Medeltidens sillmarknad i Skanör

klocka
Lästid 8 minuter
Den franske adelsmannen Filip de Maizires, som på 1300-talet på pilgrimsfärd besökte Skanör, berättar att sillen, "som Gud har befallt", varje höst genom Öresund simmar från ett hav till ett annat. Stimmen är så täta att man kan hugga sönder dem med svärdet... Den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus berättar att stimmen var så täta att skeppen fastnade i dem. Man kunde ösa upp sill med händerna. Andra historier förtäljer att folk kunde promenera ut på sillstimmen. Exempelsamlingen på skepparhistorier kan göras lång. Men faktum är att sillen varje höst kom i ofantliga mängder.
M
Artikel

Sillfiske i Öresund. Träsnitt från Olaus Magnus bok Historia om de nordiska folken, 1555

Den stora sillmarknaden gav stora inkomster

Margareta var dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag. När hon var sex år blev det bestämt att hon skulle gifta sig med kung Håkan av Norge. Hon ärvde senare både Danmarks och Norges kungatroner, och 1389 valde svenska stormän henne till Sveriges härskarinna. Hon blev Nordens drottning.

Margareta hade många slott att bo på i sina tre riken. Helst bodde hon på Lindholmens slott i Skåne. Det låg mellan Lund och Skanör och är idag jämnat med marken. Hon hade då nära ridväg till ärkebiskopen i Lund. Han var den förnämste av Nordens biskopar. Margareta hade också från Lindholmen nära ridväg till den stora sillmarknaden i Skanör. Den var det mest lönande som hon härskade över.

ANNONS

ANNONS

Sillfisket

Den 24 augusti varje år började sillfisket i Öresund. Det pågick till den 9 oktober.

Sillen från Skanör hade en stor europeisk marknad. Med denna sill "mättade sig i fastetiden folk i Tyskland, Frankrike och flera andra länder", skriver Maiziéres. "Ty fattigt folk, som inte har råd att köpa en stor fisk, kan köpa en sill."

Men det var antagligen främst förmöget folk ute i Europa som köpte sill från Skanör. Den goda sillen ersatte kött, som för en god kristen var förbjuden mat under fastan, den tid före påsk då man enligt kyrkans påbud skulle äta så lite som möjligt för att minnas Jesu Kristi lidande. Varje fredag borde därtill vara en fastedag för att minnas Jesus korsfästelse.

Mot slutet av 1600-talet försvann de stora stimmen. Det är oklart varför.

Hansans köpmän organiserade sillhandeln

Hansan, som var norra Europas mäktiga handelsförbund, organiserade marknaden i Skanör. Vid samma tid som flyttfåglarna samlades och strecken drog söderut stävade tusentals små fiskebåtar mot Skanör. Fem, sex man slog sig samman till ett fiskelag.

Inifrån land kom bönder med vagnar beredda att frakta laster. Bukiga koggar, hanseaternas lastfartyg, ankrade i Höllviken. Koggarna var små jämförda med vår tids containerfartyg, men stora jämförda med vikingatidens skepp. Dessa kunde kanske lasta 20 ton. Koggarna tog 200 ton - en rejäl samling silltunnor.

Uppköpare kom främst från Lübeck, men också från andra städer där Hansan hade kontor: Visby, Novgorod, Danzig, Hamburg, Brügge och London.

Så fort fiskelagens båtar skrapade mot stranden satte uppköpare i gång med att bjuda på lasten. Fisken fraktades sedan upp till bodar, där snabbfingrade kvinnor rensade sillen och packade den i tunnor, varvad med salt.

Omkring 300 000 tunnor sill skeppades varje år ut från Skanör.

Saltet kom från gruvor kring staden Lüneburg - idag ett av turistmålen i norra Tyskland. Saltet levererades i tunnor till Skanör, och dessa återanvändes när sillen skulle packas för export. Varje tunna kontrollerades och stämplades sedan om kvalitet och vikt höll måttet. Sillen från Skanör var en märkesvara. I den nederländska staden Kampen var handlarna skyldiga att hänga upp en särskild skylt, om de sålde annan sill än den som var fångad vid Öresund.

Salthandeln lockade annan handel till Skanör. Skepp kom från Tallinn och andra städer i den östra delen av Östersjön och bjöd ut tjära, beck, honung och pälsverk. Från Stockholm fördes smör och högklassigt järn. Och lübeckarna sålde inte enbart salt från Lüneburg utan också sitt berömda Trave-öl.

Det var många som tjänade pengar på sillen i Sundet, men mest tjänade drottning Margareta och andra danska härskare.

ANNONS

ANNONS

Danmarks stora drottning

Palle Lauring, Danmarks lysande populärhistoriker, skriver om den stora drottningen som knappast hör till hans favoriter i nordisk historia. Hon kunde från borgen Falsterbohus övervaka marknaden. I vår tid är borgen en trist ruin.

Och ändå är det en sak som inte gärna vill släppa taget om fantasin. Här den 3 augusti 1387, mitt uppe i sillfiskets högsäsong, dog Margaretas son Oluf. Ryktena sade att han skulle ha förgiftats av sin egen mor. Talade de sanning, spelade hon ett högt spel; man kan knappast tänka sig en händelse som vore politiskt ogynnsammare för henne själv. Det var ju han som var den siste av Harald Hårfagres ätt i Norge, den siste skjoldungen i Danmark, den siste folkungen i Sverige. På sonens rätt till det stora arvet vilade hennes verk och planer; själv hade hon ingen sådan rätt.

En ung man på sjutton år. Någonstans uppe i den klara blå luften, några meter upp i den milda brisen, låg den kammare som ingen nu levande fått se, men som var välkänd för den tidens människor, nedsliten av användning, välbekant och inbjudande; man känner i kvällslukten doften av vaxljus och den fräna lukten av svett och av en sjuk kropp. Där uppe steg Margareta in över tröskeln och såg sin son död och sitt eget program i stor fara. Man skulle gärna ha velat se hennes ansikte. Hon lät föra den döda kroppen till Sorö, kallade samman ett politiskt möte i Lund i all hast och vann spelet, som vanligt.

Det är liv och lukt i Laurings historieskrivning
 

Skatt på allt!

Beskattningen var noga genomtänkt och förmodligen i effektivitet väl i klass med vår tids skatteindrivning.

Det kostade ingenting att föra varor i land. Men alla varor som fördes ut från Skanör var belagda med tull, även de varor som köpmannen inte lyckats sälja.

Alla som arbetade på marknaden måste köpa ett litet blymärke som gav arbetstillstånd.

ANNONS

Det var skatt på bakugnar och skatt på öl. Kom karlar som drack för mycket öl i slagsmål, krävde kungens uppsyningsman in böter.

Den som välte med sin vagn på stranden måste betala böter - liksom den olycklige man vars båt sjönk så nära stranden att den störde sjöfarten.

Alla avgifter och böter måste betalas med danska pengar. Vad utländsk valuta var värd, alltså växlingskursen, bestämde den danske kungens folk...

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn minst en viktig orsak till att många åt fisk under medeltiden, särskilt under fastetider.
     
  2. Vilka organiserade sillmarknaden i Skanör och hur tjänade de pengar på handeln?
     
  3. Hur tjänade kungamakten pengar på handeln i Skanör? Ge några exempel.

Ta reda på:

  1. Till vilket land hörde Skanör under medeltiden?
     

 

M  LÄS MER: Fiskets historia - från vardagsfiske till överfiske

M  LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

M  LÄS MER: Historia om mat, kryddor och matvanor

M  LÄS MER: Hansan dominerade handeln i Nordeuropa på medeltiden

S  LÄS MER: Kronborgs och Öresundstullens historia

L  LÄS MER: Medeltiden för mellanstadiet, del 1  (artikelserie) 

L  LÄS MER: Medeltiden för mellanstadiet, del 2  (artikelserie) 

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Jörgen Weibull m.fl., Öresund - past, present and future, Corona / Norden Publishing House, 1993
Tore Evers, Strövtåg i kulturbygd, Sydkraft, 1981
Palle Lauring, Danmark i Skåne - en osentimental resa, Berghs, 1964
 

FÖRFATTARE

Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 13 februari 2026
Publicerad: 26 april 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Danmark under andra världskriget

M
En tysk soldat övervakar ett torg i Köpenhamn.
av: Lars Hildingson
2026-02-13
klocka Lästid 14 minuter

Den 9 april 1940 förändrades Danmark på bara några timmar. Tyska trupper tog kontroll över landet, och den danska ledningen valde tidigt att samarbeta för att undvika krig på hemmaplan. Men vad innebar egentligen ockupationen för danskarna i deras vardag? Vissa anpassade sig, andra tjänade på situationen, och med tiden började fler och fler göra motstånd. I artikeln kan du läsa om hur tyskarna stegvis skärpte greppet genom ökad kontroll, censur och hot, samtidigt som sabotage, strejker och motståndsgrupper växte fram - mitt i en grå vardag där de flesta ändå försökte leva vidare under så normala omständigheter som möjligt...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 2: Stockholms blodbad och slutet på unionen

SO-rummet bok
L
Flagga med en vapensköld ovanpå.
av: Robert de Vries
2026-01-17
klocka Lästid 6 minuter

Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

SO-rummet bok
L
Flagga med en vapensköld ovanpå.
av: Robert de Vries
2026-01-14
klocka Lästid 8 minuter

Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.

+ Läs mer

Valdemar Atterdags erövring av Gotland - sommaren 1361

SO-rummet bok
L
Danska riddare på stridshästar spanar ut över striden på slagfältet nedanför Visbys stadsmur.
av: Robert de Vries
2026-01-07
klocka Lästid 10 minuter

En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...

+ Läs mer

Hansestaden Visby - Östersjöns handelscentrum på medeltiden

SO-rummet bok
L
En köpman står på sitt fartyg och blickar ut över Visbys hamn. Det är medeltid och det verkar vara tidigt på morgonen.
av: Robert de Vries
2025-11-09
klocka Lästid 7 minuter

På medeltiden var Visby Nordens största handelsstad. Här möttes köpmän från många länder, och staden fylldes av höga stenhus, kyrkor, kloster och myllrande torg. Den mäktiga ringmuren byggdes för att skydda handeln och försvara staden mot fiender. Under 1200-talet var Visby ett livligt centrum vid Östersjön, men under senare delen av 1300-talet tog andra städer över handeln. Visbys betydelse minskade och i slutet av medeltiden hade staden blivit en plats för sjörövare. Men mycket från Visbys storhetstid finns kvar än idag. Ingen annan nordisk stad känns mer medeltida än Visby...

+ Läs mer

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

S
Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.
av: Torbjörn Nilsson
2025-10-31
klocka Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
En penningutlånare och hans fru räknar pengar vid ett bord. Frun bläddrar i en bok.

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Hi
Folkvimmel på ett torg i Visby där Danmarks kung tar emot skatter från Visbys invånare.

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Hi
Mosaik från romarriket som visar olika råvaror.

Historia om mat och matvanor

Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...

Hi
Karta

Danmarks historia

Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Hi
Medeltida marknad.

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Hi
Hamnaktivitet

Hansan

Hansan, eller Hanseförbundet, grundades under 1100-talet av nordtyska köpmän som slöt sig samman i...

Hi
Porträtt

Margareta I av Danmark

Margareta I (1353-1412) var dansk, norsk och svensk (1389-1412) drottning och låg bakom bildandet...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Danmarks historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-16

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Danmarks historia från de första människorna i Danmark till idag.

+ Lyssna