M
Kategori

De flesta av medeltidens människor bodde i byar på landsbygden där de livnärde sig på jordbruk. "Hemvändande jägare", målning av Pieter Bruegel d.ä. från 1565.

Livet på landet och i staden under medeltiden

Nästan alla bodde på landsbygden

Nästan alla människor som levde på medeltiden var bönder. Det var ett jordbrukssamhälle där den politiska centralmakten (staten) var svag. I Europa bodde omkring nio tiondelar av befolkningen på landsbygden och sysslade med jordbruk. Men det fanns också andra sociala skikt i det medeltida feodalsamhället.

Medeltidens samhällsklasser

I det feodala samhället fanns inte mycket pengar. Människor levde mest på det de själva producerade och bytte varor med varandra.

Nästan alla bodde på landsbygden

Nästan alla människor som levde på medeltiden var bönder. Det var ett jordbrukssamhälle där den politiska centralmakten (staten) var svag. I Europa bodde omkring nio tiondelar av befolkningen på landsbygden och sysslade med jordbruk. Men det fanns också andra sociala skikt i det medeltida feodalsamhället.

Medeltidens samhällsklasser

I det feodala samhället fanns inte mycket pengar. Människor levde mest på det de själva producerade och bytte varor med varandra.

ANNONS

ANNONS

Att fundera på...

Medeltidens människor levde ett tufft liv. Men om de trodde på löftet om ett liv i paradiset efter döden kan de mycket väl ha uppfattat sitt liv som mer meningsfullt och givande än många moderna sekulariserade (icke troende) människor, som på sikt inte kan förvänta sig annat än fullständig och meningslös glömska.

Det var främst bristen på pengar i samhället som låg bakom medeltidens feodala styrelsesätt där folket delades in i olika sociala stånd (se viktiga begrepp).

Samhället var under medeltiden och fram till slutet av 1700-talet indelat i en hierarkisk (efter rang) social ordning där kungahuset bildade toppen av samhällspyramiden. Närmast därefter kom adeln som normalt inte utgjorde mer än några promille av ländernas befolkning men ändå ägde merparten av all mark. Adelsmän fick landområden av kungen mot att de ställde upp med riddare i hären eller på annat sätt tjänade honom. De blev därigenom hans vasaller och fick svära en trohetsed.

Adeln var dessutom befriade från att betala skatt till kronan och kunde i regel själva driva in skatt från folk som var bosatta i deras landområden. Jordbruket var därför ofta organiserat i stora gods med en borg eller ett slott i centrum. Där huserade en adelsman som var herre över godset och egendomarna. En del av jorden brukade han i egen regi, resten var utarrenderad (uthyrd) till bönder i byarna runtomkring. Bönderna var dessutom ofta tvungna att göra dagsverken (arbetspass) och överlämna en del av sin skörd till sin herre.

Adelns borgar fungerade lika mycket som försvarsanläggningar som administrativa centrum för alla gårdar och jord som låg inom dess ägor. Det var av de inkomster som adeln fick från sina ägor som de kunde bygga sina borgar. Desto fler arrendebönder (de som hyrde mark) som bodde på adelns ägor, desto större blev adelns inkomster.

Adeln hade även juridiska rättigheter att avgöra alla rättstvister på sina gods. På många ställen i Europa, främst i Central- och Östeuropa, var bönderna livegna och fick inte flytta från sin jord. Deras liv styrdes då helt av adeln som ägde marken som bönderna bodde på och livnärde sig av.

ANNONS

Bönder som utför sitt dagsverke på ett adelsgods.

Under adeln i hierarkin befann sig prästerna som ansvarade för att befolkningen vårdade och stärkte sin kristna tro och respekt inför överhögheten. Prästernas inkomst togs från allmogen som var ålagda att betala en tiondel av sin inkomst i skatt till kyrkan. Kyrkan var därför en mäktig maktfaktor i hela Europa under medeltiden och ägde mycket mark.

ANNONS

Kyrkan gav också en religiös motivering till det rådande samhällssystemet och hävdade bestämt att det var Guds mening att vissa människor skulle be och andra strida för allas räkning, medan allmogen - det stora flertalet (bönder, hantverkare m.fl.) hade till uppgift att arbeta.

Under prästerna kom sedan borgarna som främst bestod av köpmän och hantverkare som levde i städerna. Längst ned i den sociala skalan var bönderna som under medeltiden utgjorde cirka nio tiondelar av den europeiska befolkningen. Bönderna i norra Europa hade det vanligtvis bättre än bönderna i övriga Europa som ofta var livegna och i stort sett ägdes av adeln.

Utveckling av hantverk och handel

I början av medeltiden bodde alla på sin gårdar på landet och tillverkade allt de behövde själva. Naturahushållning - betalning i form av varor istället för pengar, t.ex. byte av varor - var då det vanliga sättet att handla på.

Runt hela Europa växte det under medeltiden fram städer, varav många hade stora katedraler och universitet.

Vid slutet av medeltiden bedrevs det handel med både när och fjärran. En stor del av handeln förlades till städerna som växte. Skickliga hantverkare hade utvecklat och förfinat tillverkningen av de flesta varor. Nu blev det också vanligt med pengar. De som hade pengar kunde köpa det mesta.

Allt flera människor fick det bättre. Nya yrkesgrupper växte fram. Europas befolkning lärde sig mer, blev skickligare och kunnigare.

Medeltidens städer

Under medeltiden växte mängder med städer upp och blev centrum för handel och förvaltning. Många hade stora katedraler som rests till Guds ära och universitet där de översta samhällsskikten (adel och präster) kunde skaffa sig utbildning. Samtidigt utvecklades också ett rättssystem med lagar och domstolar i samhället.

De europeiska städerna var ganska små, men var å andra sidan desto fler. Städerna befolkades av borgare som till största delen bestod av hantverkare och handelsmän.

ANNONS

ANNONS

Det finns ett tydligt samband mellan städer och borgar (befästningar) i det medeltida Europa. Även om de flesta borgarna var belägna på landsbygden så kom de större borgarna att ligga i anslutning till olika städer, särskilt de befästningar som anlades av kungamakten. Ibland växte en stad fram i skuggan av borgen och ibland uppfördes en borg i en viktig stad. Men ofta ägde etableringen av staden och borgen rum ungefär samtidigt.

Borgen och staden kompletterade varandra. En stor borg behövde en hel del arbetskraft eftersom den krävde mycket förnödenheter och underhåll. Detta stimulerade givetvis stadens ekonomi.

Både städer och borgar fungerade som viktiga stödjepunkter för kungamakten. Städerna gav kungamakten kontroll över handeln, medan de olika borgarna fungerade som en ett centrum för administration, militär och försvar. Det var t.ex. viktigt att ha en permanent väpnad styrka vid en handelsplats - dels för att hålla ordning men också som försvar mot yttre fiender. Då det fanns stora rikedomar i städerna hamnade de ofta i brännpunkten i tider av krig.

Eftersom medeltidens samhälle baserades på jordbruk, var handeln och livet i städerna beroende av de förändringar och den tillväxt som skedde inom jordbruket.

Det medeltida samhället baserades på jordbruk. I Europa var nio tiondelar av befolkningen bönder.

Under senare delen av medeltiden började städerna växa i större omfattning än tidigare. Därmed ökade också städernas betydelse för handeln som koncentrerades inom deras stadsmurar.

Kristendomen dominerade folks liv

Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden. Gud verkade för allt det goda och djävulen för allt det onda. Om man hade syndat vände man sig till kyrkan för att få botgöring.

Tillvaron var ofta en kamp för överlevnad

Under medeltiden var man och hustru mer beroende av varandra än vad som är vanligt i dagens samhälle. En stor del av deras tid gick åt till gemensamt arbete för att bättre kunna försörja familjen, framförallt om de var bönder, vilket nästan alla var.

Människorna på landet påverkades ytterst lite av vad som hände utanför byn eller i landskapet. Folk levde oftast hela livet på samma plats som de föddes och reste sällan eller aldrig längre än några mil bort. Kungarnas och furstarnas beslut och åtgärder berörde dem sällan.

ANNONS

ANNONS

För de flesta av medeltidens människor bestod livet av hårt arbete och fattigdom. Döden var en naturlig del av tillvaron och gjorde sig ständigt påmind genom sjukdomar, svält och krig. Människorna kunde emellertid finna stöd och hopp genom kristendomen som gav löfte om ett bättre liv efter döden.

Om sjukdomar visste man inte annat än att de kunde drabba vem som helst oavsett om man var rik eller fattig. Vissa människor hade dock kunskaper om hur man kunde bota eller lindra sjukdomar med örter och mediciner. Många satte sin tilltro till Gud eller ett särskilt helgon för att bli hjälpt och frisk igen.
 

Tre av medeltidens värsta farsoter

Allt fler smittsamma sjukdomar drabbade Europa och Sverige i takt med att kontakterna med främmande världsdelar tog fart genom korstågen på 1100-talet. Särskilt tre farsoter skulle påverka samhället på längre sikt: spetälska (1100-1200-talen), pest (1300-1400-talen) och syfilis (1400-1500-talen).

Spetälska (lepra) är inte någon särskilt smittsam sjukdom, men den var mycket fruktad. De spetälska räknades juridiskt sett som döda. För att ta hand om dem och hålla dem under uppsikt upprättades dock de första sociala barmhärtighetsinrättningarna, hospitalen, på 1200-talet.

Pesten (se digerdöden) tycks ha avsevärt förlängt och fördjupat senmedeltidens jordbrukskris.

Syfilisen kom till Europa från Amerika 1492 i samband med Columbus resor. Den ska ha nått Sverige med tyska knektar i början av 1500-talet. Syfilisen ledde till att städernas badstugor stängdes. Detta innebar att Sverige och Europa kom att gå in i den nya tiden (perioden ca 1500-1776) med försämrade hygieniska förutsättningar.
 

Men livet under medeltiden innehöll givetvis, liksom för oss idag, massor av glädjeämnen. Till dessa hörde bland annat alla fester och andra tillställningar (skördefester, marknader, bröllop etc) som ordnades med jämna mellanrum runt om på landsbygden och i städerna.

Matvanor under medeltiden

Under medeltiden var den mat folk åt i regel förknippad med deras plats i den sociala hierarkin (rangordningen) i samhället.

Vanligt folk åt till vardags en grov kost baserad på mjölk, mjöl, grönsaker och fisk. Maten kunde under en vanlig dag bestå av gröt och bröd till frukost och kålsoppa eller rotfruktsgryta med bröd och salt sill till middag. Till det drack man vatten, hembryggt öl eller mjöd. När det var fest kompletterades menyn med kött.

ANNONS

ANNONS

Inom adeln utgjorde maten ett sätt att visa upp status och makt - att man hade råd att leva ståndsmässigt och följa trender från utlandet. Det som främst skilde adelns matvanor från det vanliga folkets var att de åt mer kött och gärna använde exotiska kryddor. Även dryckesvanorna avslöjade folks sociala ställning i samhället. På adelns gårdar och borgar serverades t.ex. olika slags importerade drycker som vin eller tyskt öl.

Avgränsare

LÄS MER: Ekonomi och handel på medeltiden

LÄS MER: Den medeltida staden

LÄS MER: Kvinnors liv under medeltiden

PODCAST: Kvinnor på medeltiden i Sverige

Viktiga begrepp

Allmogen: Bönder och borgare. Ett annat ord för "det arbetande folket" - med undantag för adeln och prästerna.

Feodalism: För att kunna styra ett rike delade kungen/drottningen upp det i mindre områden. Dessa kallades län. Härskaren hade makten över alla länen men delade ut maktbefogenheter till olika vasaller som fick styra länen åt honom. Dessa vasaller kunde i sin tur fördela mindre områden till sina egna vasaller (undervasaller). Vasallerna var tvungna att svära en ed där de lovade att troget tjäna sin herre (kungen och/eller "storvasallen"). Under medeltidens gång blev länen ärftliga. Det var så adelsklassen föddes. Ordet feodalism kommer från det latinska ordet feudum, som betyder län eller lån. Systemet med vasaller som hjälper härskaren kallas därför feodalism. Läs mer om feodalismen >

Livegen: Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.

Privilegier: Något vi måste känna till för att förstå medeltiden är begreppet privilegium (företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar). Ett privilegium är en rättighet till något, eller fördel som en person eller grupp av personer får. Skattefrihet var kanske det viktigaste privilegiet under medeltiden. Ensamrätten att bedriva handel var ett annat. Men även så grundläggande saker som att få bo i en stad krävde privilegier d.v.s. tillstånd att bo där. Det var nästan uteslutande kungamakten som hade rätt att ge privilegier och alla undersåtar var mer eller mindre beroende av dessa privilegier eller tillstånd. Tillstånd att bo någonstans, tillstånd att arbeta, tillstånd att resa och så vidare.

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I Sverige och i större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adelsståndet, prästeståndet samt borgar- och bondeståndet. I början av 1500-talet, under Gustav Vasas tid, fick Sverige fyra stånd då borgare och bönder fortsättningsvis kom att representeras var för sig i riksdagen.

Vasall: En storman, vanligen med en adelstitel, som var en viktig del av feodalsystemet (se ovan). En vasall lyder under en herre, t.ex. en kung. Vasallen kunde för egen vinning samla in skatt och tributer inom sitt län, men ansvarade i gengäld för att skydda sin herre militärt. Genom att ställa upp för sin herre i krig så fick alltså vasallerna vissa privilegier. Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, d.v.s. befriade (frälsta) från att betala skatt till kungamakten.
 

ANNONS

ANNONS

Hade du velat leva under 1400-talet?

Det fanns mycket att känna skräck för i Sverige under medeltiden, helvetet till exempel. Målningar i kyrkans tak visade hur syndarna brinner i den eviga elden. Djävulen med horn och svans ser förnöjd på. Man vågade inte kalla honom vid namn, för då kom han. Man sa Hin (den) Onde i stället, eller bara Hin.

Kyrkans uppgift var att visa människorna vägen till himlen. Men kyrkan skyddade också. Klockorna skrämde bort troll och demoner. De heliga relikerna – ben och annat som tillhört helgonen – hade undergörande kraft. Lunds domkyrka hade flest reliker i Norden. Där fanns Jungfru Marias särk (kvinnolinne). Den hjälpte kvinnor som skulle föda. Danska drottningen lånade den. Förlossningar motsågs med fruktan. Inte sällan ledde de till döden.

Helgonen kunde göra underverk. En treårig gosse kom under ett hölass. Två hjul gick över honom. Gråtande bar fadern in det livlösa barnet. Då kom han att tänka på Sankte Erik i Uppsala. Han bad med övertygelse och gav löften. Och se, gossen blev helbrägdad (återställd, frisk) till alla lemmar och levde sedan länge. Fadern har själv vittnat om detta.

Sankte Erik var möjligen kung under en kort tid på 1100-talet. Han blev ihjälslagen i eller utanför kyrkan i Uppsala. Eriksätten framställde honom som mycket religiöst och moraliskt högtstående.

De spetälska var många. De hade bulor på kropp och ansikte och de stank. För dem inrättade kyrkan hospital, dit de fördes med tvång. Tjugo sådana fanns i Sverige. Där hölls de sjuka isolerade tills de dog. En matordning finns bevarad. De fick fläsk, rökt oxkött, sill, torkad torsk och gädda i fastan, bröd av korn och vetebröd, söt och sur mjölk att dricka.

Vanligt folk åt ofta gröt, välling och soppor. Rågbröd förekom mycket. Tunnbröd av korn tålde att lagras i åratal – viktig eftersom skörden kunde slå fel så där vart tredje år. Rovor och kål, bär, vildäpplen och andra vilda växter gav tilltugg. Köttet och fisken betydde mycket och åts nästan alltid saltad eller torkad. Kokning var vanligare än stekning. På slättbygderna förekom höns och ägg. Sommarens överskott på mjölk sparades i form av surmjölk, ost eller saltat smör. All den salta maten krävde drycker – stora mängder öl, för de fattiga vatten eller avkok på bär och vilda äpplen.

Det var kvinnorna som lagade maten, som skötte hemmet, som uppfostrade barnen, som sydde kläderna. Säkert skötte de också djuren och deltog i arbetet på åkrarna. I folkets vardagsliv stod de därmed i centrum, fast de inte kallades till riksmöten, inte yttrade sig vid tingen och inte deltog i krigstågen.

Skogar, ängar, lite åker, stora ödemarker och stigar att färdas på. Det var Sverige under medeltiden. Barn föste djuren till bete i skogen. Där fanns också björn och varg.

I byn tydde sig de små gårdarna till varandra. Gårdarna var grå med torvtak. De bildade en fyrkant runt gårdstunet, som en liten fästning. Inne rådde dunkel. Elden på härden och talgljus spred ljus. Bäddarna var korta, man sov nästan sittande, hö eller halm att ligga på och en skinnfäll att krypa under. I den fanns lopporna som spred spetälskan.

Vidskepelsen var stor. Gastarna ropade i skymningen. En häxa kunde sitta på en grind som gnisslade. När kon endast gav en liten mängd mjölk trodde man att en gumma med trollhare tjuvmjölkat den. Blev hon fast, kunde hon stenas. Så står det i Dalalagen.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Medeltidens samhällsklasser brukar delas in i tre stånd: adel, präster samt borgare och bönder. Berätta kortfattat om de olika samhällsklasserna, men skilj gärna på borgare och bönder i din beskrivning (de företräddes gemensamt i riksdagen, men hade olika funktioner i samhället).
     
  2. Nämn fakta som du vill lära dig om medeltidens städer.
     
  3. På vilket sätt påverkade kristendomen folks liv under medeltiden?
     
  4. Varför tror du att människor under medeltiden ofta fick kämpa hårt för att överleva? Jämför gärna med hur vi har det idag.
     
  5. Vilka bekvämligheter etc skulle du sakna mest om du tvingades göra en tidsresa tillbaka till en medeltida by eller stad? Och finns det något du tror att du skulle uppskatta när du väl kom dit?

Ta reda på:

  1. Vad innebar naturahushållning?
     
  2. Varifrån kommer ordet "borgare"?
     
  3. Vilka olika typer av hantverkare fanns det? Skriv upp alla hantverksyrken du kan komma på.
     
  4. Var brukar en stad vara placerad? Använd gärna någon av kartorna här nedan eller en historisk atlas.
     
  5. Under medeltiden hade vi tre stånd i Sverige. Men hur många stånd fanns det i Sverige efter reformationen (i början på 1500-talet)?

Diskutera:

  1. När jordbruket blev bättre och det blev mer mat över så ökade handeln. Hur kan det komma sig?
     
  2. Varför bodde bönder i byar?
     
  3. Varför byggdes städer?
     
  4. Lek med tanken - om du skulle dela in dagens samhälle i tre stånd (samhällsklasser) som bland annat fick skicka representanter till riksdagen, hur skulle det kunna se ut då?
     

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Knut Helle, Bra Böckers världshistoria, del 5 – Nomadfolk och högkulturer, Bokförlaget Bra Böcker, 1984
Dick Harrison, Europa i världen - Medeltiden, Liber AB, 2003
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
 

Kartor

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Livet på landet och i staden på medeltiden

Om antisemitism: Orsaker, utveckling, motiv

av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
Högstadiet, Gymnasiet

Skrift som belyser antisemitiska föreställningar ur ett historiskt och samtida perspektiv.

+ Läs mer

Artiklar om Livet på landet och i staden på medeltiden

M
Munk som skriver

Böckernas utveckling under medeltiden

av: Jan-Olof Fallström
2023-09-27

Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-talet spelade de en avgörande roll som länk mellan författare och läsare. Nästan varje kloster hade en skrivavdelning och ett bibliotek. I skrivsalarna satt munkarna i rader och utförde kopieringen och översättningen av olika böcker. Vissa arbeten fullgjorde de bäst stående vid sin pulpet. De enda avbrotten var bönestunder och bibelstudier...

+ Läs mer

S
Kvinnohistoria

Kvinnan som huvudperson

av: Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt Strömberg
2023-08-26

Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och haft ansvaret för barnens omvårdnad. När männen drog ut i krig övertog kvinnorna dessutom mycket av deras arbete. I den här artikeln står kvinnors arbete i fokus...

+ Läs mer

M

Vikingatidens kvinnor

av: Jan-Olof Fallström
2023-06-30

Vikingatidens kvinnor betraktades i det närmaste som jämbördiga med männen. Kvinnor kunde vara allt från husmor och prästinna till gårdens överhuvud, köpman, hantverkare, piga och så vidare. Den nordiska kvinnans starka ställning väckte stor uppmärksamhet och förvåning hos utländska handelsmän som besökte Norden. I deras berättelser framgår att kvinnor kunde vara både hantverkare och landägare. När sedan kristendomen bredde ut sig i Norden minskade kvinnans status...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Vattenkvarnar och vattenhjul

av: Kaj Hildingson
2023-02-19

Vattenhjulet drivs runt av strömmande vatten. Genom att sätta en axel på hjulet kan den roterande rörelsen överföras till något annat, exempelvis en kvarnsten. Därmed var en viktig uppfinning gjord...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Vatten och avlopp i medeltidens städer

av: Kaj Hildingson
2023-02-16

År 476 e.Kr stormade goterna Västrom och den siste romerske kejsaren avsattes. Livet i Rom och andra romerska städer föll inte samman omedelbart. Städerna stod ju kvar även om de fått nya härskare. Men de olika folk som angripit romarriket hade ingen möjlighet att sköta ett sådant rike. Nu förföll de romerska vattenledningarna precis som mycket annat. I akvedukterna slog buskar och annan växtlighet rot. De vattenledningar som romarna varit så stolta över växte igen eller förstördes av folk som behövde stenarna för att bygga hus...

+ Läs mer

M

Slaveri i Europa under äldre medeltiden

av: Jan-Olof Fallström
2023-02-10

De flesta av oss idag känner till att slaveriet var utbrett i antikens Grekland och Rom. Men visste du att slaveri även var ett utmärkande samhällsdrag i stora delar av Europa under äldre medeltiden (500-1000)? Till och med kyrkan använde sig av slavar.

+ Läs mer

Podcast om Livet på landet och i staden på medeltiden

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Läs mer

Länkar om Livet på landet och i staden på medeltiden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Medeltiden

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Hi

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Hi

Feodalismen

Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Hi
Riddare

Riddare och riddarordnar

Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden,...

Hi

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Hi

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Hi

Medeltida krig och försvar

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Hi

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Hi

Digerdöden

Digerdöden (ca 1350) var en medeltida pandemi av böldpest och lungpest som dödade omkring en tredjedel av Europas...

Hi

Kända personer på medeltiden

Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).

Hi

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

Hi
Bild saknas

Jordbruk

Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.

Hi
Smed

Hantverk

Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...

Hi
mekanisk verkstad

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Hi
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Hi
smedja

Skråväsendet

Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara...

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Hi
Borgare i olika tider.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Hi
Karta

Stockholms historia

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...

Hi
Olofsborg

Borgar och fästningar

Människor har i alla tider känt behov av att uppföra olika typer av försvarsanläggningar för att...

Hi
Medeltida marknad.

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Hi
Kurort

Turism

Människor har rest som turister i alla tider. Men turism var inte lika vanligt förr som idag....

Hi
Upptäckten av Tutankhamuns grav.

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Hi
Agrarkrisen

Agrarkrisen (jordbrukskrisen)

Agrarkrisen (medeltidens stora jordbrukskris) var den nedgång som drabbade det europeiska...

Hi
Trälar

Trälar

Trälar är en benämning i Norden på ofria tjänare som var sin husbondes egendom. De kunde köpas och...

Re
Svartbrödraklostret

Dominikanorden

Dominikanorden, Orda fratrum praedicatorum, predikarebrödernas orden, är en kyrklig orden som...

Re
Franciskanorden

Franciskanorden

Franciskanorden, Ordo fratrum minorum, mindrebröderna, kyrklig orden stadfäst 1223, ursprungligen...

Re
Cisterciensorden

Cisterciensorden

Cisterciensorden eller cistercienserna, är en klosterorden som grundades i Citeaux i Frankrike 1098...

Re
Birgitta på ett frimärke

Birgittinorden

Birgittinorden, egentligen Den Allraheligaste Frälsarens orden (latin: Ordo Sanctissimi Salvatoris...

Hi
Alsnö hus

Alsnö stadga

Alsnö stadga var den stadga genom vilken Magnus Ladulås instiftade det världsliga frälset (adeln) i...

Hi
Målning

Landskapslagar

Landskapslagarna är de äldsta nedtecknade svenska lagarna och härstammar från 1200-talet och början...

Hi
Tingsplats

Ting

Ting var ett rättsligt men även administrativt organ på härads- och lagsaganivå (landskapsnivå) i...

Hi
stad

Städernas historia

2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...