M

Islands historia

År 874 blev en norrman första nordbo att bosätta sig på Island. Han följdes av fler och 930 började alltinget hålla årliga möten. 1262 anslöts Island till Norge, och 1380 knöts Norge och Island till Danmark. Island blev närmast en dansk koloni. 1918 erkändes Island som självständig stat i personalunion med Danmark.

På 800-talet levde ett fåtal kristna män, som antas ha varit irländska munkar, som eremiter på Island. De ska dock ha gett sig av då asatroende skandinaver började invandra.

År 874 blev en norrman första nordbo att bosätta sig på Island. Han följdes av fler och 930 började alltinget hålla årliga möten. 1262 anslöts Island till Norge, och 1380 knöts Norge och Island till Danmark. Island blev närmast en dansk koloni. 1918 erkändes Island som självständig stat i personalunion med Danmark.

På 800-talet levde ett fåtal kristna män, som antas ha varit irländska munkar, som eremiter på Island. De ska dock ha gett sig av då asatroende skandinaver började invandra.

874 blev norrmannen Ingólfur Arnarson förste nordbo att bosätta sig på Island. Han byggde en gård vid Reykjavík (Rökviken). Därmed inleddes den så kallade landnamstiden, då landet togs i besittning av norrmän. Eftersom Norge vid den här tiden förenades till ett rike under Harald Hårfagre valde många norska stormän att utvandra till Island. Se även avsnittet om vikingatiden >

Island ansluts till Norge

Landnamstiden räknas fram till 930, då islänningarna antog en gemensam lag efter norsk förebild. Från och med detta år hölls ett gemensamt ting, alltinget, varje sommar vid Thingvellir öster om Reykjavík. Alltinget var lagstiftande och dömande, medan den verkställande makten låg hos de lokala hövdingarna, godarna.

ANNONS

ANNONS

År 1000 beslöt alltinget att islänningarna skulle anta kristendomen som officiell religion, även om de tilläts utöva sin gamla asatro i det tysta. Därmed lyckades man förhindra att nydöpta kungar i det övriga Norden startade korståg mot Island för att frälsa själar och driva in skatter.

Island var en fristat fram till 1262, då alltinget beslöt sig för att ansluta landet till Norge. Ön hade då genomgått inbördeskrig mellan de mäktigaste stormännen, landet var drabbat av epidemier och missväxt, och jordarna överbetades. Fisket ersatte jordbruket som viktigaste näring, men islänningarna var beroende av norska fartyg för fiskexport och annan handel.

Island behöll ett stort mått av självstyre under unionen med Norge. Kyrkan fick under denna tid en stark maktposition.

Personalunion med Danmark

År 1380 knöts Norge och därmed också Island till Danmark i en personalunion, den blivande Kalmarunionen som senare också kom att innefatta Sverige. När unionen slutgiltigt upplöstes blev Island och Norge från 1536 danska lydriken.

Då danskarna började genomdriva reformationen på Island stötte de på hårt motstånd. Katolicismen besegrades först sedan den danske kungen Kristian III år 1550 låtit avrätta den mäktige biskopen i Hólar, Jón Arason och två av dennes söner. Stora jordegendomar som tillhört kyrkan lades under den danska kronan.

Efter reformationen blev Island i det närmaste en koloni till Danmark. Alltinget reducerades efter hand till en illa fungerande domstol. 1602 förbjöd kung Kristian IV all handel med Island med undantag för vissa köpmän som betalade för licenser från danska kronan. Monopolet blev förödande för den isländska ekonomin med dess starka beroende av fiskexporten. Till detta kom en klimatförsämring, ”lilla istiden”. Under 1700-talet minskade befolkningen till följd av nödår och epidemier. Handelsmonopolet upphävdes först 1854.

Island går mot självständighet

1800-talet växte en nationalistisk rörelse fram bland intellektuella islänningar som levde i Danmark. En ledande gestalt bland dessa var Jón Sigurdsson. 1843 lyckades nationalisterna få alltinget återupprättat som rådgivande organ (det hade varit nedlagt sedan 1799).

Efter hårda förhandlingar under Jón Sigurdssons ledning fick islänningarna på 1870-talet en egen grundlag, och alltinget fick lagstiftande befogenheter. 1915 infördes allmän rösträtt för både män och kvinnor (fem år senare valdes en kvinna in i alltinget). 1916 bildades de första politiska partierna, Socialdemokratiska partiet och Framstegspartiet.

År 1918 blev Island erkänt som en självständig stat i personalunion med Danmark. Den danske kungen kvarstod som isländskt statsöverhuvud, och det ålåg också Danmark att försvara Island mot angrepp utifrån. Nya förhandlingar om unionens framtid skulle ha hållits 1940, men de kom inte till stånd på grund av andra världskriget.

Läs i Landguiden om Islands historia - tiden efter andra världskriget.

 

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 16 april 2019
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Podcast om Islands historia

SO-rummet podcast icon
M

Islands historia

av: Julia och Mattias
2019-04-16

Julia och Mattias fortsätter Norden-specialen genom att prata om Islands historia.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Nordens historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-02

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Nordens historia från c.a. år 800 e.Kr till idag.

+ Läs mer

Länkar om Islands historia

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Islands geografi

Geografi med fokus på Island. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Islands geografi ur olika perspektiv...

Fornnordisk religion och asatro

Fornnordisk religion (inkl. nordisk mytologi) utövades i det förkristna Norden. Gudarna bodde i Asgård och människorna...

Fakta om Island

Aktuell samhällsfakta om Island. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Nordens kristnande

Under vikingatiden började kristendomen införas i Norden av europeiska missionärer. På 1000-talet fick kristendomen...