M

Kirgizistan idag

Antal invånare: 6 201 500 (2017)
Huvudstad: Bisjkek

Befolkning

De flesta av Kirgizistans invånare bor i landets norra del, där den kazakiska stäppen sträcker sig in i landet. Ferganadalen i sydväst är också tätbefolkad liksom trakten kring sjön Issyk-Kul.

Närmare tre fjärdedelar av befolkningen är kirgizer. Största minoritetsgrupp är uzbekerna.

Antal invånare: 6 201 500 (2017)
Huvudstad: Bisjkek

Befolkning

De flesta av Kirgizistans invånare bor i landets norra del, där den kazakiska stäppen sträcker sig in i landet. Ferganadalen i sydväst är också tätbefolkad liksom trakten kring sjön Issyk-Kul.

Närmare tre fjärdedelar av befolkningen är kirgizer. Största minoritetsgrupp är uzbekerna.

ANNONS

ANNONS

Religion

Islam (sunni) dominerar som religion bland kirgizer, uzbeker och tadzjiker, men tron är ofta blandad med traditionell lokal shamanism. Ryssar och ukrainare är rysk-ortodoxt kristna. Det finns även små grupper av katoliker, protestanter och judar i landet.

    Kirgizistans flagga.

    Politiskt system

    Kirgizistan blev formellt en parlamentarisk demokrati 2010, då en ny författning antogs i en folkomröstning. Genom den nya författningen stärktes det lagstiftande parlamentets makt på bekostnad av presidentämbetet som tidigare hade haft långtgående befogenheter. Presidentens maktbefogenheter är dock fortsatt stora. Rättssystemet genomsyras av korruption och kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer.
    Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.

    Utrikespolitik och försvar

    Kirgizistan strävar efter goda relationer till såväl den gamla härskarmakten Ryssland som till den nya ekonomiska jätten Kina. Med sitt strategiska läge mitt i Centralasien är Kirgizistan viktigt för stormakterna. Landet var från 2003 till sommaren 2014 ensamt i världen om att hysa både en rysk och en amerikansk militärbas på sitt territorium.

      ANNONS

      ANNONS

      Ekonomi

      Bergslandet Kirgizistan är fattigt med en liten odlingsbar yta och en underutvecklad industri. Boskapsskötsel är en viktig försörjningskälla för invånarna.

      Gränshandeln och smugglingen är omfattande. Landet, som är beroende av bistånd från Ryssland, Kina och västländer, hoppas på växande utländska investeringar i de stora outnyttjade mineraltillgångarna. Guldbrytningen har under senare år fått stor ekonomisk betydelse.
      Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Kirgizistans geografi >

      Utrikeshandel

      Sidenvägen – den forna handelsvägen mellan Kina och Medelhavsområdet – gick delvis genom det område som idag är Kirgizistan. Dagens kirgiziska makthavare vill göra landet till ett framtida handelscentrum i Centralasien.

      Sociala förhållanden

      Kirgizistan var på Sovjettiden (1918–1991) en av de fattigaste unionsrepublikerna, och läget försämrades efter självständigheten 1991. Några år in på 2010-talet levde närmare 40 procent av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen.

      I jordbruksområdena i söder är det sämre ställt än i industriregionen i norr.
       

      Besök Landguiden och läs mer om Kirgizistan.

       

      Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

      Läs mer om

      Sidan uppdaterad: 20 januari 2019
      Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

      ANNONS

      ANNONS

      Länkar om Fakta om Kirgizistan

      ANNONS

      ANNONS

      Loading content ...
      Loading content ...
      Loading content ...

      ANNONS

      ANNONS

      Relaterade ämneskategorier

      Fattigdom och ohälsa i världen

      Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...

      Kirgizistans historia

      Historia om Kirgizistan. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.

      Kirgizistans geografi

      Här hittar du texter och annat faktamaterial som fokuserar på Kirgizistans geografi ur olika perspektiv.