Antal invånare: 7,6 miljoner (2025)
Huvudstad: Ashgabat
Turkmenistan ligger i Centralasien och har kust mot Kaspiska havet i väster. Landet består nästan helt av öken. Fram till självständigheten 1991 var Turkmenistan en delrepublik i Sovjetunionen. Idag styrs landet av en auktoritär regim som kritiseras för att kränka medborgarnas mänskliga rättigheter. Turkmenistan har stora tillgångar i form av fossilgas och olja.
Befolkning
Befolkningen i Turkmenistan är koncentrerad till en landremsa i väster samt till floddalarna och området runt Karakumkanalen. Majoriteten av invånarna är turkmener, ett folk av blandat turkiskt och mongoliskt ursprung. Turkmener finns även i Iran, Afghanistan, Uzbekistan, Irak och Syrien.
Turkmeniska, som tillhör den sydturkiska språkgruppen, är sedan 1990 landets officiella språk. En knapp fjärdedel av befolkningen talar flytande ryska.
Religion
Majoriteten av invånarna i Turkmenistan är sunnimuslimer, men det finns också en liten shiamuslimsk minoritet. Sunnitisk islam har i landet ofta inslag av sufism (islamisk mystik). Islam har länge varit uppblandad med klanernas egna traditioner och än idag finns inslag av schamanism, bland annat andebesvärjelse.
Politiskt system
Turkmenistan är en republik med presidentstyre där all opposition förtrycks och medborgarnas mänskliga rättigheter kränks. 2022 lämnade den auktoritäre Gurbanguly Berdimuhamedow presidentposten efter 15 år – och efterträddes av sonen Serdar. 2023 gjordes författningsändringar som återförde mycket av makten till fadern.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Turkmenistans författning föreskriver att landet ska vara en demokratisk republik, men i verkligheten är det en enpartistat där regimkritiker förföljs. De val som hålls betecknas inte som fria och rättvisa och håller inte internationell standard. Turkmenistan ligger enligt Reportrar utan gränser i bottenskiktet bland världens länder när det gäller pressfrihet.
Utrikespolitik och försvar
En grundlagsstadgad princip i Turkmenistans utrikespolitik är den om "permanent neutralitet". Landets stora olje- och naturgastillgångar gör det intressant för såväl Ryssland och Kina som USA och EU. Relationerna till Ryssland och västvärlden har ofta varit ansträngda och Turkmenistan har stått i konflikt med länderna kring Kaspiska havet om rätten till olja och naturgas.
Ekonomi
Turkmenistans ekonomi baseras på produktion av olja, naturgas och bomull. Inkomsterna från i synnerhet gasexport är stora men rikedomarna fördelas ojämnt bland invånarna. Delvis som ett arv från Sovjettiden är ekonomin till stor del statskontrollerad men privatiseringar pågår, framför allt inom tjänstesektorn.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Turkmenistans geografi >
Utbildning
I stort sett alla vuxna turkmeniska invånare kan läsa och skriva. Den obligatoriska skolgången är tolv år. En del barn hoppar dock av skolan i förtid, särskilt på landsbygden.
Kultur
Turkmenistan har bebotts av många olika folkslag och har därför rikligt med influenser från andra kulturer inom musik, litteratur och andra konstformer. Att knyta mattor är den äldsta och mest berömda konstarten i landet.
Sociala förhållanden
Turkmenistan betecknas av Världsbanken som ett "högre medelinkomstland". Men statens stora intäkter från naturgas och olja har inte kommit hela befolkningen till del. Sjukvården är eftersatt och det råder brist på utbildad vårdpersonal, medicinsk utrustning och läkemedel.