började nu en gyllene tid. Från adeln kom officerare, diplomater och de...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-02-21
Den andra delen i en artikelserie om Sveriges medeltid. Under slutet av vikingatiden och början av Sveriges medeltid kom kristna missionärer från Tyskland och England för att sprida sin tro....
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-24
Vad vi kallar den viktorianska tidsåldern är perioden från 1830 fram till sekelskiftet 1900. England stod på höjden av ekonomisk och politisk makt. Men mot slutet av perioden kom dock farliga...

Länkar om Adel och aristokrati

Sortera efter:
          

Genomgång (4:09 min) av SO-läraren Johan Svahn som berättar om feodalismen och vasallsystemet under medeltiden.

Hur gjorde Karl den Store för att på ett effektivt sätt styra och kontrollera sitt rike?
Hur såg avtalet mellan kung och vasall ut?
Vilka faror fanns det för kungen med vasallsystemet?
Vilka spår ser vi idag av feodalismens vasallsystem?

Spara som favorit
          

Genomgång (4:04 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om de fyra stånden - tre egentligen eftersom borgare och bönder utgjorde ett gemensat stånd fram tills 1500-talet (red. anmärkning).

Spara som favorit
          

I det här avsnittet (43:35 min) beskrivs resten av den karolinska tiden, 1660–1718. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:00 min) om medeltiden - äldre medeltiden. Här berättas främst om frankerna och Karl den store, riddare, präster och kyrkan. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Föreläsning (14:52 min) där gymnasieläraren Anders Larsson ger en introduktion till medeltiden. Här berättas bl.a. om feodalismen och de fyra stånden.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om riddare och tornerspel. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om adliga begravningsseder under stormaktstiden.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan lära dig mer om 1700-talets skönhetsideal. 1700-talet gav oss den moderna tidens tankar om individens frihet och alla människors lika värde. Men samtidigt användes utseendet mer än någonsin för att markera positionen i samhället. Det var en tid av välspända korsetter och färgstarkt smink…

Spara som favorit
          

På Historiska museets webbplats berättas bland annat om feodalismen. Det medeltida samhället beskrivs ofta som ett ståndssamhälle, eller så beskrivs det som ett feodalt samhälle. Vad innebär det egentligen?

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (32:10 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om orsaker till franska revolutionen. Här berörs vad revolutionen innebar, varför den var viktig, det medeltida ståndssamhället (feodalsystemet), det fortsatta ståndssamhället, ståndssamhällets utveckling, den europeiska upplysningen, maktpolitiken i Europa, den amerikanska revolutionen, missväxt och svälthot, revolutionens utbrott inkl. början av händelseförloppet.

Spara som favorit
          

Utförlig fakta om Axel Oxenstierna (1583-1654) och hans tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Spara som favorit
          

Andra delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruk och livet på landet 1500-1700. Från och med andra delen (skrolla ner) berättas om resenärer, befolkningsmängden, statsmakten, mängden människor, livsmedelsproduktionen, skatt och ränta, jordägande, mat och makt, bondeuppror, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Tredje delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om den agrara revolutionen d.v.s. 1700-talets svenska jordbrukssamhälle och de stora förändringarna som ägde rum inom jordbruket. Här berättas om landsbygden, bönderna, de fattiga, adeln, arbetsliv, husdjuren, städerna, Sveriges befolkning, nyodling, nya redskap, potatisen och brännvinet, transportrevolutionen, bygemenskapen, storskiftet, jordbrukets mekanisering, produktion och levnadsstandard, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om det svenska frälsets uppkomst (frälset var adelns föregångare). Termen frälse är en sammansättning av orden ”fri” och ”hals”, det vill säga ”med fri hals”. Ursprungligen syftade begreppet sannolikt på bondens frihet i relation till trälens ofrihet, men under äldre medeltid övergick det till att syfta på de fria människor som åtnjöt särskilda förmåner...

Spara som favorit
          

Avsnitt ur Vetenskapsradion Historia där historikern Bo Eriksson berättar den sanna historien om Per Brahe d.ä. (1520–1590). - Lita inte på någon, men håll dig på god fot med alla och envar! - Dessa ord var Per Brahe den äldres ledstjärna och livräddare i vasakungarnas skugga. I programmet får du möjlighet att bekanta dig med 1500-talets meste doldis - en man som själv hade kunnat göra anspråk på den kungliga tronen... Se även kort artikel i Wikipedia.

Spara som favorit
          

Historiska museets faktasidor om vikingatiden. Här berättas om livet under vikingatiden. Du kan bland annat läsa om barn, kvinnor, män, gården, de hedniska gudarna, runor och ritualer... Skimrande smycken, blodtörstiga krigare och märkliga gudar. Var det så det var? Vill du veta mera om runskriftens hemlighet? Om hur människorna klädde sig, levde och dog? Läs mera om vikingatiden här.

Spara som favorit
          

I SR:s Vetenskapens Historia kan du lyssna på ett program (ca 19 min) från 2011 som handlar om den svenska adelns historia. Den svenska adelns historia uppmärksammas med anledning av historikern Bo Erikssons kommande bok på ämnet. Programledare är Tobias Svanelid.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Caroline Lagercrantz berättar hovets uppbyggnad och funktion under 1500-, 1600- och 1700-talen. Under vår tidiga historia reste kungen och hans män runt i riket. Det är först under Gustav Vasa vi kan tala om en utvecklad hovkultur i Sverige. Hovet växte, ceremonierna utvecklades och kungahuset förlade sin bas till slottet Tre Kronor i Stockholm. Kungen reste dock fortfarande runt i landet...

Spara som favorit
          

Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om det svenska riddarväsendet under medeltiden. Fanns det verkligen riddare i Sverige under medeltiden? Och om så var fallet: hur många var de, och hur var de utrustade? Deltog de i korstågen?

Spara som favorit
          

Inlägg i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om medeltidens tornerspel. Hur uppkom egentligen de medeltida torneringarna, och varför försvann de? Hur vanliga var de i Sverige?

Spara som favorit

Sidor