Historiska arkiv, kartor och statistik

Historiska högupplösta kartor läggs "ovanpå" moderna satellitbilder så att man kan jämföra och se skillnader. Kartorna är hämtade ur David Rumsey Collection och skildrar Nordamerika, Europa, Afrika, Indien, Asien och Australien.

Ortshistoria.se är ett Internetbaserat historiskt uppslagsverk över de svenska städerna. Här finns uppgifter om varje svensk stad, och om det svenska stadsväsendet i dess helhet. Man kan välja en enskild stad och då få fram information om just den platsen. Man kan även välja t.ex. "Folkmängd 1900" och få en lista över folkmängden per stad samt för hela stadsväsendet det året. Eller "Kommunala val 1942" och få bl.a. en sammanställning över hur mandaten fördelades i stadsfullmäktigvalen per stad och totalt för rikets städer.

De uppgifter som finns i Ortshistoria.se är:
- Geografiskt läge
- Kort historik
- Folkmängd (absoluta tal och andel av rikets stadsbefolkning i tabeller och diagram)
- Näringsliv (absoluta och relativa tal, samt andel av rikets städer i tabeller och diagram)
- Kommunala val (procentuell fördelning av antal röster samt mandatfördelningen vid stadsfullmäktigevalen i tabeller och diagram)

Historiska lönedatabasen (HILD) innehåller den viktigaste svenska officiella lönestatistiken för åren 1865–1990. HILD innehåller tabeller med digitaliserade lönedata (excel-filer) och originaltabellerna som skannade bilder (pdf-filer). Statistiken är uppdelad efter ekonomisk sektor/näringsgren, län/storstäder, yrke/anställningskategori och kön. Databasen drivs av Göteborgs universitet.

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680–190. Från 1680-talet fram till och med 1901 bestod manskapet i den svenska krigsmakten dels av värvat folk, dels av indelt folk. Det indelta manskapet utgjorde den stora majoriteten och bildade kärnan i arméns landskapsregementen och flottans båtsmanskompanier. När indelningsverket skapades lät man en eller flera gårdar bilda rotar och rusthåll med uppgift att rekrytera en båtsman, ryttare eller soldat, ge honom lön och ett torp med mark att bruka. Indelningsverket såg olika ut i olika delar av landet. Det förändrades också över tiden. I några landskap eller vissa regementen förekom exempelvis inga torp. Riksarkivets digitaliserade arkiv behandlar främst tiden under indelningsverket.
Se även Riksarkivets militärhistoriska ordlista

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Här kan du ta del av och forska i en unik samling med Sveriges äldsta storskaliga kartor över byar och gårdar från 1600-talet. Databasen innehåller uppgifter från 12 000 äldre geometriska kartor (ÄGK, 1630–1655) och 5 000 yngre geometriska kartor (YGK, 1680–1700). Du kan söka i materialet på olika sätt, via register eller via modern karta och även exportera databasen uppgifter till Excel.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om emigrationen. Från 1830-talet fram till 1930-talet emigrerade ca 1,3 miljoner svenskar, främst till norra Amerika. Det förekom även emigration till Sydamerika, andra europeiska länder och Australien. Här finner du digitaliserade arkiv och databaser som kan användas för att följa de personer som har emigrerat till annat land. Materialet omfattar den legala emigrationen, dvs personer som begärt flyttningsbetyg i samband med emigreringen.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Genomgång (5:42 min) där läraren Anna Brovell berättar om kartor och kartografi förr och idag.

Olika interaktiva kartor kring Europas historiska perioder.