M
Kategori

Under 400-talet utsattes det västromerska riket för regelbundna invasioner av olika krigiska folk. Del från en målning av Victor Vasnetsov (1848-1926).

Folkvandringstiden

Folkvandringstiden varade mellan 350-600 e.Kr och är en kortare epok i europeisk historia då åtskilliga folkgrupper förflyttade sig till nya bosättningsområden. Perioden utgör också en övergång från antiken till medeltiden.

Folkvandringarna skedde ofta långsamt

Folkvandringarna var sällan snabba förflyttningar av hela folkgrupper. En stor del av migrationen (in- och utvandringen) gick istället långsamt och i flera etapper. De främsta orsakerna till folkvandringarna var sannolikt överbefolkning och krig.

Folkvandringstiden varade mellan 350-600 e.Kr och är en kortare epok i europeisk historia då åtskilliga folkgrupper förflyttade sig till nya bosättningsområden. Perioden utgör också en övergång från antiken till medeltiden.

Folkvandringarna skedde ofta långsamt

Folkvandringarna var sällan snabba förflyttningar av hela folkgrupper. En stor del av migrationen (in- och utvandringen) gick istället långsamt och i flera etapper. De främsta orsakerna till folkvandringarna var sannolikt överbefolkning och krig.

ANNONS

ANNONS

När ett folk som letade efter ny mark att odla hade brutit upp från sitt hemland och slagit sig ned i nya områden blandades de i regel upp med dem som redan bodde där. Gränserna mellan olika områden och folk har på så vis vanligen förskjutits steg för steg (se karta).

Folkvandringarna kunde också vara erövringståg

Men folkvandringarna kunde också vara stora krigsföretag. Dessa folkvandringar leddes av de styrande i samhället som sökte mer makt och rikedom. De förde med sig stora delar av sina folk för att finna ny mark på andra ställen. Men många inom de olika folkgrupperna stannade också kvar vid de gamla bosättningarna och fortsatte bruka jorden. Det var ovanligt att hela folkgrupper bröt upp från sitt gamla land.

Flyktingvågor ledde till romarrikets fall

Folkvandringarna ökade under slutet av 300-talet efter att hunnerna, som var ett asiatiskt mongolfolk, trängde in i Europa. De germanska folkstammarna utsattes därmed för stort tryck och pressades in över det försvagade västromerska rikets gränser. Följden blev så småningom att det västromerska riket kollapsade och delades upp i ett antal nya germanska statsbildningar.

Stora delar av den romerska kulturen övertogs i regel av de nya germanska härskarna och kom på så vis att leva kvar i Europa även efter det västromerska rikets upplösning vid slutet av 400-talet.

Av de nya germanska rikena som uppkom skulle frankernas och anglosachsarnas riken visa sig få störst betydelse för Europas efterföljande historia.

Kritisk granskning av folkvandringarna

Svårtolkade benämningar

Det är romarna som inför begreppen ”germaner, kelter, galler” när de vill skapa ett slags ordning och reda på norra Europa. Det är också de som namnger olika grupper av germaner. ”Germanien” blir främst en beteckning på området öster om Rhen och norr om Donau, d.v.s. de av romarna nästan outforskade trakterna bortom imperiets gränser, ”limes”. Har placerar de sachsare, angler, langobarder, rugier, gautoner, burgunder, vandaler, markomanner, ostrogoter, visigoter etc. i var sina områden. Vad dessa olika människor själva räknade sig som och kallade sig vet vi inte. Men efterhand anpassade de sig till de romerska benämningarna.

ANNONS

ANNONS

Vandrande folk eller härjande rövarband

Att hela befolkningar bröt upp ett visst år – till exempel beroende på missväxt och svält – för att vandra in i romerska riket verkar osannolikt. Men att familjer och släkter och ibland större grupper fattade egna beslut och sökte sig till bördigare områden förekom säkert. Denna migration kunde ske under tiotals eller hundratals år, kanske från karga skogsområden nära Östersjön till bördiga slätter norr om Svarta havet. Och då blandades språk och grupper i ett slags smältdegel. Så måste ha skett också i de områden som vi nu kallar Frankrike, Spanien och Portugal.

Moderna forskare har blivit alltmer ense om att det var härjande rövarband med blandad sammansättning som stod för ”folkvandringarna”. Vad som krävdes var en militär organisation och en eller flera starka ledare som kunde hålla samman trupperna, bland annat med löften om de rikedomar deltagarna skulle vinna.

Många germaner rörde sig fram och tillbaka över gränsfloderna Rhen och Donau. Ofta tog de tjänst som soldater i den romerska armen. Andra var handelsmän som bytte skinn, bärnsten, honung m.m. mot romarnas glaskärl, guldföremål, vapen och vin. Hårt ansatta romerska kejsare slöt avtal med germaner bosatta närmast utanför gränserna, att de mot vissa förmåner skulle försvara gränserna mot anfall. De kallades ”foederati”. Allt detta sammantaget ledde till att germanerna hade goda kunskaper om vad som fanns att hämta i det romerska riket.

När det gäller visigoterna, västgoterna, kan det finnas skäl att tala om folkvandring – med krigare, kvinnor och barn. Dels beroende på flykten undan skoningslösa hunner, dels beroende på att på att deras kung Alarik av kejsar Honorius år 403 fick tillstånd att slå sig ner i Gallien och Spanien med full äganderätt till området. Där skapades ett västgotiskt rike som åtminstone i Spanien fanns kvar in på 700-talet. Och detta kunde knappast ha skett om inte kvinnor och barn följt med på ”folkvandringen”.

Fler oklarheter

Orden ”german” och ”got” är båda mycket oklara ifråga om betydelse och ursprung. Att goterna skulle vara ättlingar till svenska götar och gutar (från Gotland) eller danska jutar – det kan vi glömma. En tänkbar förklaring till att goter först omtalas i området vid floden Weichsel (kallat Gothiscandsa) och sedan vid Dnjepr kan vara att man under antiken kallade människor som bodde vid flodmynningar för just ”goter”. (Ordet ”Gotland” betyder ”det källrika landet.) Tacitus, Plinius den äldre, Cassiodorus och Jordanes, som skrivit om germaner har byggt på äldre skildringar – som de nog litat för mycket på. Troligen har de också intervjuat resenärer och militära befälhavare som stött samman med germaner. Ändå begår de stora misstag, som exempelvis Jordanes när han blandar samman goter och geter (en helt annan stam) och kallar sin bok ”Getica”.

ANNONS

ANNONS

Folkvandringar i Norden

Folkvandringstiden i Norden omfattar perioden 400-550 (i nordisk arkeologi). Folkvandringar ägde samtidigt rum nere på kontinenten, där romarriket invaderades av germanska och slaviska stammar. Det är frestande att sammankoppla dessa händelser med utvecklingen i Norden. I vissa delar av Götaland (t.ex. Öland och Gotland) finns tecken som möjligen kan tyda på avfolkning under perioden. Och överallt antyder talrika fornborgar och nedgrävda skatter att tiderna varit oroliga. Samtidigt vittnar praktfulla hövdingagravar med många guldföremål (Uppsala, Helgö) och bildstensmonument om ett samhälle med omfattande resurser.

Med stöd i uppgifter hos senantika historieskrivare som Jordanes och Prokopios (500-tal) har en hypotes framkastats att folkvandringsfolk som goter och heruler ursprungligen skulle ha utvandrat från Götaland. Detta skalle förklara nedgången i bebyggelsen i södra Skandinavien, medan de många guldfynden skulle kunna vara hemsänt krigsbyte eller sparad sold från tjänstgöring hos romarna. Frånvaron av skriftliga källor gör det emellertid omöjligt att dra några säkra slutsatser om detta. Arkeologerna anser numera också att de övergivna stenhusgrunderna på Öland och Gotland i själva verket beror på att bebyggelsen började förtätas i byar och inte har med krig och folkomflyttningar att göra.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några orsaker till att folkvandringarna ägde rum.
     
  2. På vilket sätt påverkade folkvandringarna romarriket?
     
  3. Varifrån har vi fått namnen på de olika germanstammarna?
     
  4. Vilken orsak till missförstånd beträffande folkvandringarna tror du är viktigast?
     
  5. Vilken är numera den vanligaste åsikten om folkvandringarna?
     
  6. Har västgötar och östgötar härjat i det romerska riket – som västgoter och östgoter?
     
  7. Vad kan mer vara värt att minnas i den här texten?

Ta reda på:

  1. Vem var Attila och varför är han en historisk kändis?
     
  2. Använd en historisk Atlas eller någon av kartlänkarna nedan och ta reda vilka som var de största migrerande folkgrupperna, var de kom ifrån och vart de flyttade.

Diskutera:

  1. Vilka likheter och skillnader finns mellan folkvandringstidens migration och dagens migration?
     
  2. Nämn några positiva effekter som migration har på ett samhälles utveckling.
     
  3. Fundera på hur Europas och andra världsdelars historia skulle ha kunnat sett ut om vi inte haft någon migration.
     
  4. Hitta exempel i historien på migration som inte varit särskilt positiv för dem som migrerat (frivilligt eller med tvång).
     
  5. Hitta exempel i historien där migration har lett till att inflyttningsområdets ursprungsbefolkning råkat illa ut.
     
  6. Migration bidrar till att kulturer inspireras av varandra och spridandet av nya idéer. Vad skulle hända i världen och dess länder om all migration skulle upphöra?
     
  7. Fundera på om det skulle bli mer krig eller mindre krig i framtiden om all migration skulle upphöra.
     

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995
William J Duiker, World History: To 1500, Thomson/Wadsworth Publishing, 2006
Patrick Bruun, Bra Böckers världshistoria, del 3 – Asien möter Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1983


FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Faktarutan är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan

 

Kartor

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Folkvandringstiden

M

Rom plundras - det romerska imperiet i väst faller samman

av: Magnus Västerbro
2017-09-13

Under ett par heta augustidagar år 410 går världen under. Så verkar det i varje fall för de som är där, i närheten eller som efteråt får höra talas om vad som hänt. Rom - den eviga staden och hjärtat i det imperium som dominerat den kända världen så långt tillbaka - hade erövrats och plundrats...

+ Läs mer

M

Varför gick romarriket under?

av: Hans Thorbjörnsson
2016-10-15

År 476 avsattes den siste kejsaren Rom, vilket brukar markera slutet på den antika epoken. Romarriket hade då funnits i nästan tusen år. I den här artikeln presenteras några av orsakerna till romarrikets undergång...

+ Läs mer

M

Folkvandringarna som de brukar skildras

av: Hans Thorbjörnsson
2016-10-08

I den här texten kan du läsa om folkvandringstidens mest kända folk såsom hunnerna, västgoterna (visigoterna) och vandalerna. Artikeln innehåller också material som kan användas som en källkritisk övning...

+ Läs mer

Länkar om Folkvandringstiden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Forntiden och antiken

Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

Hi

Romarriket

Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt...

Hi

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Hi

Järnåldern i Norden

Nordens järnålder (500 f.Kr - 1050 e.Kr) omfattar tiden då järnredskap började användas i Norden.

Hi

Kända personer på forntiden och antiken

Historia om några av forntidens och antikens mest kända personer och deras levnadsöden.

Hi

Forntidens och antikens huvudlinjer

Forntidens och antikens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser.

Relaterade taggar

Hi
Resenärer

Invandring och utvandring

Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....

Hi
Kelter

Kelter

Kelterna var ett folk som under forntiden och antiken bodde på de brittiska öarna och i delar av...

Hi
Goter

Goter

Goter är en benämning och ett samlingsnamn på olika germanfolk under slutet av antiken och tidig...

Hi
Hunner

Hunner

Hunnerna var ett nomadfolk från Asien (Mongoliet och norra Kina) som trängde in i Europa under på...

Hi
Rom

Vandaler

Vandalerna var ett germanskt folk som under folkvandringstiden i början av 400-talet trängde in i...

Hi
Oden

Vendeltiden

När det en gång så mäktiga romarriket stod inför sitt sammanbrott under 400-talet, vällde olika...

Hi
Karta

Romarrikets delning

Omkring 117 e.Kr var romarriket som allra störst. Samma år kom kejsar Hadrianus till makten. Han...