Antal invånare: 3,9 miljoner (2025)
Huvudstad: Zagreb
Kroatien ligger delvis på Balkanhalvön, i gränslandet mellan Central- och Sydösteuropa. Det är ett halvmåneformat land med över tusen öar i skärgården utanför den vackra dalmatiska kusten. Den forna jugoslaviska delrepubliken blev självständig 1991 och har sedan gått från krig och auktoritärt styre till att bli medlem i Nato 2009 och EU 2013.
Befolkning
Krigen i det forna Jugoslavien under 1990-talet, med etnisk rensning och stora folkomflyttningar, har gjort Kroatien mer etniskt homogent än det var tidigare. Mer än nio av tio invånare är numera kroater. Samtidigt har den totala befolkningssiffran sjunkit stadigt i årtionden.
Religion
En stor majoritet av Kroatiens invånare är katoliker. Den katolska kyrkan och organisationer knutna till den har fått en framträdande roll i samhället sedan självständigheten 1991. Stat och kyrka är dock åtskilda, och alla religioner har samma skydd i grundlagen.
Närmare 80 procent av befolkningen identifierade sig som katoliker i en folkräkning 2021. Nästan var tjugonde invånare kallar sig icke-troende eller ateist.
Politiskt system
Kroatien är en demokratisk republik med parlamentariskt styre. Presidenten är statschef och överbefälhavare, men regeringsmakten utövas i huvudsak av premiärministern. Partipolitiken domineras av det nationalkonservativa partiet HDZ och det socialdemokratiska SDP.
Demokrati och rättigheter
I Kroatien hålls regelbundet fria val, och medborgerliga och politiska rättigheter respekteras övervägande väl. Korruptionen är dock utbredd, minoriteter är utsatta för diskriminering och det finns ökande auktoritära och antidemokratiska tendenser.
Utrikespolitik och försvar
Kroatien har förbättrat sina relationer med omvärlden sedan millennieskiftet, genom ökad samarbetsvilja och stärkt demokrati. Det gnisslar dock en del i förhållandet till flera grannländer. Landet blev medlem i Nato 2009 och i EU 2013.
Ekonomi
Tjänstesektorn dominerar i Kroatien där turismen vanligen står för runt en femtedel av ekonomin. Jordbruket har minskat i betydelse men är fortfarande viktigare än i de flesta EU-länder.
Turismen, som var betydande redan under Jugoslavientiden, står för runt en femtedel av arbetstillfällena. Men den har också sitt pris. Kroatien får årligen omkring 20 miljoner turister, mer än fem per invånare. Exploateringen är särskild hård i Dubrovnik och har samtidigt som den innebär inkomster lett till missnöje med stigande priser, trängsel och samhällen som förändrats kraftigt.
Exportindustrin har svag konkurrenskraft, bland annat på grund av relativt låg utbildningsnivå hos arbetskraften.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Kroatiens geografi >
Utbildning
Barnen i Kroatien börjar skolan det år de fyller sju. Nästan alla går i grundskolan och de allra flesta fortsätter också till gymnasiet. Skolan lider av bristande resurser och förlegade läroplaner.
Kultur
Den kroatiska kulturen har historiskt påverkats av de makter som genom århundradena behärskat delar av landet – Österrike, Ungern, Italien och Osmanska riket.
Sociala förhållanden
Det kroatiska välfärdssystemet omfattar tre huvudområden: pensioner, hälsovård och arbetslöshetsersättning. Socialförsäkringssystemen är relativt väl utvecklade men täcker inte alla behov.