Tagg om adel och aristokrati
Bild:

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet förr i tiden.

En adelsman eller adelskvinna var i regel en person som antingen blivit adlad eller fötts i en adelsfamilj.

Förr hade adeln privilegier (speciella förmåner) av ekonomisk, politisk, organisatorisk och social karaktär. Privilegierna kunde innebära t.ex. företräde till statliga ämbeten och skattefrihet - därav ordet frälse ("frälst" från beskattning). Men det kunde också medföra försvarsplikt i i krig eller när kungen kallade.

Aristokrati betyder styre av en privilegierad elit, vanligen baserad på börd. Ordet används för det mesta som en synonym för adel. Men aristokrati är ett bredare begrepp och kan t.ex. också innefatta de rikaste och mäktigaste ur borgarklassen på 1800-talet. 

Text: Robert de Vries (red.)

Här hittar du material som kan relateras till den svenska och den europeiska adeln och aristokratin vid olika tidsepoker.

Uppdaterad: 
24 april 2017
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Artiklar om Adel och aristokrati

M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Genom sitt förbund med Frankrike i samband med det trettioåriga kriget kom Sverige att dras in i storpolitiken. För adeln började nu en gyllene tid. Från adeln kom officerare, diplomater och de...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-02-21
Den andra delen i en artikelserie om Sveriges medeltid. Under slutet av vikingatiden och början av Sveriges medeltid kom kristna missionärer från Tyskland och England för att sprida sin tro....
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-24
Vad vi kallar den viktorianska tidsåldern är perioden från 1830 fram till sekelskiftet 1900. England stod på höjden av ekonomisk och politisk makt. Men mot slutet av perioden kom dock farliga...

Länkar om Adel och aristokrati

Sortera efter:
          

Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd,  Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati

Spara som favorit
          

Artikelserie i fyra delar på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om den heliga Birgitta. Birgitta Birgersdotter ville gå i kloster. Istället blev hon husfru på Ulvåsa och drottningens överhovmästarinna - men makens död förde med sig ett helt annat liv...
Del 2 - skarpa uppenbarelser
Del 3 - pilgrimsfärder och politik
Del 4 - Kvinnan som förhandlade med påven

Spara som favorit
          

Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om en rad viktiga kvinnor under medeltiden. Här berättas kortfattat om: Ingegerd Olofsdotter, Estrid Sigfastsdotter, Gudrid Torbjörnsdotter, Ragnhild av Tälje, Ulvhild Håkonsdotter, “Fru Sigrid”, Kristina Björnsdotter, Magnhild av Fulltofta, Elin av Skövde, Ingeborg av Danmark, “Husfrun på Asknäs”, Katarina Sunesdotter, Margareta Sambiria, Ingeborg Eriksdotter, Helvig av Holstein, Ramborg Israelsdotter, Märta av Danmark, Ingeborg Håkonsdotter, Blanka av Namur, den heliga Birgitta, drottning Margareta, Filippa av England, Dorotea av Brandenburg, Magdalena Karlsdotter (Bonde) och Kristina Nilsdotter (Gyllenstjärna).

Spara som favorit
          

Artikel (del 1 av 2) på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om Kristina Nilsdotter som försökte avstyra Stockholms blodbad. Kristina Nilsdotter var gift med den svenske riksföreståndaren Sten Sture d.y.. När kriget kom och maken dog var det upp till henne att ta över ansvaret...
Här hittar du del 2

Spara som favorit
          

Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om myten om godsägarens rätt till samlag med godsets nygifta kvinnor. Stämmer det verkligen?

Spara som favorit
          

Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare". Medeltidens mäktiga familjer överlevde inte utan kompetenta kvinnor, men hur vanligt var det egentligen att en hustru eller en mor fick ta över tömmarna?

Spara som favorit
          

Artikel på Anna Larsdotters hemsida där du läsa om Agneta Horn (1629-1672). När kommer filmen om hennes liv? Om man får tro den märkliga självbiografi hon lämnade efter sig innehöll adelskvinnan Agneta Horns liv allt en filmmakare skulle kunna önska: krig och romantisk kärlek, släktfejder och onda styvmödrar, aristokratiskt slottsliv, plötslig död och gäckade spådomar...

Anna Larsdotter är journalist och författare som mest skriver om historia.

Spara som favorit
          

På Riddarhusets webbplats kan du läsa kortfattat om adelns historia. Ända sedan vikingatiden har adeln och dess tidiga motsvarighet spelat en viktig roll i svensk historia. Under vikingatiden fanns lokala stormannaätter som hade svurit trohetsed till en kung eller motsvarande. Några av våra äldsta adelsätter härstammar möjligen från dessa urgamla familjer. Adeln i Sverige, frälset, kan ses som en fortsättning på detta system – ett slags trohets- och tjänsteförhållande till statens främste företrädare, kungen...

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Hanna Enefalk. Tills för ganska nyligen ansågs det självklart att kvinnor inte skulle dricka alkohol. Men hur länge hade det varit så? Många av de uppfattningar om manligt och kvinnligt vi har i dag kom till under 1800-talet, då medelklassens ideal slog igenom och kvinnors drickande kom att ses med ogillande. Denna uppsats undersöker de samhällsskikt som dominerade i Sverige före dessa attitydförändringar, under den gustavianska tiden.  Det visar sig att kvinnor ur de högre stånden då kunde dricka alkohol, såväl till vardags som till fest, utan att man tyckte det var vare sig uppseendeväckande eller klandervärt...

Spara som favorit
          

Artikel i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL) där du kan läsa om Ebba Brahe (1596-1674), grevinna, godsägare och bruksägare. Ebba Brahe var grevinna och verksam inom gods- och bruksnäring. Hon agerade även politiskt. Ebba Brahe var enda barnet till Brita Leijonhufvud och Magnus Brahe. På både sin mors och sin fars sida tillhörde hon politiskt och ekonomiskt inflytelserika släkter...

Spara som favorit
          

Artikel i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL) där du kan läsa om Kristina Nilsdotter Gyllenstierna (1494-1559) som var en politiskt inflytelserik adelskvinna. Kristina Nilsdotter Gyllenstierna ingick i det svenska högfrälset och hon var en betydande politisk kraft på sin tid. För eftervärlden har hon framför allt blivit känd som Stockholms försvarare i samband med unionskungen Kristian II:s försök att inta staden 1520...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1800-talets tjänstefolk. Vad var det för skillnad på en husa, en jungfru, en köksa, ett hembiträde etcetera. Vad hade olika tjänare, män och kvinnor, för olika funktioner och arbetsuppgifter under 1800- och början av 1900-talet?

Spara som favorit
          

Genomgång (4:09 min) av SO-läraren Johan Svahn som berättar om feodalismen och vasallsystemet under medeltiden.

Hur gjorde Karl den Store för att på ett effektivt sätt styra och kontrollera sitt rike?
Hur såg avtalet mellan kung och vasall ut?
Vilka faror fanns det för kungen med vasallsystemet?
Vilka spår ser vi idag av feodalismens vasallsystem?

Spara som favorit
          

Genomgång (4:04 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om de fyra stånden - tre egentligen eftersom borgare och bönder utgjorde ett gemensat stånd fram tills 1500-talet (red. anmärkning).

Spara som favorit
          

Genomgång (15:00 min) om medeltiden - äldre medeltiden. Här berättas främst om frankerna och Karl den store, riddare, präster och kyrkan. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Föreläsning (14:52 min) där gymnasieläraren Anders Larsson ger en introduktion till medeltiden. Här berättas bl.a. om feodalismen och de fyra stånden.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om riddare och tornerspel. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om adliga begravningsseder under stormaktstiden.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan lära dig mer om 1700-talets skönhetsideal. 1700-talet gav oss den moderna tidens tankar om individens frihet och alla människors lika värde. Men samtidigt användes utseendet mer än någonsin för att markera positionen i samhället. Det var en tid av välspända korsetter och färgstarkt smink…

Spara som favorit
          

På Historiska museets webbplats berättas bland annat om feodalismen. Det medeltida samhället beskrivs ofta som ett ståndssamhälle, eller så beskrivs det som ett feodalt samhälle. Vad innebär det egentligen?

Spara som favorit

Sidor