Innan vi tittar på några konkreta etiska teorier behöver vi först klargöra vilka frågor som etiska teorier bör besvara och vilka möjliga svar som finns.
Etiska frågor
Det finns flera olika etiska teorier som talar om hur man avgör vad som är rätt och vad som är gott. För att ge vägledning om hur man bör handla måste man även veta vad man vill uppnå. Frågan om vad som är rätt hänger alltså ihop med vad som är gott. Om det goda är t.ex. lycka så blir rätt handling den som medför lycka. Men innan man kan välja handling måste man även ha svar på en tredje fråga: vem man bör ta hänsyn till? Är det ens egen lycka som man ska ta tänka på eller andras? Både och?
Olika etiska synsätt ger olika svar på de tre frågorna om vad som är rätt, gott och vem man bör visa hänsyn. Låt oss titta på dem.
Vad är rätt?
Det finns lite förenklat fyra olika uppfattningar om hur man kan avgöra ifall en handling är etiskt rätt. Man kan fokusera på handlingens konsekvenser, handlingens överensstämmelse med vissa regler, personens avsikter med handlingen eller personens egenskaper.
Inom konsekvensetiken fokuserar man på handlingens konsekvenser och menar att en handling är rätt endast om den leder till bättre konsekvenser än någon annan handling som personen kan välja.
Regeletik eller pliktetik som den också kallas fokuserar på handlingens överensstämmelse med vissa moraliska regler eller principer. Enligt regeletiker är en handling rätt endast om den överensstämmer med personens moraliska regelsystem. Rättighetsetik är en slags regeletik där en handling anses rätt om den främjar rättigheter och inte kränker någons rättigheter.
En sinnelagsetiker anser att det avgörande för om en handling är rätt beror på personens sinnelag eller avsikter. Endast om handlingen utförs med goda avsikter är den rätt enligt sinnelagsetiken.
Dygdetiken slutligen anser att fokus bör vara på personen som handlar och inte på själva handlingen. En dygd är ett önskvärt karaktärsdrag (t.ex. omtänksamhet) och enligt dygdetiken är en handling rätt endast om den skulle utföras av en dygdig (t.ex. omtänksam) person.
Vad är gott?
Om vi säger att något är moraliskt gott betyder det att vi värderar något som positivt, t.ex. att det är gott och positivt att göra andra lyckliga. Lycka är för många något gott och dess motsats lidande något ont vi vill undvika. Att vinna på lotto kan göra en väldigt lycklig men lottospel ger inte alltid vinster så lotto kan rimligtvis inte räknas som något moraliskt gott. Lottospel kan däremot vara gott som ett medel för att uppnå något som är gott i sig, t.ex. lycka.
Sådant som är gott i sig har ett inneboende positivt värde – ett egenvärde – och är alltså inte enbart gott i vissa sammanhang utan alltid. En etisk teori bör tala om vad som anses vara gott i sig och därmed eftersträvansvärt.
För vem?
Det finns tre olika svar på frågan om vilka som ska få ta del av det goda och eftersträvansvärda.
Egoister anser att man ska tänka på sig själv i första hand. Hänsyn mot andra behöver man bara visa om det gynnar en själv.
Altruister tänker tvärtom, de anser att man endast ska tänka på andra och inte sig själv.
Universalister slutligen anser att man ska tänka på andra och sig själv. Vilka de andra är finns det olika uppfattning om. En del altruister eller universalister hävdar att det endast gäller människor medan andra anser att det även gäller vissa djur eller allt levande.
Två etiska teorier
Låt oss titta på två konkreta etiska teorier, en konsekvensetisk och en regeletisk, och se hur de besvarar de tre frågorna om vad som är rätt, gott och vem man bör visa hänsyn.
Utilitarismen
Den mest kända etiska teorin är utilitarismen. Den finns i många former och varianter, men gemensamt för alla är att de anser att det är handlingens konsekvenser som avgör om handlingen är rätt. Utilitaristiska teorier är alltså konsekvensetiska.
Den ursprungliga utilitarismen grundades av engelsmannen Jeremy Bentham (1748–1832) och teorin kan sammanfattas med uttrycket: ”Största möjliga lycka för största möjliga antal”.
Det som är moraliskt gott och eftersträvansvärt enligt utilitarismen är alltså lycka. ”För så många som möjligt” innebär att utilitarismen är universalistisk och eftersom det inte bara är människor som kan uppleva lycka och lidande så anser många utilitarister att även djur som kan det bör omfattas av utilitarismen.
Kants kategoriska imperativ
Filosofen Immanuel Kant (1724-1804) ansåg att det var fel att grunda moralen i människors önskningar och behov, som utilitarismen gör. Eftersom vi blir lyckliga av olika saker så kan utilitarismen medföra att en och samma handling kan vara rätt i en situation och omoralisk i en annan. Det är oförnuftigt säger Kant och menar att en handling måste vara etiskt rätt oavsett vilken person som utför den. Det som är etiskt rätt måste därför bygga på en etisk princip som alla människor kan acceptera, menar han.
När vi funderar över vad som är rätt handling ska vi enligt Kant tänka på hur vi vill att alla andra ska handla: Handla alltid så att maximen för din handling skulle kunna upphöjas till allmän lag!
Kant kallade denna regel för det kategoriska imperativet eftersom det är en uppmaning (imperativ) som gäller för alla utan undantag (kategorisk). Med maxim kan förstås den regel eller etiska princip som handlingen är ett exempel på. Om du t.ex. tänker ta något från en butik utan att betala är det stöld som är regeln (maximen) bakom din handling och som du i så fall vill upphöja till allmän lag – alltså att alla ska stjäla. Du vill förmodligen inte att det ska vara lag på att alla ska stjäla i butiker för då skulle det knappast finnas några butiker. Och anser du att det inte är rätt att alla andra stjäl så är det inte rätt för dig heller att stjäla.
Kants etiska teori är regeletisk eftersom en handlings riktighet avgörs utifrån regeln om det kategoriska imperativet. Det moraliskt goda är att följa det kategoriska imperativet och viljan att göra sin plikt, anser Kant. Även denna teori är universalistisk eftersom imperativet är kategoriskt och gäller alla, men vi behöver enbart ta hänsyn till förnuftiga människor som kan förstå och tillämpa imperativet. Kant ansåg nämligen att djur är oförnuftiga så de har vi inga direkta plikter mot.
Etik och religion
De flesta religioner har liknande moralregler men har de också samma uppfattning om vad som är rätt, gott och vilka man bör visa hänsyn? Finns olika uppfattningar inom religionerna?
Det är centralt för alla religioner att tala om vad som är rätt och gott och hur vi bör leva så alla religioner har en etik. En del menar att Gud bestämmer vad som är rätt och fel. Andra tänker sig att Gud vill det rätta för att det är rätt.
Genom att tolka heliga skrifter eller lyssna på visa personer kan man inom religionerna försöka få svar på hur man bör leva och vad som är rätt och gott. Men det är även möjligt som troende att vara övertygad om att människan själv skapat moralen och att den inte är beroende av någon gud. Det beror på vilket förhållande man har till religionen och hur man tolkar de religiösa skrifterna.
En vanlig uppfattning är att alla religioner är regeletiska, att de bygger på bokstavliga tolkningar av religiösa skrifter, men det är en väldigt förenklad bild. Ofta finns det inslag av olika uppfattningar om vad som är rätt inom en religion och friare tolkningar av religiösa skrifter kan medföra att de flesta synsätt är möjliga. Det kan även finnas olika uppfattningar om vad som är gott men de flesta religioner är nog överens om att ett liv i enlighet med högre makter eller Guds vilja är gott och kan leda till ett bättre liv och frälsning.
Litteraturtips:
Pernilla Nordström och Lars-Göran Alm, Gula idéer sover lugnt. Filosofi för gymnasiet, Natur & Kultur, 2012
Text: Pernilla Nordström, läromedelsförfattare samt gymnasielärare i filosofi, historia och religionskunskap
