Två etiska teorier
Låt oss titta på två konkreta etiska teorier, en konsekvensetisk och en regeletisk, och se hur de besvarar de tre frågorna om vad som är rätt, gott och vem man bör visa hänsyn.
Utilitarismen
Den mest kända etiska teorin är utilitarismen. Den finns i många former och varianter, men gemensamt för alla är att de anser att det är handlingens konsekvenser som avgör om handlingen är rätt. Utilitaristiska teorier är alltså konsekvensetiska.
Den ursprungliga utilitarismen grundades av engelsmannen Jeremy Bentham (1748–1832) och teorin kan sammanfattas med uttrycket: ”Största möjliga lycka för största möjliga antal”.
Det som är moraliskt gott och eftersträvansvärt enligt utilitarismen är alltså lycka. ”För så många som möjligt” innebär att utilitarismen är universalistisk och eftersom det inte bara är människor som kan uppleva lycka och lidande så anser många utilitarister att även djur som kan det bör omfattas av utilitarismen.
Kants kategoriska imperativ
Filosofen Immanuel Kant (1724-1804) ansåg att det var fel att grunda moralen i människors önskningar och behov, som utilitarismen gör. Eftersom vi blir lyckliga av olika saker så kan utilitarismen medföra att en och samma handling kan vara rätt i en situation och omoralisk i en annan. Det är oförnuftigt säger Kant och menar att en handling måste vara etiskt rätt oavsett vilken person som utför den. Det som är etiskt rätt måste därför bygga på en etisk princip som alla människor kan acceptera, menar han.
När vi funderar över vad som är rätt handling ska vi enligt Kant tänka på hur vi vill att alla andra ska handla: Handla alltid så att maximen för din handling skulle kunna upphöjas till allmän lag!
Kant kallade denna regel för det kategoriska imperativet eftersom det är en uppmaning (imperativ) som gäller för alla utan undantag (kategorisk). Med maxim kan förstås den regel eller etiska princip som handlingen är ett exempel på. Om du t.ex. tänker ta något från en butik utan att betala är det stöld som är regeln (maximen) bakom din handling och som du i så fall vill upphöja till allmän lag – alltså att alla ska stjäla. Du vill förmodligen inte att det ska vara lag på att alla ska stjäla i butiker för då skulle det knappast finnas några butiker. Och anser du att det inte är rätt att alla andra stjäl så är det inte rätt för dig heller att stjäla.
Kants etiska teori är regeletisk eftersom en handlings riktighet avgörs utifrån regeln om det kategoriska imperativet. Det moraliskt goda är att följa det kategoriska imperativet och viljan att göra sin plikt, anser Kant. Även denna teori är universalistisk eftersom imperativet är kategoriskt och gäller alla, men vi behöver enbart ta hänsyn till förnuftiga människor som kan förstå och tillämpa imperativet. Kant ansåg nämligen att djur är oförnuftiga så de har vi inga direkta plikter mot.
Etik och religion
De flesta religioner har liknande moralregler men har de också samma uppfattning om vad som är rätt, gott och vilka man bör visa hänsyn? Finns olika uppfattningar inom religionerna?
Det är centralt för alla religioner att tala om vad som är rätt och gott och hur vi bör leva så alla religioner har en etik. En del menar att Gud bestämmer vad som är rätt och fel. Andra tänker sig att Gud vill det rätta för att det är rätt.
Genom att tolka heliga skrifter eller lyssna på visa personer kan man inom religionerna försöka få svar på hur man bör leva och vad som är rätt och gott. Men det är även möjligt som troende att vara övertygad om att människan själv skapat moralen och att den inte är beroende av någon gud. Det beror på vilket förhållande man har till religionen och hur man tolkar de religiösa skrifterna.
En vanlig uppfattning är att alla religioner är regeletiska, att de bygger på bokstavliga tolkningar av religiösa skrifter, men det är en väldigt förenklad bild. Ofta finns det inslag av olika uppfattningar om vad som är rätt inom en religion och friare tolkningar av religiösa skrifter kan medföra att de flesta synsätt är möjliga. Det kan även finnas olika uppfattningar om vad som är gott men de flesta religioner är nog överens om att ett liv i enlighet med högre makter eller Guds vilja är gott och kan leda till ett bättre liv och frälsning.
LÄS MER: Etiska teorier och normativ etik
