Politiskt system
Kirgizistan blev formellt en parlamentarisk demokrati 2010, då en ny författning antogs i en folkomröstning. Genom den nya författningen stärktes det lagstiftande parlamentets makt på bekostnad av presidentämbetet som tidigare hade haft långtgående befogenheter. Presidentens maktbefogenheter är dock fortsatt stora. Rättssystemet genomsyras av korruption och kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Utrikespolitik och försvar
Kirgizistan strävar efter goda relationer till såväl den gamla härskarmakten Ryssland som till den nya ekonomiska jätten Kina. Med sitt strategiska läge mitt i Centralasien är Kirgizistan viktigt för stormakterna. Landet var från 2003 till sommaren 2014 ensamt i världen om att hysa både en rysk och en amerikansk militärbas på sitt territorium.
Ekonomi
Bergslandet Kirgizistan är fattigt med en liten odlingsbar yta och en underutvecklad industri. Boskapsskötsel är en viktig försörjningskälla för invånarna.
Gränshandeln och smugglingen är omfattande. Landet, som är beroende av bistånd från Ryssland, Kina och västländer, hoppas på växande utländska investeringar i de stora outnyttjade mineraltillgångarna. Guldbrytningen har under senare år fått stor ekonomisk betydelse.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Kirgizistans geografi >
Utrikeshandel
Sidenvägen – den forna handelsvägen mellan Kina och Medelhavsområdet – gick delvis genom det område som idag är Kirgizistan. Dagens kirgiziska makthavare vill göra landet till ett framtida handelscentrum i Centralasien.
Sociala förhållanden
Kirgizistan var på Sovjettiden (1918–1991) en av de fattigaste unionsrepublikerna, och läget försämrades efter självständigheten 1991. Några år in på 2010-talet levde närmare 40 procent av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen.
I jordbruksområdena i söder är det sämre ställt än i industriregionen i norr.
Besök Landguiden och läs mer om Kirgizistan.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
