M
Tagg
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet förr i tiden.

Adeln har sina rötter i medeltidens feodalism. Feodalväsendet grundade sig på att kungamakten delade ut jordområden, län (län = feodum) på livstid till stormän (vasaller) som en belöning för insatser i krig. Med tiden kom länen att betraktas som ärftliga, vilket gav dessa stormannasläkter en mycket starkare ställning.

ANNONS

ANNONS

Feodalväsendet utvidgades också så att stormän i sin tur kunde ge förläningar till krigare eller riddare (som de kallades, efter det tyska ordet ritter = ryttare). Dessa blev då undervasaller i den feodala hierarkin. Alla i detta världsliga krigarstånd kom så småningom att kallas för adel.

Med tiden var en adelsman eller adelskvinna en person som antingen blivit adlad av kungamakten eller fötts i en adelsfamilj. Adelstiteln med alla dess förmåner (se nedan) var ärftlig.

Adeln hade privilegier (speciella förmåner) av ekonomisk, politisk, organisatorisk och social karaktär. Privilegierna kunde innebära t.ex. företräde till statliga ämbeten och skattefrihet - därav ordet frälse ("frälst" från beskattning). Men det kunde också medföra försvarsplikt i krig eller när kungen kallade.

Aristokrati betyder styre av en privilegierad elit, vanligen baserad på börd. Ordet används för det mesta som en synonym för adel. Men aristokrati är ett bredare begrepp och kan t.ex. också innefatta de rikaste och mäktigaste ur borgarklassen på 1800-talet.
 

Adel
Bild: Nationalmuseum
Greve Magnus Gabriel De la Gardie (1622-1686) - en av 1600-talets mest inflytelserika adelspersoner - tvingas stiga ned ett trappsteg eftersom hustrun prinsessan Maria Eufrosyne (1625-1687) är av högre rang. Hon var syster till tronföljaren Karl (X) Gustav. Skillnaden markeras även genom att hela hennes klänning är av gyllene tyg, medan makens dräkt är svart med gyllene detaljer. De la Gardie levde privat på stor fot (över sina tillgångar) och fick dålig ekonomi trots mycket stora inkomster. Under slutet av sitt liv skulle han också drabbas av Karl XI:s reduktion.


LÄS MER: Feodalismen

LÄS MER: Alsnö stadga

LÄS MER: Riddarhuset

Litteratur:
John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och Lars Hammarén, författare och SO-lärare.

 

Kategorier: Taggar:

Här hittar du material som kan relateras till den svenska och den europeiska adeln och aristokratin vid olika tidsepoker.

Uppdaterad: 14 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Adel och aristokrati

Resande Man

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

1660 hade diplomaten greve Christoph Carl von Schlippenbach bråttom till Polen för att förhandla om en allians mellan Sverige och Polen mot den gemensamma fienden Ryssland. Skeppet förliste i en snöstorm bland skären vid Landsort. 38 personer omkom. Anders Bjugg, grevens sekreterare, överlevde och skrev ner en berättelse av den dramatiska förlisningen.

+ Läs mer

Artiklar om Adel och aristokrati

SO-rummet bok
M

Städningens historia i Sverige

av: Jane Fredlund
2022-07-14

Mot smuts och damm har kvinnorna fört en ojämn kamp i alla tider. Före dammsugarens tid var det en fruktlös kamp som kostade mycken möda. Städningens historia genom tiderna rör sig framförallt om hur de på olika sätt försökte hålla golven rena. Det var inte lätt för brädgolven var ojämna med springor emellan. Vad bestod då smutsen på golven av? Jo, i gamla tiders torp- eller bondstuga kunde det vara spottloskor, snor, pipaska, vedspill, döda flugor, råttlort, urin, ulltussar, hyvelspån, diverse matrester, blod. Höns och andra mindre husdjur, som tidvis vistades inomhus, bidrog till nedsmutsningen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Hästens historia i människans tjänst

av: Lars Hildingson
2022-05-14

När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa, spreds stora vildhästhjordar över ett i början trädfattigt landskap. Den tidens jägare organiserade välplanerade jakter på hästarna. Jaktlagens medlemmar måste ha haft ett funktionsdugligt talspråk, för planeringen krävde resonemang. Jägarna utnyttjade bergig terräng, till exempel i Solutré i nuvarande Frankrike, där de drev stora hjordar av hästar mot ett klippstup. Sista biten mot bråddjupet drev jägarna med rop och facklor hästarna att i panik rusa fram mot stupet. I tusental störtade djuren ner och slog ihjäl sig. Kanske fångade jägarna in föl och unghästar, fick dem tama och använde dem som lockdjur vid nya jakter - och efter hand som riddjur...

+ Läs mer

S

Matilda av Toscana - härförare i påvens tjänst

av: Stefan Högberg
2022-05-02

Matildas äktenskap blev en katastrof, men när hon lämnat maken var hon den enda arvtagaren till det mäktiga italienska huset Canossa och axlade samtidigt rollen som påve Gregorius VII:s allierade i kampen mot kejsaren under den s.k. investiturstriden. Påven som försökte skapa en stark kyrka utan världslig inblandning hade kommit på kollisionskurs med den tysk-romerske kejsaren Henrik IV. Matilda lyckades i ett tidigt skede förhandla fram en uppgörelse mellan dem när de träffades vid hennes huvudfäste Canossa. Kort därefter när konflikten återigen trappades upp och diplomatin misslyckades, gick Matilda av Toscana i krig mot kejsaren...

+ Läs mer

S

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna - svensk regent i en mörk tid

av: Stefan Högberg
2022-03-29

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna levde i gränslandet mellan medeltiden och den tidigmoderna tiden och fick ta över styret av Sverige under en av landets mörkaste perioder. Hon var gift med den svenske riksföreståndaren Sten Sture d.y. När kriget kom och maken dog var det upp till henne att ta över ansvaret för rikets försvar. Kristina försökte avstyra Stockholms blodbad. Istället fängslades hon i Blå tornet, och väl fri drogs hon in i ett uppror mot Gustav Vasa...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Maten förr: I herrgårdens kök

av: Jane Fredlund
2022-02-18

Följ med på ett besök i herrgårdsköket där vi möter matos, rök som sticker i ögonen, slammer av kastruller och idogt arbete. Men pass på rangordningen. Bäst att visa respekt för husmamsellen med nyckelknippan skramlande i ett band kring midjan. På mindre herrgårdar låg köket enligt gammal tradition inrymt i en särskild flygel. Det var främst för brandfarans skull, för maten lagades över öppen eld. Dessutom slapp man matos och sotig rök i sal och förmak. I köksflygeln fanns också diverse ekonomiutrymmen och tjänstefolkets sovrum...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Så bodde man förr, del 2: Herrgården

av: Jane Fredlund
2022-02-13

I slutet av 1700-talet hade Sverige drygt två miljoner invånare. Landet var glest bebott. Nittio procent av befolkningen bodde på landsbygden. De sociala skillnaderna var enorma, även om ståndsprivilegierna började luckras upp. Fem procent av befolkningen räknades till ståndspersonerna. Det var ett gynnat fåtal som bodde på herrgårdarna. I herrgårdens domäner ingick åkrar, ängar, betesmarker och skog. I trakter med järnhantering hörde gruvor, masugnar och smedjor till ägorna. Herrgården var ett stort ekonomiskt företag som krävde stor tjänarstab...

+ Läs mer

Länkar om Adel och aristokrati

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS