Tagg om bönder förr och idag

Bönder

M
Bönder med ett hölass.

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett kortfattat vis lyfta fram hur böndernas olika roller har sett ut, både i ett historiskt perspektiv och i dagens samhälle.

Bönderna som jordbrukare

Den vanligaste och mest förekommande användningen av benämningen bonde är synonymt med yrket att bruka jorden (jordbrukare), där även djurhållning är vanligt förekommande. Med djurhållning menas att man föder upp exempelvis nötkreatur, grisar och höns för att producera livsmedel.

ANNONS

ANNONS

Efter att den neolitiska revolutionen (jordbruksrevolutionen) inleddes för ca 12 000 år sedan - i bland annat dagens södra Turkiet och Iran (och för omkring 6 000 år sedan i Sverige) - blev människorna bofasta jordbrukare. Den stora merparten av alla människor blev därmed bönder.

Själva yrkesbenämningen bonde skulle dock dröja fram till medeltiden då även andra yrkesformer, som smeder, skomakare, handelsmän m.fl. blev vanligare. Det fanns vid den här tiden helt enkelt en mening i att ge den jordbrukande delen av befolkningen en benämning för att särskilja jordbrukarna från hantverkarna och övriga sysselsättningar.

Under medeltiden var många bönder i Europa livegna, vilket innebar att de kontrollerades av en godsherre och inte hade möjlighet att flytta utan godsherrens godkännande. Livegenskapen förekom inte i Sverige under medeltiden, här hade bönderna en betydligt bättre situation och mer än hälften ägde själva sin jord. Dessa bönder betalade skatt till både kungen och kyrkan. De kallades därför skattebönder. Andra bönder arrenderade (hyrde) kungens jord (s.k. kronobönder) eller den jord som kyrkan ägde (kyrkobönder). De som arrenderade mark från adeln (frälset) kallades för frälsebönder.

Kronobönderna betalade en avgift till kungen (staten), medan bönderna som hyrde mark av kyrkan (inkl. klostren) eller adeln betalade en avgift till markägaren i stället för till kungen. Avgiften kunde betalas både i pengar och i varor. Dessutom fick bönderna arbeta ett visst antal dagar (s.k. dagsverk) under året på frälsets eller kyrkans gårdar.

Livet som bonde var ofta hårt. Dåligt väder kunde ge en dålig skörd, som i sin tur kunde leda till både hunger och stora skulder.

Det hårda livet som bonde och de många avgifterna i kombination med alla de dagsverken som bönderna var tvungna att utföra på andras jordar, resulterade i flera stora bondeuppror under medeltiden.

Under medeltiden var omkring 90 procent av Sveriges befolkning bönder.

Det var först från och med slutet av 1800-talet som andelen bönder i Sverige började minska från omkring 80 procent av befolkningen, till knappt 40 procent åren innan andra världskriget.

Efter andra världskriget (1939-1945) har andelen bönder i Sverige minskat rejält och idag är bara omkring 1,5 procent av den svenska befolkningen bönder. De främsta faktorerna till att andelen jordbrukare har minskat så mycket, inte bara i Sverige utan även i hela den industrialiserade världen, är att jordbruket blivit mer effektivt och mindre arbetskrävande tack vare ny teknik och mer lättodlade grödor.

ANNONS

ANNONS

Bönderna som ett politiskt stånd

Under medeltiden växte ståndssamhället fram på den europeiska kontinenten. Det var ett samhällssystem där de priviligierade samhällsgrupperna adeln och prästerna var skattebefriade. I flertalet länder hade man ett system med tre stånd: adel, präster och det tredje ståndet, vilka utgjordes av ofrälse (de som betalade skatt). I det tredje ståndet ingick borgare och bönder.

I Sverige hade bönderna en betydligt bättre ställning än i övriga Europa och det var en viktig anledning till att bönderna från 1400-talet kom att utgöra ett eget stånd i den svenska riksdagen.

De fyra stånden i Sverige: adel, präster, borgare och bönder, minskade efterhand i betydelse.

Upplysningstiden och den framväxande industrialismen kom att innebära slutet för de fyra stånden. I och med att Sverige fick en tvåkammarriksdag 1866, försvann de fyra stånden helt och hållet från det svenska samhällssystemet.

Begreppet "bonde" i negativ bemärkelse

För flertalet människor är en bonde idag synonymt med en person som brukar jorden. Benämningen bonde har dock även använts i en negativ bemärkelse, som ett skällsord för att likna någon som dum eller lat. Denna användning av benämningen bonde kommer säkerligen ursprungligen från de högre samhällsklasserna som såg ner på bönderna och befolkningen på landsbygden.

Det ska också framhållas att benämningen bonde även använts i positiv bemärkelse för att symbolisera arbetsamma människor som sliter och arbetar tungt. Idag är det ovanligt att människor använder skällsordet bonde, även om skällsordet ”lantis” förekommer, vilket syftar på människor som bor på landet - dit bönder räknas. Ett exempel är då moderaten (senare partiledaren) Anna Kinberg Batra innan riksdagsvalet 1998 uttalade sig att ”stockholmare är smartare än lantisar”. Detta uttalande har hon senare offentligt tagit avstånd ifrån och bett om ursäkt för.

LÄS MER: Jordbruksrevolutionen

LÄS MER: Jordbruk och bönder i medeltidens Sverige

LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Harald Gustafsson, Nordens Historia, Studentlitteratur, 2007
Yuval Noah Harari, Sapiens - en kort historik över mänskligheten, Natur och Kultur, 2014


Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap

 

Här hittar du material som handlar om bönder och deras liv på landet ur ett historiskt perspektiv.

Uppdaterad: 24 november 2022
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Bönder

M

Livets växter - om olika växters användningsområden förr

av: Jan-Olof Fallström
2022-11-15

Vi kan lära oss mycket om äldre tiders användning av växter i vardagslivet. Idag köper vi färdiga kläder i alla möjliga färger. Många köper nytt flera gånger om året för att följa med i modet. Sjukvård finns över hela landet liksom apotek med vetenskapligt utprovade mediciner. Tandläkare botar snabbt den svåraste tandvärk, ingen behöver svälta, och i butikerna finns färsk frukt och grönsaker året om. Mycket som nu är lätt fixat kunde förr i tiden vara stora och ibland tidskrävande vardagsproblem, som måste lösas med det naturen gav. Växter användes inte bara till mat, utan också som läkemedel, till textilfärgning och mot ohyra...

+ Läs mer

M

Att mäta och styra tiden

av: Peter Fowelin
2022-10-27

Vad är tid? En osynlig linje som ritats upp under årmiljonerna - där händelser trätts upp på rad, som smultronen på ett grässtrå om sommaren? Riken har uppstått och fallit. Kungar och drottningar har visat sin styrka och dödlighet. Miljoner och åter miljoner människor har fötts: arbetat, ätit och älskat för att sedan förvandlas till mull och falla i glömska. Långt fram på denna oändliga tidslinje har du själv fötts, för att leva din tid. Du räknar din tid i år. Och du bryter ner åren i smådelar: månader, dagar, timmar, minuter och sekunder. Om någon frågar dig när du är född, vet du genast besked: år, månad, dag och kanske till och med klockslag. Och du vet att det en gång kommer att finnas ett datum för när din tid på jorden är över. Men själva tiden fortsätter ändå längs en linje som aldrig tar slut...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

När jordbruket kom till Sverige

av: Lars Hildingson och Kaj Hildingson
2022-10-15

För 14 000 år sedan började den stora inlandsis som täckte södra Sverige sakta smälta. Efter hand blev land synligt längst ner i söder. Efter några hundra år började det växa lavar och videbuskar slog rot. Björkar som grönskade kom några tusen år senare. Ännu senare kom renarna och efter dem kom människorna som jagade renarna. Under flera tusen år var renjägarna bara tillfälliga besökare i det land som långt senare skulle kallas Sverige...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

De första bönderna

av: Lars Hildingson och Kaj Hildingson
2022-10-15

För 11 000 år sedan växte stora fält med vilt vete i flera områden öster om Medelhavet. Samlarna, som letade mat i områdena där, hade lärt sig att ta vara på vetet, men det gällde att vara på rätt plats vid rätt tid. Allt vildvete mognar inte samtidigt och vilt vete har den egenskapen att kornen faller till marken så snart plantan är mogen. Det är vetets sätt att skydda kornen tills de ska gro nästa år. I jorden är kornen skyddade både för den brännande solen och för djur. Om människorna kom en vecka för sent, kunde allt vete ha fallit av och det enda som fanns kvar var torra stjälkar. Vetet måste alltså skördas just när det var moget...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Städningens historia i Sverige

av: Jane Fredlund
2022-07-14

Mot smuts och damm har kvinnorna fört en ojämn kamp i alla tider. Före dammsugarens tid var det en fruktlös kamp som kostade mycken möda. Städningens historia genom tiderna rör sig framförallt om hur de på olika sätt försökte hålla golven rena. Det var inte lätt för brädgolven var ojämna med springor emellan. Vad bestod då smutsen på golven av? Jo, i gamla tiders torp- eller bondstuga kunde det vara spottloskor, snor, pipaska, vedspill, döda flugor, råttlort, urin, ulltussar, hyvelspån, diverse matrester, blod. Höns och andra mindre husdjur, som tidvis vistades inomhus, bidrog till nedsmutsningen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Hästens historia i människans tjänst

av: Lars Hildingson
2022-05-14

När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa, spreds stora vildhästhjordar över ett i början trädfattigt landskap. Den tidens jägare organiserade välplanerade jakter på hästarna. Jaktlagens medlemmar måste ha haft ett funktionsdugligt talspråk, för planeringen krävde resonemang. Jägarna utnyttjade bergig terräng, till exempel i Solutré i nuvarande Frankrike, där de drev stora hjordar av hästar mot ett klippstup. Sista biten mot bråddjupet drev jägarna med rop och facklor hästarna att i panik rusa fram mot stupet. I tusental störtade djuren ner och slog ihjäl sig. Kanske fångade jägarna in föl och unghästar, fick dem tama och använde dem som lockdjur vid nya jakter - och efter hand som riddjur...

+ Läs mer

Länkar om Bönder

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS