Bild:
Vladimir Lenin var en av ryska revolutionens huvudpersoner och blev senare Sovjetunionens ledare. Målning av Isaak Brodsky (1884-1939).
M

Ryska revolutionen

Den ryska revolutionen 1917 var en händelse som har haft stor inverkan på Rysslands historia under 1900-talet. Förändringen innebar att det gamla tsarväldet störtades och byttes ut mot ett kommunistiskt styre som växte till en världsmakt. Händelsen har därför också haft stor betydelse för utvecklingen i Europa och övriga världen under "det korta 1900-talet".

Ineffektivt jordbruk

Vid tiden för den ryska revolutionen var Ryssland en outvecklad jordbruksnation med få och ganska outvecklade städer. Industrialiseringen hade ännu inte kommit igång på allvar och bönderna bodde i oskiftade byar som folk hade gjort i Västeuropa på 1700-talet. Den ryska livegenskapen hade dock avskaffats 1861 och de flesta bönderna ägde nu själva jorden. Men de ägde den inte individuellt. Ägandet var istället kollektivt där hela byn, den s.k. miren, samsades om all mark.

Ägandeformen var komplicerad och många gånger orättvis. Miren betalade bland annat en gemensam skatt till staten som förhindrade folk från att flytta eftersom de kvarvarande då belastades hårdare. De flesta av mirernas bönder var därför missnöjda över de rådande förhållandena och ville ha förändringar, framförallt i form av en stor jordreform.

Folket ville ha förändringar

När Ryssland blev indraget i första världskriget 1914 förvärrades situationen i landet. Kriget gick mycket dåligt för Ryssland och ledde till hungersnöd och svåra prövningar för folket.

Vid tiden för den ryska revolutionen var befolkningen i Ryssland trött på tsarregimens förtryck, krig och de umbäranden (lidande, fattigdom) man påtvingats. Folket ville ha förändringar inom en rad olika områden.

Februarirevolutionen 1917

Ryska revolutionen 1917 bestod egentligen av två revolutioner. Den första ägde rum i februari enligt den dåvarande ryska almanackan, och den andra i oktober. Datumangivelserna är förvirrande eftersom man i Ryssland fram till 1918 använde sig av den julianska kalendern, till skillnad från den gregorianska kalendern som används idag. Februarirevolutionen inträffade därför egentligen i mars och oktoberrevolutionen i november, enligt den nutida kalendern.

Bild:
Några soldater som eskorterar en tillfångatagen polis. Tsarens polis hade fungerat som tsarregimens ryggrad. Många poliser arresterades därför i samband med maktskiftet.

Under februarirevolutionen, som inträffade i mars enligt vår tideräkning, förenade sig arbetarna med soldaterna och störtade tsarregimen i S:t Petersburg. Den främsta orsaken var att folk ville få slut på Rysslands deltagande i första världskriget.

Efter maktskiftet tillsattes en provisorisk (tillfällig) regering, samtidigt som en demokratiseringsprocess påbörjades. Regeringen hade emellertid svårt att kontrollera händelseutvecklingen och tvingades till följd därav att fortsätta delta i kriget. Det dröjde därmed inte länge förrän den nyligen tillsatta regeringen hade förlorat folkets stöd.

Bolsjevikerna ville att folket skulle ta makten genom revolution

I Ryssland fanns vid den här tiden även andra maktcentra än den provisoriska regeringen. Runt om i landet hade olika råd, s.k. sovjeter, bildats. Dessa dominerades av socialister och kommunister. Sovjeterna betraktade sig som folkets språkrör och hade dessutom kontroll över stora delar av armén och industrin. Ett av de partier som fanns representerade bland sovjeterna var bolsjevikerna, som var kommunister.

Den mest betydelsefulla av bolsjevikernas ledare var Vladimir Lenin. Han utgick från filosofen Karl Marx idéer om att förtryckta arbetare i ett land måste ta makten genom revolution. Det var därför bolsjevikernas uppgift att leda in de outbildade arbetarna och bönderna på den rätta vägen som innebar ett maktövertagande genom revolution.

Oktoberrevolutionen 1917

I samband med den förvirrade situationen som hade uppstått under den provisoriska regeringens ledning, började nu bolsjevikerna att propagera för fred, bröd och jord till bönderna. Det dröjde därefter inte länge förrän de kunde ta makten genom en statskupp. Händelsen kom att kallas för oktoberrevolutionen, men utspelade sig i november enligt vår nuvarande kalender.

Vid oktoberrevolutionen tog de kommunistiska bolsjevikerna över landets styre under Lenins ledning. Lenin förklarade då att proletariatets (arbetarnas) diktatur skulle råda i fortsättningen och att arbetarklassen nu bestämde.

Bild:
Stormningen av tsarens vinterpalats i S:t Petersburg under oktoberrevolutionen 1917. Bilden är från en efterkonstruerad sovjetisk propagandafilm.

Strax därefter slöts fred med Tyskland. Ryssland var därmed ute ur det stora kriget som rasade i Europa. Lenin lät nu också avskaffa den privata äganderätten av industrier, råvaror och all mark som i fortsättningen skulle tillhöra staten, och därigenom folket. Ryssland var nu kommunistiskt.

Ett blodigt inbördeskrig bryter ut

Förändringarna gillades inte av alla. 1918 utbröt ett inbördeskrig i Ryssland mellan bolsjeviker (de röda) och kontrarevolutionärer (de vita). De senare stöddes av konservativa partier i Ryssland och av flera europeiska länder, däribland Storbritannien och Frankrike, som fruktade att revolutionen skulle sprida sig till deras länder om den inte stoppades i Ryssland.

Striderna pågick i drygt tre år och slutade med att bolsjevikernas röda armé segrade. Konflikten blev oerhört kostsam för det ryska folket. Enligt beräkningar miste upp till 20 miljoner människor livet i inbördeskriget och i de hungersnöder och farsoter (sjukdomar och epidemier) som följde i dess spår.

Sovjetunionen bildas

År 1922, när inbördeskriget var över, utropades Sovjetunionen. Landet skulle fortsättningsvis styras av kommunistpartiet. Lenin blev därmed Sovjetunionens förste ledare.

Sovjetunionen varade ända fram till 1991 då kommunismen i Europa kollapsade.

Läs mer om orsakerna till den ryska revolutionen >
Läs mer om följderna av den ryska revolutionen >
 

Användbara begrepp

Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system.

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

Sovjet:  Begreppet betyder "råd" på ryska och användes inom den ryska socialismen i början av 1900-talet.

Bolsjeviker: Medlemmar i den ena av de två fraktioner som bildades 1903 efter en splittring av Rysslands socialdemokratiska arbetareparti.  Bolsjevikerna var inspirerade av marxismens idéer och strävade efter att få med sig både arbetarna och bönderna i en revolution. Bolsjevikerna ville i sitt partiprogram införa proletariatets (arbetarnas) diktatur och övergå till en gemensam planerad ekonomi (planekonomi).

Kommunism: En uppsättning politiska idéer som förknippas med Karl Marx och som har utvecklats av andra, däribland Lenin. Kommunismen går ut på att skapa ett gemensamt ägande av produktionsmedlen och ett klasslöst samhälle.

Statskupp: Olagligt maktövertagande i en stat utfört av en mindre grupp. En statskupp kan ske med användande av våld, hot om våld eller endast genom politiska medel.

Inbördeskrig: Ett krig i vilket de stridande parterna tillhör samma stat.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några orsaker till att folket gjorde revolution.
     
  2. Vad hände under februarirevolutionen 1917?
     
  3. Vilka var bolsjevikerna och vad ville de göra?
     
  4. Vad hände under oktoberrevolutionen 1917?
     
  5. Varför utbröt det ryska inbördeskriget och hur slutade det?

Ta reda på:

  1. Vad betyder ordet bolsjevik?
     
  2. Vad betyder ordet sovjet?
     
  3. Varför gjordes Moskva till huvudstad (S:t Petersburg var huvudstad tidigare)?

Diskutera:

  1. Försök hitta så många likheter och skillnader som du kan mellan ryska revolutionen och franska revolutionen. Jämför och diskutera med en kompis.

 

Litteratur:
Richard Pipes, Den ryska revolutionen, Natur och Kultur, 2004
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Geoffrey Hosking, Ryssland - Folk och imperium 1552-1917, Historiska Media, 2003

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Den ryska revolutionen 1917 var en händelse som har haft stor inverkan på Rysslands historia under 1900-talet. Förändringen innebar att det gamla tsarväldet störtades och byttes ut mot ett kommunistiskt styre som växte till en världsmakt. Händelsen har därför också haft stor betydelse för utvecklingen i Europa och övriga världen under "det korta 1900-talet".

Ineffektivt jordbruk

Vid tiden för den ryska revolutionen var Ryssland en outvecklad jordbruksnation med få och ganska outvecklade städer. Industrialiseringen hade ännu inte kommit igång på allvar och bönderna bodde i oskiftade byar som folk hade gjort i Västeuropa på 1700-talet. Den ryska livegenskapen hade dock avskaffats 1861 och de flesta bönderna ägde nu själva jorden. Men de ägde den inte individuellt. Ägandet var istället kollektivt där hela byn, den s.k. miren, samsades om all mark.

Uppdaterad: 16 mars 2018
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Ryska revolutionen

av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.

Artiklar om Ryska revolutionen

M
Magnus Västerbro
2018-02-03
Den 17 juli 1918 blev tsarfamiljens sista dag. I landet rasade sedan ett halvår tillbaka ett blodigt inbördeskrig och nu närmade sig kommunisternas motståndare huvudstaden. Rysslands tidigare...
M
Mattias Axelsson
2016-03-11
En politisk revolution är en händelse eller serie av händelser som förändrar ett samhälle i grunden. Ofta får de politiska revolutionerna betydelse inte bara i sin samtid, utan de ger avtryck...
M
Mattias Axelsson
2016-02-12
Under de senaste hundra åren har Europas karta behövt uppdateras ett flertal gånger. Här kommer listan över fem europeiska länder som slutat att finnas till de senaste hundra åren.
M
Carsten Ryytty
2014-06-22
Kriget på östfronten hade inte samma avgörande betydelse under första världskriget som under andra världskriget. Striderna i öst påverkade ändå till viss del krigets utgång, men fick framförallt...

Podcast om Ryska revolutionen

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den ryska revolutionen. Vad var egentligen den ryska revolutionen och vilka orsaker låg bakom händelserna?

Länkar om Ryska revolutionen

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om hur Lenin kom till makten. Vladimir Lenin befann sig sedan flera år i exil när tsar Nikolaj II tvingades avgå efter februari­revolutionen 1917. När han återvänt till Ryssland satte han genast igång med att förverkliga sina planer – att upprätta en kommunistisk diktatur som arbetade för folkets bästa.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om slutet för tsarfamiljen Romanov. I början av 1917 stod Nikolaj II fort­farande i spetsen för Rysslands trupper under första världskriget. Men kriget var en katastrof och läget på hemmafronten blev alltmer kaotiskt. Ändå kunde tsaren inte alls föreställa sig vad som väntade honom och hans familj under det följande året...

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om tsar Nikolaj II (1868–1918)
, storfurste av Finland, kejsare av Ryssland
. Nikolaj II började avveckla enväldet i Ryssland, men alltför långsamt för att lyckas stävja oppositionens växande krav. Till slut förde första världskrigets påfrestningar staten in i en kaotisk situation, där kejsaren måste ge upp makten. Den nya, liberala regeringen förlorade snart sin makt till bolsjevikerna, som arkebuserade kejsarfamiljen under det inbördeskrig som bröt ut.

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i UI:s tidning Utrikesmagasinet där du kan läsa om ryska revolutionen. Den 20 december 2017 var det 100 år sedan Tjekan grundades, den ryska hemliga polisen vars efterföljare kom att prägla sovjetsystemet och har en central roll även i dagens Ryssland. UI:s Ingmar Oldberg har läst en bok om den ryska revolutionen av den engelske historikern Geoffrey Swain som går igenom händelserna för 100 år sedan och vad som påverkade utvecklingen...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Lennart Samuelson berättar om det ryska inbördeskriget. Efter oktoberrevolutionen byggde Lev Trotskij metodiskt upp Röda armén, vilket blev en avgörande faktor i det ryska inbördeskriget. Den vita sidan lyckades aldrig samordna sitt motstånd och bolsjevikerna kunde vinna det krig som under drygt fyra år utarmade landet...

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om Lenin och upptakten till ryska revolutionen. I år är det 100 år sedan Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse som egentligen ägde rum i november enligt den nya kalendern. Vad många inte känner till är att Lenin innan revolutionen befann sig i exil i Schweiz, och att det var på Café Odeon i Zürich som Lenin höll sig uppdaterad om världshändelserna genom de dagstidningar som där fanns att läsa... Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

Avsnitt (44 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om ryska revolutionens första del. Följ med Tobias Svanelid och historieprofessor Kristian Gerner i februarirevolutionens fotspår i Sankt Petersburg - startskottet för den ryska revolutionen.

Den ryska revolutionen skulle komma att omforma en hel värld. Från de första och numera bortglömda kvinnodemonstrationerna till den solenna begravningsceremonin på Marsfältet berättas historien om folkliga protester, upproriska kosacker, rysk anarki och kampen mellan tsarvälde, demokrati och kommunism.

– Här stod Rysslands historia och vägde under just de här dagarna för 100 år sedan, berättar Kristian Gerner ifrån Upprorstorget i dagens Sankt Petersburg.

Spara som favorit
          

Del 3 av 16 "Från dröm till terror – en film (8:30 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15

Spara som favorit
          

Historieläraren Pelle B:s minikurs inkl. instuderingsfrågor om den ryska revolutionen.

Spara som favorit
          

I tidningen Offensiv, som drivs av Rättvisepartiet Socialisterna kan du läsa om upptakten till den ryska revolutionen ur ett genusperspektiv. ”Ned med kriget. Ned med höga priser, ned med hungern. Bröd åt arbetarna”. Så ljöd textilarbetarnas talkörer på revolutionens första dag, den 23 februari (den 8 mars enligt den västerländska kalendern). Tiotusentals arbetare, främst kvinnor, lade ner arbetet i Petrogradförorten Viborg för att det var den internationella kvinnodagen och för att måttet var rågat av hungersnöd och den död och förödelse som kriget skapade...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (30:47 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om orsakerna till den ryska revolutionen 1917.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (40:30 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om ryska revolutionen och utvecklingen i Sovjetunionen därefter. Presentationen fokuserar på inbördeskriget, revolutionens följder och utvecklingen i Sovjetunionen.

Spara som favorit
          

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (18:15 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar översiktligt om den ryska revolutionen (februarirevolutionen 1917 och oktoberrevolutionen 1917).

Spara som favorit
          

Föreläsning (10:11) av SO-läraren Peter Johannesson som berättar om bakgrunden och orsaker till den ryska revolutionen. OBS! Extra bild- och textstöd till föreläsningen hittar du på Prezi.com.

Spara som favorit
          

Andra föreläsningen (10:26) av SO-läraren Peter Johannesson om ryska revolutionen som här berättar om revolutionens följder samt om den efterföljande Stalintiden. OBS! Extra bild- och textstöd till föreläsningen hittar du på Prezi.com.

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om ryska revolutionen och Vladimir Lenins väg till makten. Händelserna kring den ryska revolutionen bidrog till att den världspolitiska ordningen påverkades under större delen 1900-talet. Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Militär Historia kan du läsa om det blodiga inbördeskriget som följde efter den ryska revolutionen. Efter oktoberrevolutionen byggde Leo Trotskij metodiskt upp Röda armén, vilket blev en avgörande faktor i det ryska inbördeskriget. Den vita sidan lyckades aldrig samordna sitt motstånd och bolsjevikerna kunde vinna det krig som under drygt fyra år utarmade landet...

Spara som favorit
          

Artikel på Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks hemsida där Peter Danielsson berättar om det ryska inbördeskriget som följde i kölvattnet av den ryska revolutionen. Första världskriget krävde många offer. Miljoner människor plöjdes ned i skyttegravarna. Den gamla världen med det ryska tsardömet föll samman. Flera provinser, som Finland och Polen, kunde vinna sin självständighet - för Ryssland återstod kaos och inbördeskrig...

Spara som favorit
          

I SR Minnens webbarkiv kan du lyssna på ett radioprogram från 1963 där ett ögonvittne berättar om den ryska revoltionen. Sven Jerring var anställd vid svenska legationen i Petrograd 1917-1918. I november 1917 upplevde han på nära håll den ryska revolutionen...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Leo Trotskij (1879-1940) som var en av huvudmännen bakom den ryska revolutionen och Sovjetunionens uppkomst.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av bakomliggande ideologiska...

Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade omkring 17 miljoner människor livet...

Här hittar du material som behandlar Rysslands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Socialismen och kommunismen är likartade politiska ideologier som delvis grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr produktionsmedlen...