M

Kategori

Vilka vägar ska man välja i livet? Etik handlar om hur vi bör tänka och bete oss för att uppnå det goda och rätta. Moral handlar om hur vi beter oss i praktiken. God etik är därför förenligt med dålig moral (därav dubbelmoral).

Etik och moral

Lästid 9 minuter

Vad är etik och moral?

Människan är en social varelse som gärna lever tillsammans med andra människor. Denna samvaro kan ibland skapa problem varför vi behöver regler och lagar av olika slag. Vår etik eller moral talar om för oss vilka handlingar som anses rätt och vad vi bör eftersträva eller undvika i moraliska situationer.

Etik och moral handlar alltså om vad som är gott och ont, rätt och fel. Men det är viktigt att skilja på vad som är rätt och fel enligt juridiska lagar och ur ett etiskt perspektiv. Att något är rätt enligt lagen innebär inte automatiskt att det är rätt enligt etiken. Det finns t.ex. ingen juridisk lag mot otrohet men många skulle nog anse att det är omoraliskt och alltså etiskt fel att vara otrogen mot sin partner. Det är en ganska grundläggande moralregel i många kulturer.

Vad är etik och moral?

Människan är en social varelse som gärna lever tillsammans med andra människor. Denna samvaro kan ibland skapa problem varför vi behöver regler och lagar av olika slag. Vår etik eller moral talar om för oss vilka handlingar som anses rätt och vad vi bör eftersträva eller undvika i moraliska situationer.

Etik och moral handlar alltså om vad som är gott och ont, rätt och fel. Men det är viktigt att skilja på vad som är rätt och fel enligt juridiska lagar och ur ett etiskt perspektiv. Att något är rätt enligt lagen innebär inte automatiskt att det är rätt enligt etiken. Det finns t.ex. ingen juridisk lag mot otrohet men många skulle nog anse att det är omoraliskt och alltså etiskt fel att vara otrogen mot sin partner. Det är en ganska grundläggande moralregel i många kulturer.

ANNONS

Orden etik och moral betyder egentligen samma sak, men en vanlig uppfattning är att moral handlar om våra konkreta handlingar och åsikter i frågor om gott och ont, rätt och fel, t.ex. åsikten att det är omoraliskt att vara otrogen mot sin partner. Etik handlar om våra argument för vår moral, t.ex. varför det är omoraliskt att vara otrogen mot sin partner. Etiken handlar alltså om hur vi tänker och resonerar kring moral.

Innan vi tittar på några konkreta etiska teorier behöver vi först klargöra vilka frågor som etiska teorier bör besvara och vilka möjliga svar som finns.

Etiska frågor

Det finns flera olika etiska teorier som talar om hur man avgör vad som är rätt och vad som är gott. För att ge vägledning om hur man bör handla måste man även veta vad man vill uppnå. Frågan om vad som är rätt hänger alltså ihop med vad som är gott. Om det goda är t.ex. lycka så blir rätt handling den som medför lycka. Men innan man kan välja handling måste man även ha svar på en tredje fråga: vem man bör ta hänsyn till? Är det ens egen lycka som man ska ta tänka på eller andras? Både och?

Olika etiska synsätt ger olika svar på de tre frågorna om vad som är rätt, gott och vem man bör visa hänsyn. Låt oss titta på dem.

Vad är rätt?

Det finns lite förenklat fyra olika uppfattningar om hur man kan avgöra ifall en handling är etiskt rätt. Man kan fokusera på handlingens konsekvenser, handlingens överensstämmelse med vissa regler, personens avsikter med handlingen eller personens egenskaper.

Inom konsekvensetiken fokuserar man på handlingens konsekvenser och menar att en handling är rätt endast om den leder till bättre konsekvenser än någon annan handling som personen kan välja.

Regeletik eller pliktetik som den också kallas fokuserar på handlingens överensstämmelse med vissa moraliska regler eller principer. Enligt regeletiker är en handling rätt endast om den överensstämmer med personens moraliska regelsystem. Rättighetsetik är en slags regeletik där en handling anses rätt om den främjar rättigheter och inte kränker någons rättigheter.

En sinnelagsetiker anser att det avgörande för om en handling är rätt beror på personens sinnelag eller avsikter. Endast om handlingen utförs med goda avsikter är den rätt enligt sinnelagsetiken.

Dygdetiken slutligen anser att fokus bör vara på personen som handlar och inte på själva handlingen. En dygd är ett önskvärt karaktärsdrag (t.ex. omtänksamhet) och enligt dygdetiken är en handling rätt endast om den skulle utföras av en dygdig (t.ex. omtänksam) person.

ANNONS

Vad är gott?

Om vi säger att något är moraliskt gott betyder det att vi värderar något som positivt, t.ex. att det är gott och positivt att göra andra lyckliga. Lycka är för många något gott och dess motsats lidande något ont vi vill undvika. Att vinna på lotto kan göra en väldigt lycklig, men lottospel ger inte alltid vinster så lotto kan rimligtvis inte räknas som något moraliskt gott. Lottospel kan däremot vara gott som ett medel för att uppnå något som är gott i sig, t.ex. lycka.

Sådant som är gott i sig har ett inneboende positivt värde – ett egenvärde – och är alltså inte enbart gott i vissa sammanhang utan alltid. En etisk teori bör tala om vad som anses vara gott i sig och därmed eftersträvansvärt.

För vem?

Det finns tre olika svar på frågan om vilka som ska få ta del av det goda och eftersträvansvärda.

Egoister anser att man ska tänka på sig själv i första hand. Hänsyn mot andra behöver man bara visa om det gynnar en själv.

Altruister tänker tvärtom, de anser att man endast ska tänka på andra och inte sig själv.

Universalister slutligen anser att man ska tänka på andra och sig själv. Vilka de andra är finns det olika uppfattning om. En del altruister eller universalister hävdar att det endast gäller människor medan andra anser att det även gäller vissa djur eller allt levande.

Två etiska teorier

Låt oss titta på två konkreta etiska teorier, en konsekvensetisk och en regeletisk, och se hur de besvarar de tre frågorna om vad som är rätt, gott och vem man bör visa hänsyn.

Utilitarismen

Den mest kända etiska teorin är utilitarismen. Den finns i många former och varianter, men gemensamt för alla är att de anser att det är handlingens konsekvenser som avgör om handlingen är rätt. Utilitaristiska teorier är alltså konsekvensetiska.

Den ursprungliga utilitarismen grundades av engelsmannen Jeremy Bentham (1748–1832) och teorin kan sammanfattas med uttrycket: ”Största möjliga lycka för största möjliga antal”.

Det som är moraliskt gott och eftersträvansvärt enligt utilitarismen är alltså lycka. ”För så många som möjligt” innebär att utilitarismen är universalistisk och eftersom det inte bara är människor som kan uppleva lycka och lidande så anser många utilitarister att även djur som kan det bör omfattas av utilitarismen.

Kants kategoriska imperativ

Filosofen Immanuel Kant (1724-1804) ansåg att det var fel att grunda moralen i människors önskningar och behov, som utilitarismen gör. Eftersom vi blir lyckliga av olika saker så kan utilitarismen medföra att en och samma handling kan vara rätt i en situation och omoralisk i en annan. Det är oförnuftigt säger Kant och menar att en handling måste vara etiskt rätt oavsett vilken person som utför den. Det som är etiskt rätt måste därför bygga på en etisk princip som alla människor kan acceptera, menar han.

ANNONS

När vi funderar över vad som är rätt handling ska vi enligt Kant tänka på hur vi vill att alla andra ska handla: Handla alltid så att maximen för din handling skulle kunna upphöjas till allmän lag!

Kant kallade denna regel för det kategoriska imperativet eftersom det är en uppmaning (imperativ) som gäller för alla utan undantag (kategorisk). Med maxim kan förstås den regel eller etiska princip som handlingen är ett exempel på. Om du t.ex. tänker ta något från en butik utan att betala är det stöld som är regeln (maximen) bakom din handling och som du i så fall vill upphöja till allmän lag – alltså att alla ska stjäla. Du vill förmodligen inte att det ska vara lag på att alla ska stjäla i butiker för då skulle det knappast finnas några butiker. Och anser du att det inte är rätt att alla andra stjäl så är det inte rätt för dig heller att stjäla.

Kants etiska teori är regeletisk eftersom en handlings riktighet avgörs utifrån regeln om det kategoriska imperativet. Det moraliskt goda är att följa det kategoriska imperativet och viljan att göra sin plikt, anser Kant. Även denna teori är universalistisk eftersom imperativet är kategoriskt och gäller alla, men vi behöver enbart ta hänsyn till förnuftiga människor som kan förstå och tillämpa imperativet. Kant ansåg nämligen att djur är oförnuftiga så de har vi inga direkta plikter mot.

Etik och religion

De flesta religioner har liknande moralregler men har de också samma uppfattning om vad som är rätt, gott och vilka man bör visa hänsyn? Finns olika uppfattningar inom religionerna?

Det är centralt för alla religioner att tala om vad som är rätt och gott och hur vi bör leva så alla religioner har en etik. En del menar att Gud bestämmer vad som är rätt och fel. Andra tänker sig att Gud vill det rätta för att det är rätt.

Genom att tolka heliga skrifter eller lyssna på visa personer kan man inom religionerna försöka få svar på hur man bör leva och vad som är rätt och gott. Men det är även möjligt som troende att vara övertygad om att människan själv skapat moralen och att den inte är beroende av någon gud. Det beror på vilket förhållande man har till religionen och hur man tolkar de religiösa skrifterna.

En vanlig uppfattning är att alla religioner är regeletiska, att de bygger på bokstavliga tolkningar av religiösa skrifter, men det är en väldigt förenklad bild. Ofta finns det inslag av olika uppfattningar om vad som är rätt inom en religion och friare tolkningar av religiösa skrifter kan medföra att de flesta synsätt är möjliga. Det kan även finnas olika uppfattningar om vad som är gott men de flesta religioner är nog överens om att ett liv i enlighet med högre makter eller Guds vilja är gott och kan leda till ett bättre liv och frälsning.

LÄS MER: Etiska teorier och normativ etik

PODCAST: Normativa etiska teorier

PODCAST: Etiska teorier och modeller (fördjupning)

Användbara begrepp

Altruism: Ett sätt att tänka där man sätter andras behov och lycka framför sina egna.

Allmän lag: En regel som gäller för alla människor i alla situationer.

Bokstavlig tolkning: Att förstå något exakt som det står skrivet, utan att tolka symboliskt.

Dygd: En bra egenskap hos en person, till exempel ärlighet eller mod.

Dygdetik: En etisk teori som fokuserar på personens egenskaper snarare än handlingens konsekvenser.

Egenvärde: Något som är gott eller värdefullt i sig själv, inte för att det leder till något annat.

Egoism: Att sätta sig själv i första rummet och bara tänka på sin egen nytta.

Etik: Läran om hur vi tänker kring rätt och fel - våra moraliska resonemang.

Etisk princip: En grundregel för vad som är rätt eller fel.

Etisk teori: En modell eller tanke om hur man ska avgöra vad som är rätt, fel, gott eller ont.

Etiskt perspektiv: Att se en situation ur en moralisk synvinkel, inte bara enligt lag.

Filosof: En person som tänker och skriver om stora frågor som rätt och fel, sanning och mening.

Frälsning: Inom religion - att bli räddad, t.ex. från synd eller ondska, och få evigt liv.

Gott i sig: Något som alltid är värdefullt, oavsett situation.

Imperativ: En uppmaning eller regel som man bör följa.

Kategorisk: Något som gäller utan undantag, för alla i alla lägen.

Kategoriska imperativet: Kants regel om att alltid handla så som man tycker att alla borde handla.

Konsekvensetik: En etisk teori som avgör om något är rätt beroende på vilka följder det får.

Lycka: Ett tillstånd av glädje, tillfredsställelse eller inre harmoni.

Maxim: Den regel eller tanke som ligger bakom en handling.

Moral: Hur vi faktiskt handlar i frågor om rätt och fel.

Moralregel: En oskriven regel om vad som är rätt eller fel i samhället.

Moraliskt gott: Något som ses som värdefullt eller positivt ur ett etiskt perspektiv.

Omoraliskt: Något som ses som fel eller dåligt enligt moral eller etik.

Pliktetik: En annan term för regeletik - en etisk teori som utgår från regler och skyldigheter.

Regeletik: En etisk teori som säger att man alltid ska följa vissa moraliska regler.

Religiös etik: Hur religiösa tankar eller skrifter påverkar uppfattningar om rätt och fel.

Rättighetsetik: En etisk teori där det viktiga är att skydda människors rättigheter.

Sekulariserat samhälle: Ett samhälle där religion spelar en liten eller ingen roll i människors vardag.

Sinnelag: Det man tänker eller känner inombords när man gör något.

Sinnelagsetik: En etisk teori som fokuserar på personens avsikter i stället för konsekvenser.

Synsätt: Ett sätt att se på eller förstå något.

Tillämpa: Att använda något, t.ex. en regel eller ett synsätt, i praktiken.

Tolkning: Ett sätt att förstå eller förklara något.

Troende: En person som har en religiös tro.

Universalism: Ett synsätt där man menar att både man själv och andra ska omfattas av det goda.

Utilitarism: En etisk teori som går ut på att skapa så mycket lycka som möjligt för så många som möjligt.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad menas med etik?
Vad menas med moral?
Texten nämner fyra olika uppfattningar som förklarar vad som är etiskt rätt. Berätta kortfattat om var och en.
Det finns tre olika svar på frågan om vilka som ska få ta del av det goda och eftersträvansvärda. Förklara dessa.
Utilitarismen är en konsekvensetisk filosofi. Hur ser en utilitarist på lycka?
Redogör kortfattat för hur Kants kategoriska imperativ skiljer sig från utilitarismens syn på lycka.
Förklara kortfattat varför etik utgör en viktig del inom alla religioner.

Ta reda på:

Vad menas med "dubbelmoral"?

Diskutera:

Vilken syn på lycka tilltalar dig mest - Kants eller en utilitarists? Motivera varför.

Litteratur:
Pernilla Nordström och Lars-Göran Alm, Gula idéer sover lugnt. Filosofi för gymnasiet, Natur & Kultur, 2012
Russ Shafer-Landau, The fundamentals of ethics, Oxford University Press, 2010
Helle Stryhn, Etik och omvårdnad, Studentlitteratur AB, 2007
W.K. Frankena, Etik, Studentlitteratur AB, 2002
R.M. Hare, Moraliskt tänkande, Thales, 1994
Göran Collste, Inledning till etiken, Studentlitteratur AB, 2002

FÖRFATTARE

Text: Pernilla Alpmo (f.d. Nordström), läromedelsförfattare samt gymnasielärare i filosofi, historia och religionskunskap

Sidan uppdaterad: 3 maj 2025

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Underkategorier till Etik och moral

Etiska teorier och normativ etik

Etiska förhållningssätt och etiska problem. Etik handlar om hur vi bör tänka och bete oss för att uppnå det goda och rätta. Moral handlar om hur vi beter oss i praktiken.

+ Läs mer