De flesta av medeltidens människor bodde i byar på landsbygden där de livnärde sig på jordbruk. "Hemvändande jägare", målning av Pieter Bruegel d.ä. från 1565.
Nästan alla människor som levde på medeltiden var bönder. Det var ett jordbrukssamhälle där den politiska centralmakten (staten) var svag. I Europa bodde omkring nio tiondelar av befolkningen på landsbygden och sysslade med jordbruk. Men det fanns också andra sociala skikt i det medeltida feodalsamhället.
I det feodala samhället fanns inte mycket pengar. Människor levde mest på det de själva producerade och bytte varor med varandra.
Medeltidens människor levde ett tufft liv. Men om de trodde på löftet om ett liv i paradiset efter döden kan de mycket väl ha uppfattat sitt liv som mer meningsfullt och givande än många moderna sekulariserade (icke troende) människor, som på sikt inte kan förvänta sig annat än fullständig och meningslös glömska.
Det var främst bristen på pengar i samhället som låg bakom medeltidens feodala styrelsesätt där folket delades in i olika sociala stånd (se viktiga begrepp).
Samhället var under medeltiden och fram till slutet av 1700-talet indelat i en hierarkisk (efter rang) social ordning där kungahuset bildade toppen av samhällspyramiden. Närmast därefter kom adeln som normalt inte utgjorde mer än några promille av ländernas befolkning men ändå ägde merparten av all mark. Adelsmän fick landområden av kungen mot att de ställde upp med riddare i hären eller på annat sätt tjänade honom. De blev därigenom hans vasaller och fick svära en trohetsed.
Adeln var dessutom befriade från att betala skatt till kronan och kunde i regel själva driva in skatt från folk som var bosatta i deras landområden. Jordbruket var därför ofta organiserat i stora gods med en borg eller ett slott i centrum. Där huserade en adelsman som var herre över godset och egendomarna. En del av jorden brukade han i egen regi, resten var utarrenderad (uthyrd) till bönder i byarna runtomkring. Bönderna var dessutom ofta tvungna att göra dagsverken (arbetspass) och överlämna en del av sin skörd till sin herre.
Adelns borgar fungerade lika mycket som försvarsanläggningar som administrativa centrum för alla gårdar och jord som låg inom dess ägor. Det var av de inkomster som adeln fick från sina ägor som de kunde bygga sina borgar. Desto fler arrendebönder (de som hyrde mark) som bodde på adelns ägor, desto större blev adelns inkomster.
Adeln hade även juridiska rättigheter att avgöra alla rättstvister på sina gods. På många ställen i Europa, främst i Central- och Östeuropa, var bönderna livegna och fick inte flytta från sin jord. Deras liv styrdes då helt av adeln som ägde marken som bönderna bodde på och livnärde sig av.
Bönder som utför sitt dagsverke på ett adelsgods.
Under adeln i hierarkin befann sig prästerna som ansvarade för att befolkningen vårdade och stärkte sin kristna tro och respekt inför överhögheten. Prästernas inkomst togs från allmogen som var ålagda att betala en tiondel av sin inkomst i skatt till kyrkan. Kyrkan var därför en mäktig maktfaktor i hela Europa under medeltiden och ägde mycket mark.
Kyrkan gav också en religiös motivering till det rådande samhällssystemet och hävdade bestämt att det var Guds mening att vissa människor skulle be och andra strida för allas räkning, medan allmogen - det stora flertalet (bönder, hantverkare m.fl.) hade till uppgift att arbeta.
Under prästerna kom sedan borgarna som främst bestod av köpmän och hantverkare som levde i städerna. Längst ned i den sociala skalan var bönderna som under medeltiden utgjorde cirka nio tiondelar av den europeiska befolkningen. Bönderna i norra Europa hade det vanligtvis bättre än bönderna i övriga Europa som ofta var livegna och i stort sett ägdes av adeln.
I början av medeltiden bodde alla på sin gårdar på landet och tillverkade allt de behövde själva. Naturahushållning - betalning i form av varor istället för pengar, t.ex. byte av varor - var då det vanliga sättet att handla på.
Vid slutet av medeltiden bedrevs det handel med både när och fjärran. En stor del av handeln förlades till städerna som växte. Skickliga hantverkare hade utvecklat och förfinat tillverkningen av de flesta varor. Nu blev det också vanligt med pengar. De som hade pengar kunde köpa det mesta.
Allt flera människor fick det bättre. Nya yrkesgrupper växte fram. Europas befolkning lärde sig mer, blev skickligare och kunnigare.
Under medeltiden växte mängder med städer upp och blev centrum för handel och förvaltning. Många hade stora katedraler som rests till Guds ära och universitet där de översta samhällsskikten (adel och präster) kunde skaffa sig utbildning. Samtidigt utvecklades också ett rättssystem med lagar och domstolar i samhället.
De europeiska städerna var ganska små, men var å andra sidan desto fler. Städerna befolkades av borgare som till största delen bestod av hantverkare och handelsmän.
Det finns ett tydligt samband mellan städer och borgar (befästningar) i det medeltida Europa. Även om de flesta borgarna var belägna på landsbygden så kom de större borgarna att ligga i anslutning till olika städer, särskilt de befästningar som anlades av kungamakten. Ibland växte en stad fram i skuggan av borgen och ibland uppfördes en borg i en viktig stad. Men ofta ägde etableringen av staden och borgen rum ungefär samtidigt.
Borgen och staden kompletterade varandra. En stor borg behövde en hel del arbetskraft eftersom den krävde mycket förnödenheter och underhåll. Detta stimulerade givetvis stadens ekonomi.
Både städer och borgar fungerade som viktiga stödjepunkter för kungamakten. Städerna gav kungamakten kontroll över handeln, medan de olika borgarna fungerade som en ett centrum för administration, militär och försvar. Det var t.ex. viktigt att ha en permanent väpnad styrka vid en handelsplats - dels för att hålla ordning men också som försvar mot yttre fiender. Då det fanns stora rikedomar i städerna hamnade de ofta i brännpunkten i tider av krig.
Eftersom medeltidens samhälle baserades på jordbruk, var handeln och livet i städerna beroende av de förändringar och den tillväxt som skedde inom jordbruket.
Under senare delen av medeltiden började städerna växa i större omfattning än tidigare. Därmed ökade också städernas betydelse för handeln som koncentrerades inom deras stadsmurar.
LÄS MER: Ekonomi och handel på medeltiden
LÄS MER: Den medeltida staden
Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden. Gud verkade för allt det goda och djävulen för allt det onda. Om man hade syndat vände man sig till kyrkan för att få botgöring.
Under medeltiden var man och hustru mer beroende av varandra än vad som är vanligt i dagens samhälle. En stor del av deras tid gick åt till gemensamt arbete för att bättre kunna försörja familjen, framförallt om de var bönder, vilket nästan alla var.
Människorna på landet påverkades ytterst lite av vad som hände utanför byn eller i landskapet. Folk levde oftast hela livet på samma plats som de föddes och reste sällan eller aldrig längre än några mil bort. Kungarnas och furstarnas beslut och åtgärder berörde dem sällan.
För de flesta av medeltidens människor bestod livet av hårt arbete och fattigdom. Döden var en naturlig del av tillvaron och gjorde sig ständigt påmind genom sjukdomar, svält och krig. Människorna kunde emellertid finna stöd och hopp genom kristendomen som gav löfte om ett bättre liv efter döden.
Om sjukdomar visste man inte annat än att de kunde drabba vem som helst oavsett om man var rik eller fattig. Vissa människor hade dock kunskaper om hur man kunde bota eller lindra sjukdomar med örter och mediciner. Många satte sin tilltro till Gud eller ett särskilt helgon för att bli hjälpt och frisk igen.
Men livet under medeltiden innehöll givetvis, liksom för oss idag, massor av glädjeämnen. Till dessa hörde bland annat alla fester och andra tillställningar (skördefester, marknader, bröllop etc) som ordnades med jämna mellanrum runt om på landsbygden och i städerna.
Under medeltiden var den mat folk åt i regel förknippad med deras plats i den sociala hierarkin (rangordningen) i samhället.
Vanligt folk åt till vardags en grov kost baserad på mjölk, mjöl, grönsaker och fisk. Maten kunde under en vanlig dag bestå av gröt och bröd till frukost och kålsoppa eller rotfruktsgryta med bröd och salt sill till middag. Till det drack man vatten, hembryggt öl eller mjöd. När det var fest kompletterades menyn med kött.
Inom adeln utgjorde maten ett sätt att visa upp status och makt - att man hade råd att leva ståndsmässigt och följa trender från utlandet. Det som främst skilde adelns matvanor från det vanliga folkets var att de åt mer kött och gärna använde exotiska kryddor. Även dryckesvanorna avslöjade folks sociala ställning i samhället. På adelns gårdar och borgar serverades t.ex. olika slags importerade drycker som vin eller tyskt öl.
LÄS MER: Kvinnors liv under medeltiden
PODCAST: Kvinnor på medeltiden i Sverige
Feodalism: För att kunna styra ett rike delade kungen/drottningen upp det i mindre områden. Dessa kallades län. Härskaren hade makten över alla länen men delade ut maktbefogenheter till olika vasaller som fick styra länen åt honom. Dessa vasaller kunde i sin tur fördela mindre områden till sina egna vasaller (undervasaller). Vasallerna var tvungna att svära en ed där de lovade att troget tjäna sin herre (kungen och/eller "storvasallen"). Under medeltidens gång blev länen ärftliga. Det var så adelsklassen föddes. Ordet feodalism kommer från det latinska ordet feudum, som betyder län eller lån. Systemet med vasaller som hjälper härskaren kallas därför feodalism. Läs mer om feodalismen >
Vasall: En storman, vanligen med en adelstitel, som var en viktig del av feodalsystemet (se ovan). En vasall lyder under en herre, t.ex. en kung. Vasallen kunde för egen vinning samla in skatt och tributer inom sitt län, men ansvarade i gengäld för att skydda sin herre militärt. Genom att ställa upp för sin herre i krig så fick alltså vasallerna vissa privilegier. Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, d.v.s. befriade (frälsta) från att betala skatt till kungamakten.
Privilegier: Något vi måste känna till för att förstå medeltiden är begreppet privilegium (företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar). Ett privilegium är en rättighet till något, eller fördel som en person eller grupp av personer får. Skattefrihet var kanske det viktigaste privilegiet under medeltiden. Ensamrätten att bedriva handel var ett annat. Men även så grundläggande saker som att få bo i en stad krävde privilegier d.v.s. tillstånd att bo där. Det var nästan uteslutande kungamakten som hade rätt att ge privilegier och alla undersåtar var mer eller mindre beroende av dessa privilegier eller tillstånd. Tillstånd att bo någonstans, tillstånd att arbeta, tillstånd att resa och så vidare.
Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I Sverige och i större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adelsståndet, prästeståndet samt borgar- och bondeståndet. I början av 1500-talet, under Gustav Vasas tid, fick Sverige fyra stånd då borgare och bönder fortsättningsvis kom att representeras var för sig i riksdagen.
Livegen: Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.
Allmogen: Bönder och borgare. Ett annat ord för "det arbetande folket" - med undantag för adeln och prästerna.
Det fanns mycket att känna skräck för i Sverige under medeltiden, helvetet till exempel. Målningar i kyrkans tak visade hur syndarna brinner i den eviga elden. Djävulen med horn och svans ser förnöjd på. Man vågade inte kalla honom vid namn, för då kom han. Man sa Hin (den) Onde i stället, eller bara Hin.
Kyrkans uppgift var att visa människorna vägen till himlen. Men kyrkan skyddade också. Klockorna skrämde bort troll och demoner. De heliga relikerna – ben och annat som tillhört helgonen – hade undergörande kraft. Lunds domkyrka hade flest reliker i Norden. Där fanns Jungfru Marias särk (kvinnolinne). Den hjälpte kvinnor som skulle föda. Danska drottningen lånade den. Förlossningar motsågs med fruktan. Inte sällan ledde de till döden.
Helgonen kunde göra underverk. En treårig gosse kom under ett hölass. Två hjul gick över honom. Gråtande bar fadern in det livlösa barnet. Då kom han att tänka på Sankte Erik i Uppsala. Han bad med övertygelse och gav löften. Och se, gossen blev helbrägdad (återställd, frisk) till alla lemmar och levde sedan länge. Fadern har själv vittnat om detta.
Sankte Erik var möjligen kung under en kort tid på 1100-talet. Han blev ihjälslagen i eller utanför kyrkan i Uppsala. Eriksätten framställde honom som mycket religiöst och moraliskt högtstående.
De spetälska var många. De hade bulor på kropp och ansikte och de stank. För dem inrättade kyrkan hospital, dit de fördes med tvång. Tjugo sådana fanns i Sverige. Där hölls de sjuka isolerade tills de dog. En matordning finns bevarad. De fick fläsk, rökt oxkött, sill, torkad torsk och gädda i fastan, bröd av korn och vetebröd, söt och sur mjölk att dricka.
Vanligt folk åt ofta gröt, välling och soppor. Rågbröd förekom mycket. Tunnbröd av korn tålde att lagras i åratal – viktig eftersom skörden kunde slå fel så där vart tredje år. Rovor och kål, bär, vildäpplen och andra vilda växter gav tilltugg. Köttet och fisken betydde mycket och åts nästan alltid saltad eller torkad. Kokning var vanligare än stekning. På slättbygderna förekom höns och ägg. Sommarens överskott på mjölk sparades i form av surmjölk, ost eller saltat smör. All den salta maten krävde drycker – stora mängder öl, för de fattiga vatten eller avkok på bär och vilda äpplen.
Det var kvinnorna som lagade maten, som skötte hemmet, som uppfostrade barnen, som sydde kläderna. Säkert skötte de också djuren och deltog i arbetet på åkrarna. I folkets vardagsliv stod de därmed i centrum, fast de inte kallades till riksmöten, inte yttrade sig vid tingen och inte deltog i krigstågen.
Skogar, ängar, lite åker, stora ödemarker och stigar att färdas på. Det var Sverige under medeltiden. Barn föste djuren till bete i skogen. Där fanns också björn och varg.
I byn tydde sig de små gårdarna till varandra. Gårdarna var grå med torvtak. De bildade en fyrkant runt gårdstunet, som en liten fästning. Inne rådde dunkel. Elden på härden och talgljus spred ljus. Bäddarna var korta, man sov nästan sittande, hö eller halm att ligga på och en skinnfäll att krypa under. I den fanns lopporna som spred spetälskan.
Vidskepelsen var stor. Gastarna ropade i skymningen. En häxa kunde sitta på en grind som gnisslade. När kon endast gav en liten mängd mjölk trodde man att en gumma med trollhare tjuvmjölkat den. Blev hon fast, kunde hon stenas. Så står det i Dalalagen.
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Knut Helle, Bra Böckers världshistoria, del 5 – Nomadfolk och högkulturer, Bokförlaget Bra Böcker, 1984
Dick Harrison, Europa i världen - Medeltiden, Liber AB, 2003
Text: Robert de Vries (red.) och Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
Antisemitismen liknar på många sätt andra typer av fördomar och främlingsfientlighet. Samtidigt skiljer den sig genom sin långa historia och delvis annorlunda idévärld och uttryckssätt.
Vad var skamligt, omoraliskt och kriminellt under medeltiden? Och hur ser vi på samma handlingar idag? Studera medeltidens rättssyn i fyra cases!
Under slutet av vikingatiden och början av medeltiden växte byar fram i snabb takt runt om i Sverige, och under 1100- och 1200-talen fick vi många av våra första städer. I den här artikeln kan du bland annat läsa om orsakerna till denna tidiga urbanisering i svensk historia...
Nästan alla av medeltidens människor i Sverige bodde i byar på landsbygden där de livnärde sig på jordbruk. Böndernas år kretsade kring sådd och skörd. Perioden mellan mars och oktober var den intensiva arbetsperioden. Sedan följde mörker och vila...
År 1088 öppnade universitetet i Bologna sina portar och under 1100-talet och 1200-talet grundades flera andra universitet runt om i Europa. Det var studiet av romersk rätt som lade grunden för de första universiteten, men efter hand breddades utbudet med mängder av andra ämnen. I samband med detta började ett centrum för lärdom utanför kyrkans kontroll att byggas upp i Europa...
Medeltiden var ingen mörk parentes i vår historia. Tvärtom. Medeltiden kom med ljuset. Det var en färgsprakande tid då Sverige genom den katolska kyrkan stod i direkt kontakt med Europa och inte minst renässansens Italien...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.
Artikel i tidningen Populär Historia där Niclas Kronroth berättar om hur man höll elden vid liv över natten i svenska hem förr i tiden. Hade man någon säker manick som man lade glöd i så att man enkelt kunde få fyr på morgonen?
Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om de första städerna i Sverige. De första svenska städerna var mycket små, bara ett tusental invånare bodde där. Men i dem - Sigtuna, Skara och Lödöse - samlades mycket av den politiska och ekonomiska makten. Dick Harrison berättar om dem och tre andra tidiga stadsbildningar i Sverige.
Artikel i tidningen Populär Historia där Lars-Göran Tedebrand reder ut hur länge vi har bott i byar i Sverige.Vet man när människor började bo i byar, och när dök sockenbegreppet upp?
Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om makro- och mikrorum i medeltidens värld. Vårt rumsmedvetande är långt mera subjektivt än vad vi vanligen reflekterar över. Det bestäms av vårt personliga perspektiv, av vår erfarenhet, av vår uppfattning om väsentligt och oväsentligt. Ett spädbarn har en helt annan uppfattning om rummet än den vuxna människan. Lantbon har en annan än stadsbon. På samma sätt har olika kulturer och tidsperioder uppvisat helt olika föreställningar om det rum man har rört sig i...
Artikel i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om kvinnors liv under medeltiden. Hur var det att vara kvinna under medeltiden?
Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om franciskanorden. Franciskanerna, ”gråbröderna”, som de brukade kallas, var ett väsentligt inslag i det medeltida Sveriges stadsliv, men de har förblivit märkligt anonyma. Vi ser spåren av dem i många svenska städer, men vem kan nämna åtminstone en av dem? De hade sexton konvent i det medeltida Sverige, om vi räknar med Gotland och Finland, dessutom åtta konvent i städer som idag är svenska men som på den tiden lydde under Danmark och Norge. Klarissorna, ordens kvinnliga gren, hade ett enda kloster i Stockholm..
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Gamla Lödöse. Vetenskapsradion Historia besöker Gamla Lödöse, en av Sveriges största och äldsta städer där keramikfynd ger en ny bild av Sveriges historia.
Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om medeltidens jungfrur. En medeltida kvinna kunde öka sin status betydligt genom att byta ut familjen mot Gud. Jungfrun ansågs perfekt - i alla fall av kyrkliga författare.
Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om kvinnliga medeltida bönder. Medeltida kvinnor förväntades lämna ekonomin till sin make, men Cecilia Penifader började arrendera jord när hon var tjugo - och det var bara början.
Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om vissa meddeltida kvinnors tvång att ha kyskhetsbälte. Sedan 1800-talet har mycket skrivits om medeltida kyskhetsbälten, men har några sådana verkligen existerat?
Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om myten om godsägarens rätt till samlag med godsets nygifta kvinnor. Stämmer det verkligen?
Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare". Medeltidens mäktiga familjer överlevde inte utan kompetenta kvinnor, men hur vanligt var det egentligen att en hustru eller en mor fick ta över tömmarna?
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Henric Bagerius och Christine Ekholst. Vad betydde det när en medeltida kung sades älska en riddare och hålla honom ljuv och kär? Hur kunde en vag misstanke om att kungen haft samlag med män motivera hans avsättning? I en uppsats om politisk kärlek och svartsjuka visar Henric Bagerius och Christine Ekholst det fruktbara i att använda genus- och queerteoretiska begrepp när medeltidens politiska historia ska analyseras. Med exempel ur Erikskrönikan och Libellus de Magno Erici rege, båda från 1300-talet, belyser de samspelet mellan politik, kön och sexualitet under svensk medeltid...
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Eva Andersson. Kläder fyllde under medeltiden, precis som under andra tidsperioder, flera olika funktioner. Förutom de primära behoven av värme och skydd, uttryckte klädedräkten samhällsposition och status. Kläder spelade också, då som nu, en stor roll i konstruktionen av genus. I synnerhet den kvinnliga dräkten markerade inte bara bärarens kön utan också hennes status i förhållande till män: ogift, gift, änka eller nunna. En viktig skillnad mellan medeltiden och nutiden är att kläder inte var¨konsumtionsvaror utan snarast kapitalvaror, ungefär som dagens möbler...
Genomgång (3:12 min) av SO-läraren Johan Svahn som ger en kort beskrivning av hur en typisk stad i Europa var uppbyggd och vilka som bodde och verkade i den.
Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.
Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).
Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.
Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden,...
Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).
Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...
Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).
Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).
Digerdöden (ca 1350) var en medeltida pandemi av böldpest och lungpest som dödade omkring en tredjedel av Europas...
Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).
Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...
Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.
Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara...
Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....
Här hittar du material med anknytning till olika lagar och regler genom historien.
Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...
Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...
Människor har i alla tider känt behov av att uppföra olika typer av försvarsanläggningar för att...
Här hittar du material som kan relateras till mat, dryck och matvanor förr och idag.
Här hittar du material med anknytning till medicin och sjukvård (om läkemedel, läkekonst och...
Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...
Agrarkrisen (medeltidens stora jordbrukskris) var den nedgång som drabbade det europeiska...
Trälar är en benämning i Norden på ofria tjänare som var sin husbondes egendom. De kunde köpas och...
Dominikanorden, Orda fratrum praedicatorum, predikarebrödernas orden, är en kyrklig orden som...
Franciskanorden, Ordo fratrum minorum, mindrebröderna, kyrklig orden stadfäst 1223, ursprungligen...
Cisterciensorden eller cistercienserna, är en klosterorden som grundades i Citeaux i Frankrike 1098...
Birgittinorden, Ords Sancti Salvatoris, Den helige Frälsarens orden, är en klosterorden som...
Alsnö stadga var den stadga genom vilken Magnus Ladulås instiftade det världsliga frälset (adeln) i...
