Vad blir en nyhet? Det är främst tre faktorer som påverkar en händelses nyhetsvärde: avstånd i tid, i rum och i kultur.
Avsnittet handlar om nyhetsvärdering och dess grundläggande principer. Vilka händelser är det som blir nyheter och vilka kriterier ligger bakom urvalet?
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Varje dag bombarderas vi genom media av händelser. Ett ständigt flöde av saker som skett runt om i världen når oss genom alla de medier som vi har tillgång till.
För bara några decennier sedan hade vi endast tillgång till ett fåtal radio- och tv-kanaler. Då var det enklare att hålla koll på vad som hände, samtidigt som vi också kunde missa mycket som hade att göra med våra egna personliga intressen. Idag är det tvärtom - vi missar nästan ingenting, men det är å andra sidan svårare att få en överblick då vi hela tiden uppdateras genom ständiga notiser i våra telefoner, mejlutskick och delningar i sociala medier.
En av nyhetsmediernas främsta uppgifter är att hjälpa oss navigera i informationsflödet och mediebruset, att få oss att inse vad som är en nyhet och försöka hitta den viktigaste och mest aktuella informationen.
Nyhetsmedierna rapporterar om nyheter och händelser som har betydelse för väldigt många människor. Detta är en av deras absolut viktigaste uppgifter.
Att informera om viktiga händelser - att granska, kommentera, förklara och analysera dessa åt sin publik - utgör en central del av nyhetsrapporteringen. För att detta ska kunna ske måste de olika medierna ständigt prioritera vad som ska publiceras, eftersom deras utrymme är begränsat.
Nyhetsvärderingen ser olika ut beroende på vilken typ av media det är som gör den. En lokaltidning rapporterar på ett sätt, medan en rikstäckande tidning rapporterar på ett annat.
Beroende på publik, omfattning och liknande gör alla nyhetsmedier en värdering av vad som ska rapporteras och hur mycket. Vanligen görs detta utifrån tre olika kriterier:
Alla dessa tre delar kriterier spelar in när medier väljer ut vilka nyheter som ska presenteras.
Till exempel rapporterade svenska medier sällan om tsunamis före tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004 (karta och fakta) då tusentals svenskar blev berörda, men efter det har alltmer rapporterats, oavsett om det är långt bort. På samma sätt har sannolikt en amerikansk händelse större nyhetsvärde än om samma sak sker i Turkiet, trots att USA ligger längre bort på kartan.
Modellen som används för att beskriva hur medier värderar nyheter kommer ursprungligen från den tyska medieforskaren Henk Prakke.
Numera finns det en lång rad nyhetsförmedlare på nätet som inte alltid håller sig till de krav på opartiskhet och saklighet som traditionella nyhetsmedier försöker hålla sig till. Därför kan det vara bra att faktiskt veta vilka olika värderingar som ett nyhetsmedium har.
Det är alltid viktigt att vara källkritisk och försöka kontrollera vem som är avsändare till nyheten, om andra medier rapporterar om samma nyhet och om det finns någon speciell ideologisk inriktning på den webbplats där nyheten publiceras.
Det finns medier som uteslutande väljer att skriva om händelser där en eller flera grupper av människor framställs negativt eller tvärtom (att de enbart framställs positivt). Detta är numera särskilt vanligt när det handlar om frågor som har att göra med invandring eller sociala problem.
På samma sätt kan tidningar som är politiskt färgade agera. Det är därför viktigt att försöka hålla koll på vem det är som publicerar något, för även om det finns en modell för hur traditionella medier värderar sina nyheter, så finns det alltid medieaktörer som värderar helt annorlunda.
De sociala mediernas nyhetsförmedling skiljer också från de traditionella nyhetskanalerna då de sociala medierna presenterar utvalda nyheter som ofta är skräddarsydda för deras enskilda användare. På sociala medier görs nyhetsvärderingen - urvalet av vilka nyheter som presenteras för användaren - med hjälp av digitala algoritmer som filtrerar och sorterar personliga resultat av sökningar efter information på internet eller i samband med att personen delat eller gillat saker på ett socialt forum.
LÄS MER: Medier och kommunikation
LÄS MER: Media och samhället
LÄS MER: Vad är en nyhet och hur fungerar rapporteringen av nyheter?
LÄS MER: Mediernas makt och ansvar
LÄS MER: Vad är en nyhet?
PODCAST: Massmedia och nyhetsrapportering
Algoritm: Ett datorprogram som automatiskt väljer ut vilken information du får se, t.ex. på sociala medier.
Avstånd i kultur: Hur nära vi känner oss en händelse beroende på om vi delar samma språk, religion eller traditioner.
Avstånd i rum: Hur geografiskt nära eller långt bort en händelse är från oss.
Avstånd i tid: Hur nyss en händelse inträffade – ju nyare, desto större nyhetsvärde.
Avsändare: Företaget eller organisationen som ligger bakom informationen som presenteras.
Ideologisk inriktning: De politiska eller åsiktsmässiga värderingar som påverkar hur en nyhet presenteras.
Källkritik: Att granska och kontrollera informationens trovärdighet och vem som ligger bakom den.
Massmedier: Medier som når ut till många människor samtidigt, t.ex. tv, tidningar, internet och radio.
Medieaktör: En person, grupp eller organisation som arbetar med att skapa och sprida nyheter eller annan information.
Medier: Kanaler för förmedling av information och underhållning, t.ex. tv, radio, internet och tidningar.
Nyhet: Ett meddelande som offentliggjorts. Innehållet är något betydelsefullt – händelse, process eller tillstånd – som tidigare varit okänt.
Nyhetsmedium: Massmedier som fokuserar på att leverera nyheter till allmänheten eller en annan målgrupp.
Nyhetsvärdering: Hur redaktioner väljer vilka händelser som ska bli nyheter och hur de ska presenteras.
Opartiskhet: Att vara neutral och inte ta ställning för eller emot någon/något i nyhetsrapporteringen.
Sociala medier: Plattformar på internet där människor delar bilder, texter, videos och pratar med varandra, t.ex. Facebook, YouTube och Instagram. I motsats till traditionella medier så bygger sociala medier på användargenererat innehåll.
Frågor till texten:
Fundera på:
Ta reda på:
Diskutera:
Litteratur och internetkällor:
Stig Hadenius m.fl. Massmedier: press, radio och TV i den digitala tidsåldern, Ekerlids, 2011
https://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/vadblirennyhet.423.html
https://www.dn.se/blogg/mangfald/2011/04/22/en-ny-princip-for-nyhetsvardering-2/
FÖRFATTARE
Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare
Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.
SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1, Samhällskunskap 1a2 och Samhällskunskap 1b.
Mediekompass hjälper lärare med undervisning i medier och journalistik. I vårt lektionsmaterial får lärare tips på hur man kan lägga upp lektionerna och använda dagsaktuella händelser från våra nyhetsmedier.
Barn och unga möts av en ström av budskap i allt fler kanaler. Media Smart är läromedlet för källkritik, reklam och media.
Materialet består av häftet “Så funkar Sveriges Radio och public service” och en handledning med övningar.
Digitala spår, källkritik online, AI, bedrägerier på internet, starka lösenord är bara några av de aktuella teman som tas upp i denna kurs för lärare. Efter genomförd kurs har du som lärare stärkt både din egen säkerhet online och har med dig nya kunskaper och verktyg att de med dig tillbaka in i klassrummet.
Lästid 14 minuter
Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV, tidningar är fulla av den. En del information är sann, en del är falsk, så kallad desinformation. Desinformation kan vara farlig både för dig och Sverige. Därför gäller det att lära sig känna igen den...
Lästid 6 minuter
Nyheter är mer än bara snabba rapporter om vad som hänt i världen. Det finns en hel vetenskap bakom hur media väljer vilka händelser som ska rapporteras, och det påverkas av en mängd faktorer som närhet, dramatik och vilka personer som är inblandade. Men vem bestämmer egentligen vad som är viktigt nog att bli en nyhet? Här utforskar vi den komplicerade processen bakom nyhetsrapportering, från reportern på fältet till dig som nyhetskonsument. Vi dyker även in i de etiska aspekterna av nyhetsförmedling...
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar terminen med att prata om massmedia och det förändrade medialandskapet.
Mediekompass är en webbplats där du kan lära dig mer om dagstidningar, tryck- och yttrandefrihet, offentlighetsprincipen, pressetik, pressfrihet, upphovsrätt och mycket annat. Mediekompass är en icke-kommersiell, politiskt- och religiöst obunden verksamhet som drivs av Tidningsutgivarna (TU).
Genomgång (2:52 min) på YouTube-kanalen ILT Inläsningstjänst som i den här videon kortfattat går igenom nyhetsvärdering.
Media Smart är ett kostnadsfritt läromedel som riktar sig till barn i grundskolan och gymnasiet. Syftet är att ge barn och unga ett verktyg för att utveckla förmågan att förstå och tolka reklam och information på ett effektivt sätt. Detta för att skapa konstruktivt kritiskt granskande konsumenter.
Vi beräknas ägna sex timmar per dag åt olika medier, det gäller även barnen. Därför är det viktigt att de tidigt får förmågan att skapa sin egen uppfattning. Reklam och media är en stor del av vårt dagliga liv och borde behandlas därefter även i skolan.
Avsnitt (8:52 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om medier och källkritik. Tiktok, Instagram, Dagens Nyheter, SVT eller Facebook, vilka kan man lita på? Källkritik handlar inte bara om att vara kritisk mot de budskap man möter, utan också att granska själva källan. Detta har blivit särskilt aktuellt i konflikten i Ukraina. Här får du konkreta exempel på hur du kan granska och bedöma källorna. Vi jämför sociala medier, fria etablerade medier och medier som är politiskt styrda. Det blir också samtal om medias roll och utmaningar. Hur gör journalisterna för att säkerställa att det de rapporterar är sant?
Genomgång (10:19 min) där SO-läraren Marcus Henriksson berättar om vilken politisk ställning svenska dagstidningar och kvällstidningar har.
Mediekompass är ett hjälpmedel för lärare som vill använda tidningar i undervisningen. Bakom Mediekompass står TU - Medier i Sverige som värnar om ett öppet och demokratiskt samhälle.
Kort genomgång (4:31 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om massmedier och nyheter ur olika perspektiv. Vad är en nyhet? Hur finansieras massmedia? Vad är Public Service?
Föreläsning (12:27 min) där läraren Mattias Denkert berättar om olika typer av begrepp inom mediekunskap samt om mediatexter ur ett källkritiskt perspektiv. Vad är en nyhet? Vilken är skillnaden mellan en åsiktstext och en informationstext? Vem bestämmer vad som står i tidningen? Kort källkritisk genomgång.
Läxhjälpsfilm (14:09 min) för högstadiet gjord av läraren Jakob Björkengren som berättar om massmedia. Genomgången tar upp massmediernas uppgift, lagar, gate keepers, vad om blir en stor nyhet samt vilka som äger medierna.
Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.
Mediernas utveckling i ett historiskt perspektiv och om olika former av nyhetsmedier samt public service i dagens...
Medias uppgift, ansvar och påverkan.
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...
Om vad media är, vilka uppgifter media har samt om vilka olika typer av media det finns i dagens samhälle.
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Radions historiaRadioutsändning, som från början kallades trådlös telegrafi, fungerar med hjälp av...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....