M

Inom hinduismen finns regler för nästan allt som görs under dagen, från reningsbadet på morgonen till kvällens måltid och bönestund.

Vardagsliv och samhället inom hinduismen

Kulten i hemmet

"AUM. Låt oss meditera över den strålande solens tillbedjansvärda ljus; må det uppliva vår ande."

Med dessa ord ur Rigveda kan en hindu börja sin måltid. De kan även inleda andakten eller en bön. AUM eller OM som det också skrivs är en helig hälsning eller ett anrop till gudomen.

I hinduismen förekommer inte någon gemensam församlingsgudstjänst. En stor del av kulten sker i hemmet. Husfadern eller någon av familjens äldsta medlemmar sköter den. Familjen har sin gudabild eller någon gudssymbol som föremål för tillbedjan. Vishnus tecken är en spiral och Shivas en kort uppstående pelare, den manliga fruktbarhetssymbolen, lingan.

Kulten i hemmet

"AUM. Låt oss meditera över den strålande solens tillbedjansvärda ljus; må det uppliva vår ande."

Med dessa ord ur Rigveda kan en hindu börja sin måltid. De kan även inleda andakten eller en bön. AUM eller OM som det också skrivs är en helig hälsning eller ett anrop till gudomen.

I hinduismen förekommer inte någon gemensam församlingsgudstjänst. En stor del av kulten sker i hemmet. Husfadern eller någon av familjens äldsta medlemmar sköter den. Familjen har sin gudabild eller någon gudssymbol som föremål för tillbedjan. Vishnus tecken är en spiral och Shivas en kort uppstående pelare, den manliga fruktbarhetssymbolen, lingan.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Benares: Den mest berömda av hinduismens heliga platser. Staden betraktas som världens medelpunkt. Pilgrimer vallfärdar hit för att bada i den heliga floden Ganges. Staden heter numera Varanasi.

Ganges: Den heligaste av alla floder. Den kallas också "Moder Ganges". Ganges flyter genom den heliga staden Benares och gör där en krök tillbaka till Himalaya. Detta tas som tecken på att den som dör i Benares slipper återfödelse.

Kastsystemet: Det hinduiska samhället är traditionellt uppdelat i fyra huvudkaster: präster (brahmaner), krigare och ämbetsmän (kshatriya), bönder, köpmän och hantverkare (vaishya) samt tjänare och slavar (sudra). Allra lägst i den sociala hierarkin står de kastlösa - de som föds utanför någon av de fyra kasterna och därför inte tillhör någon kast. De kastlösa kallas också "paria" eller "oberörbara". Kastväsendet är formellt avskaffat i Indien.

Kon är den heligaste av djuren. Den betraktas som en symbol för livet. Vördnaden för kon är en av hinduismens grundvalar.

Mahatma Gandhi (1869-1948) var advokat och statsman och den främste kraften i Indiens kamp för självständighet från Storbritannien. Hans främsta vapen var ickevåld.
Gandhi fick hederstiteln mahatma, som betyder "stor ande". Vördnaden för Gandhi är så stor att han betraktas som en nutida avatar av det gudomliga.

Reningsceremonier spelar stor roll inom hinduism. Genom att sänka sig ned i vatten anses man kunna tvätta av sig sina synder. De flesta templen ligger därför vid flodstränder.

Gudabilden eller symbolen smörjs med olja, man tänder rökelse och ställer fram blommor och ljus. Guden kläs och ges både mat och dryck. Samtidigt kan man bjuda maten till andra gudar, till gäster, till de fattiga och till djur. Det är också vanligt att recitera heliga texter. Den fromme hindun är därtill noga med sin andning och kroppsrörelser. Allt har sin betydelse i gemenskapen med det gudomliga.

Tempeltjänsten är en fest

Gudarna tillbeds även i tempel. Det finns knappast någon by i Indien som inte har ett tempel tillägnat byns egen gud. Där sköts gudstjänsten av präster som oftast är mycket noggranna med ceremonierna. I templen förekommer sång och dans till gudens ära. Ljus och rökelse, frukt och blommor offras till guden av besökarna. Gudstjänsten är individuell. Oberoende av varandra läser man böner, mediterar och offrar. Man kommer och går när man vill.

Vid speciella fester, t.ex. vissa gudars födelsedag, förs gudabilden i procession genom gatorna så att den kan ses och hyllas av folket.

Utanför templen vid en flodstrand eller i en byggd bassäng utförs rituella tvagningar (reningsritualer). Vid de större tempelplatserna kan man se tusentals människor i de heliga baden. Det är inte i första hand en yttre rening som människorna söker i den grumliga, smutsgula floden. Vattnet är symbolen för livskraften i naturen. Att låta sig omslutas av den heliga floden är som att omfamnas av det gudomliga.

Regler för allt

Hinduismen är ett sätt att leva. Religionen påverkar i minsta detalj människornas vardagsliv likaväl som samhället. Det finns regler för nästan allt som hindun gör under dagen, från reningsbadet på morgonen till kvällens måltid och bönestund. Det gäller för hindun att känna till hur man på rätt sätt handskas med ljus, rökelse, blommor, frukter, ljud och gester. En hindu söker renhet till kropp och själ. Det är därför viktigt att noggrant följa alla föreskrifter.

Men för att nå målet, dvs befrielse från återfödelse, måste man också leva i enlighet med vissa ideal:

  • att inte skada något levande väsen (ickevåld)
  • att inte ljuga
  • att inte stjäla
  • att inte leva okyskt
  • att ha tålamod

Kastväsendet - ett klassamhälle

Läran om karma (se hinduismens grunder) ger hinduerna en förklaring till orättvisorna och bristen på jämlikhet i det indiska samhället. Att den ene föds och lever i fattigdom och elände medan den andre föds i lyx och överflöd kan, menar man, förklaras av människors handlingar i en föregående liv.

Genom tiderna har läran om karma gett stöd och religiös motivering åt ett strikt klassystem - kastväsendet. Denna sociala ordning antas ha uppkommit vid den ariska invandringen.

Det indiska samhället brukar traditionellt delas upp i fyra huvudkaster:

  1. präster (brahmaner)
  2. krigare och ämbetsmän (kshatriyaer)
  3. bönder och hantverkare (vaishyaer)
  4. tjänare och slavar (sudraer)

De tre översta kasterna bestod ursprungligen av indoeuropéerna, medan den fjärde, tjänande kasten, utgjordes av de erövrade folken vilka utförde de lägst värderade arbetena. De ursprungliga fyra kasterna har under historiens gång utvecklats till en stor mängd kaster, ofta knutna till olika yrken.

ANNONS

ANNONS

Sedan gammalt har det utanför de fyra huvudkasterna funnits en femte grupp, de kastlösa. De kallas också paria eller "de oberörbara", därför att en högklassig inte får röra vid dem eller äta något som de rört vid. Till och med skuggan anses orena den som den faller på.

I våra dagar är diskriminering på grund av kast förbjuden enligt indisk lag. Men kastsystemet finns till viss del kvar i samhället, särskilt på landsbygden. De kastlösa är på många ställen fortfarande utstötta och kontakt med dem undviks. Ansträngningar för att förbättra situationen för dessa "Guds barn", som Mahatma Gandhi kallade de kastlösa, görs kontinuerligt. De tillförsäkras bland annat en viss procent av alla tjänster inom den offentliga sektorn. Men de högre kasternas kastmedvetande är mycket starkt.

LÄS MER: Kastsystemet i Indien

Kvinnan - jämställd eller förtryckt?

Familjen är kärnan i det indiska samhället och individen påminns ständigt om att hon är medlem av en familj. I familjen är det mannen som är överhuvudet. Det är han som har ansvaret för familjens försörjning och för det viktigaste som händer i hemmet - kulten. Kvinnorna hjälper dock männen med vården av gudomligheter.

Kvinnans ställning är motsägelsefull. I hemmet är hon underställd mannen. I ganska få hem hittar man ett annat mönster.

Men samtidigt är Indien ett land där väldigt många kvinnor är verksamma i allmän tjänst och ofta har mycket stort offentligt inflytande.

Om man går tillbaka i historien kan man finna många exempel på kvinnans undertryckta ställning. Barnäktenskap var t.ex. vanliga förr - äktenskap gjordes många gånger upp när flickorna var 9-10 år gamla. Den gifta kvinnan har ofta bundits så hårt till sin man att hon inte fått gifta om sig om hon blev änka. Det har också förekommit att änkan brändes tillsammans med den döde mannen. Kvinnor har också - tillsammans med de kastlösa - varit förbjudna att närvara när de heligaste partierna i Veda läses. Under vissa perioder har kvinnor överhuvudtaget inte fått tillträde till de ledande religiösa kretsarna.

Men det finns också en annan bild av kvinnan, som den upphöjda och vördade. Dyrkan av modergudinnan kan spåras långt tillbaka i hinduismens historia. Det finns en mängd kvinnliga gudomligheter högt upp i gudarnas hierarki. Historiska skrifter visar också att det har funnits många kvinnliga religiösa ledare redan under vedisk tid.

Reningsbad i den heliga floden Ganges.

Författningen i dagens Indien bestämmer att full jämställdhet ska råda mellan könen. Barnäktenskap är förbjudna. För att få gifta sig måste kvinnan vara 16 år och mannen 18 år. Men det är fortfarande vanligt att äktenskap blir av genom överenskommelser mellan föräldrarna. Ogifta kvinnor och gifta kvinnor som inte blir gravida eller bara föder flickor har ofta en otrygg position i samhället. Pojkar och flickor uppfostras fortfarande i regel åtskilda och går vanligtvis i skilda skolor. Samtidigt garanterar landets grundlagar lika arvsrätt. Och skilsmässa är numera tillåten och kan även begäras av hustrun.

Vördnad för naturen

Västerlänningar som besöker Indien blir många gånger förvånade över den respekt för djuren som hiduerna visar. Det gäller inte bara kon utan också andra djur. Apan har t.ex. en central ställning i många reIigiösa ceremonier. Men respekten gäller allt levande. Djuren, menar man, har liksom människan sitt värde som en del av den gudomliga enheten (brahman). En följd av detta är att det är naturligt för många hinduer att vara vegetarianer.

ANNONS

ANNONS

Kon har en särställning i Indien. Hon är en symbol för livet självt. Kon föder liv och genom sin mjölk uppehåller hon liv. Västerlänningar upprörs ibland över de uttryck denna vördnad för ett djur tar sig, men vördnaden för kon har en lång och djup tradition i Indien.

Enligt de flesta hinduer får man under inga omständigheter döda en ko. Redan att råka skada henne är någonting oerhört och skrämmande.

De fritt kringströvande korna är ett av Indiens mest svårlösta problem. Korna äter upp mycket av vad jordbruket producerar - samtidigt som en stor del av Indiens befolkning lever i fattigdom och svält. Många försök har gjorts att införa modern boskapsskötsel, men dessa åtgärder möter alltid stort motstånd. Politiker som vågar föreslå en ändring av attityden till kon möts ofta av massiva proteststormar eller demonstrationer.

Andra menar att kons centrala roll i indiskt liv är ekonomiskt motiverad. Oxar eller kor är lämpliga dragdjur i jordbruket och deras spillning är i trädfattiga områden det viktigaste bränslet i hushållen. Spillningen används också i stor utsträckning för gödsling av åkrarna.

Ickevåld

Nära kopplad till vördnaden för naturen är principen om ickevåld (ahimsa). Det är enligt hinduismen orätt att döda, ja, att överhuvudtaget tillgripa våld mot något levande, människa eller djur. Man får inte ens döda exempelvis myror eller flugor, i varje fall inte medvetet.

Många hinduer har även i politiken bestämt hävdat principen om ickevåld. Den indiske politiker som blivit mest känd för att använda ickevåld som ett direkt kampmedel var Mahatma Gandhi, mördad av en fanatiker år 1948. Gandhi ledde den indiska frigörelsen från kolonialmakten Storbritannien. Han vann stor respekt även bland sina motståndare för sin princip med ickevåld.

LÄS MER: Hinduismen

LÄS MER: Hinduismens grunder

LÄS MER: Hinduismens historia

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur kan en husandakt gå till?
     
  2. Vilka inslag är vanliga i tempelkulten?
     
  3. Hur kan en hindu förklara det orättvisa kastsystemet?
     
  4. Vilka olika skäl kan finnas till att kon betraktas med särskild vördnad?

 

Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop) och Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare).
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"

Sidan uppdaterad: 7 september 2020
Ursprungligen publicerad: 3 augusti 2020

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Vardagsliv och samhället inom hinduismen

Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor

av: Mångkulturellt centrum
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning.

+ Läs mer

Artiklar om Vardagsliv och samhället inom hinduismen

M

Hinduismens viktigaste heliga skrifter

av: Lennart Koskinen m.fl.
2020-08-06

Ingen religion har så många heliga skrifter som hinduismen. Som samlingsnamn för en del av denna litteratur använder man ordet Veda, som betyder vetande. Vedalitteraturen är skriven på sanskrit och anses ha tillkommit mellan åren 1500 och 400 f.Kr...

+ Läs mer

L

Världsreligionernas syn på döden och begravning

av: Carl-Henrik Larsson
2018-04-13

Inom judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen förekommer olika sätt att se på döden samt vilka begravningsritualer som ska tillämpas. I den här artikeln presenteras några enkla fakta om världsreligionernas syn på vad som händer efter livet och hur de döda ska hanteras.

+ Läs mer

L

Lätta fakta om världsreligionernas matregler

av: Carsten Ryytty
2016-02-07

Matreglerna varierar inom de fem världsreligionerna. Kristendomen och buddhismen saknar i stort sett matregler. Flest bestämmelser gällande matvanor finns inom judendomen och islam...

+ Läs mer

L

Kastsystemet i Indien

av: Carsten Ryytty
2016-02-05

Det hinduiska kastsystemet delar in människorna i olika grupper (kaster). Allt beroende på hur människan har levt i ett tidigare liv. Den sociala indelningen i kaster avgör vilka människor som får umgås, vilka som får gifta sig och vilka arbeten som finns att välja på...

+ Läs mer

L

Hinduismens viktigaste gudar

av: Carsten Ryytty
2015-05-03

Det finns miljontals gudar inom hinduismen. Det finns gudar som bara dyrkas i en enda by. Andra är kända i hela Indien. Man brukar tala om tre huvudgudar och dessa är Brahma, Vishnu och Shiva...

+ Läs mer

Podcast om Vardagsliv och samhället inom hinduismen

SO-rummet podcast icon
L

Hinduismens grundtankar

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-18

Julia, Kristoffer och Mattias går igenom hinduismens grundtankar och berättar om reinkarnation, karma, kastsystemet och mycket annat.

+ Läs mer

Länkar om Vardagsliv och samhället inom hinduismen

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hinduismen

Hinduismen är Indiens största religion och en av världsreligionerna. En central tanke är tron på reinkarnation och att...

Hinduismens grunder

Hinduismens lära i stora drag. Här berättas om skaparguden Brahma, hinduisk tidsuppfattning, världssjälen (brahman),...

Hinduismens historia

Hinduismen brukar kallas världens äldsta religion. Kulturella influenser från olika erövrare har lett till att lärans...

Relaterade taggar

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Pacifism

Pacifism är en benämning för övertygelsen om att konflikter ska lösas med fredliga medel och inte...

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...