Bönder
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett kortfattat vis lyfta fram hur böndernas olika roller har sett ut, både i ett historiskt perspektiv och i dagens samhälle.
Bönderna som jordbrukare
Den vanligaste och mest förekommande användningen av benämningen bonde är synonymt med yrket att bruka jorden (jordbrukare), där även djurhållning är vanligt förekommande. Med djurhållning menas att man föder upp exempelvis nötkreatur, grisar och höns för att producera livsmedel.
ANNONS
ANNONS
Efter att den neolitiska revolutionen (jordbruksrevolutionen) inleddes för ca 12 000 år sedan - i bland annat dagens södra Turkiet och Iran (och för omkring 6 000 år sedan i Sverige) - blev människorna bofasta jordbrukare. Den stora merparten av alla människor blev därmed bönder.
Själva yrkesbenämningen bonde skulle dock dröja fram till medeltiden då även andra yrkesformer, som smeder, skomakare, handelsmän m.fl. blev vanligare. Det fanns vid den här tiden helt enkelt en mening i att ge den jordbrukande delen av befolkningen en benämning för att särskilja jordbrukarna från hantverkarna och övriga sysselsättningar.
Under medeltiden var många bönder i Europa livegna, vilket innebar att de kontrollerades av en godsherre och inte hade möjlighet att flytta utan godsherrens godkännande. Livegenskapen förekom inte i Sverige under medeltiden, här hade bönderna en betydligt bättre situation och mer än hälften ägde själva sin jord. Dessa bönder betalade skatt till både kungen och kyrkan. De kallades därför skattebönder. Andra bönder arrenderade (hyrde) kungens jord (s.k. kronobönder) eller den jord som kyrkan ägde (kyrkobönder). De som arrenderade mark från adeln (frälset) kallades för frälsebönder.
Kronobönderna betalade en avgift till kungen (staten), medan bönderna som hyrde mark av kyrkan (inkl. klostren) eller adeln betalade en avgift till markägaren i stället för till kungen. Avgiften kunde betalas både i pengar och i varor. Dessutom fick bönderna arbeta ett visst antal dagar (s.k. dagsverk) under året på frälsets eller kyrkans gårdar.
Livet som bonde var ofta hårt. Dåligt väder kunde ge en dålig skörd, som i sin tur kunde leda till både hunger och stora skulder.
Det hårda livet som bonde och de många avgifterna i kombination med alla de dagsverken som bönderna var tvungna att utföra på andras jordar, resulterade i flera stora bondeuppror under medeltiden.
Under medeltiden var omkring 90 procent av Sveriges befolkning bönder.
Det var först från och med slutet av 1800-talet som andelen bönder i Sverige började minska från omkring 80 procent av befolkningen, till knappt 40 procent åren innan andra världskriget.
Efter andra världskriget (1939-1945) har andelen bönder i Sverige minskat rejält och idag är bara omkring 1,5 procent av den svenska befolkningen bönder. De främsta faktorerna till att andelen jordbrukare har minskat så mycket, inte bara i Sverige utan även i hela den industrialiserade världen, är att jordbruket blivit mer effektivt och mindre arbetskrävande tack vare ny teknik och mer lättodlade grödor.
Bönderna som ett politiskt stånd
Under medeltiden växte ståndssamhället fram på den europeiska kontinenten. Det var ett samhällssystem där de priviligierade samhällsgrupperna adeln och prästerna var skattebefriade. I flertalet länder hade man ett system med tre stånd: adel, präster och det tredje ståndet, vilka utgjordes av ofrälse (de som betalade skatt). I det tredje ståndet ingick borgare och bönder.
I Sverige hade bönderna en betydligt bättre ställning än i övriga Europa och det var en viktig anledning till att bönderna från 1400-talet kom att utgöra ett eget stånd i den svenska riksdagen.
De fyra stånden i Sverige: adel, präster, borgare och bönder, minskade efterhand i betydelse.
Upplysningstiden och den framväxande industrialismen kom att innebära slutet för de fyra stånden. I och med att Sverige fick en tvåkammarriksdag 1866, försvann de fyra stånden helt och hållet från det svenska samhällssystemet.
Begreppet "bonde" i negativ bemärkelse
För flertalet människor är en bonde idag synonymt med en person som brukar jorden. Benämningen bonde har dock även använts i en negativ bemärkelse, som ett skällsord för att likna någon som dum eller lat. Denna användning av benämningen bonde kommer säkerligen ursprungligen från de högre samhällsklasserna som såg ner på bönderna och befolkningen på landsbygden.
Det ska också framhållas att benämningen bonde även använts i positiv bemärkelse för att symbolisera arbetsamma människor som sliter och arbetar tungt. Idag är det ovanligt att människor använder skällsordet bonde, även om skällsordet ”lantis” förekommer, vilket syftar på människor som bor på landet - dit bönder räknas. Ett exempel är då moderaten (senare partiledaren) Anna Kinberg Batra innan riksdagsvalet 1998 uttalade sig att ”stockholmare är smartare än lantisar”. Detta uttalande har hon senare offentligt tagit avstånd ifrån och bett om ursäkt för.
LÄS MER: Jordbruksrevolutionen
LÄS MER: Jordbruk och bönder i medeltidens Sverige
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Här hittar du material som handlar om bönder och deras liv på landet ur ett historiskt perspektiv.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Bönder
Vardagsliv och högtider i ett historiskt perspektiv
Många av våra traditioner och annat i våra liv har religiös anknytning - både i helg och i vardag. Bakgrunden är både kristen och förkristen. Ganska ofta är linjerna sammanvävda med varandra. Gränsen kan vara svår eller omöjlig att dra. De religiösa föreställningarna slår igenom i folktro, traditioner, seder, bruk och föremål. Starkast är de kanske vid stora högtider som jul och midsommar - ljusets och årets stora vändpunkter...
Jordbruk och bönder i medeltidens Sverige
Nästan alla av medeltidens människor i Sverige bodde i byar på landsbygden där de livnärde sig på jordbruk. Böndernas år kretsade kring sådd och skörd. Perioden mellan mars och oktober var den intensiva arbetsperioden. Sedan följde mörker och vila...
När människan blev bofast och jordbrukare
Skeendet då människan blev bofast och jordbrukare brukar inom historieskrivningen kallas för jordbruksrevolutionen. Detta ägde rum på flera ställen på olika kontinenter vid ungefär samma tid. I vår del av världen började det hela i Mellanöstern, i ett område som brukar kallas den bördiga halvmånen...
De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden
Med skottet i Halden försvann det kungliga enväldet. Nu kom makten att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik I, behövde till slut inte ens vara närvarande vid dess sammanträden - råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. Under kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt att begränsas, men aldrig mer skulle en svensk kung regera helt på egen hand. Frihetstiden kallas denna period i Sveriges historia...
Jordbruket förändras - bakgrund till den industriella revolutionen
I många tusen år var jordbruket grunden för människans tillvaro. Livet kretsade kring hemmet, byn och åkrarna. Den industriella revolutionen förändrade både jordbruket och världen. Det skedde under loppet av bara några generationer. Aldrig tidigare har människors villkor förändrats så snabbt på så kort tid och förändringen började i Storbritannien...
Länkar om Bönder
Filmarkivets skolteman: Från bondesamhälle till folkhem
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med samhällsekonomi och strukturförändringar. Under 1900-talet blev bondesamhället Sverige ett välfärdssamhälle. Det kallades folkhemmet och byggde på idén om att alla skulle inkluderas i det moderna, industrialiserade samhället. Men samtidigt som städer och industrier byggdes ut fanns det människor som fortfarande levde av fiske, jord- och skogsbruk. Och så fanns de som hamnade utanför folkhemmet, som till exempel samer och romer.
För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.
Jordbrukets historia i Sverige
LRFs digitala läromedel Bonden i skolan är en unik satsning där elever på ett enkelt och roligt sätt får lära sig var maten på våra tallrikar kommer ifrån och varför vi faktiskt behöver bönder. Här kan du bland annat läsa om jordbrukets historia i Sverige från yngre stenålder till nutid.
Demokratins historia i Sverige
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
ANNONS
ANNONS
Bönder skapade Sveriges välstånd
Artikel i tidningen Populär Historia där Karin Hylander berättar om de svenska böndernas betydelse under 1700-talet och 1800-talet. "Freden, vaccinet och potäterna" skrev Esaias Tegnér. Men den förklaringen till hur den svenska allmogen blev ett modernt och välmående folk håller inte...
Livet i en backstuga på 1800-talet
Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om några fattiga människors liv i en backstuga på 1800-talet. I våra dagar med jäkt och stress, bostadsproblem och allehanda andra bekymmer, kanske det inte skadar att ”stanna upp” en stund och höra hur våra förfäder hade det och hur de drog sig fram. Det fanns en tid då många - t.o.m. barnrika familjer - bodde i s k backstugor med en bostadsyta på 20 à 25 kvm och utan några som helst bekvämligheter - utan barnbidrag, bostadsbidrag eller andra sociala förmåner, vilka numera blivit helt vedertagna i samhället. Låt oss därför gå närmare ett sekel tillbaka i tiden och följa en familj i dess kamp för tillvaron...
Livet på landet och i staden under stormaktstiden
Genomgång (6:17 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om befolkningen, män, kvinnor och barn i Sverige under den svenska stormaktstiden.
Kvinnor kunde ibland arrendera mark själva på medeltiden
Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om kvinnliga medeltida bönder. Medeltida kvinnor förväntades lämna ekonomin till sin make, men Cecilia Penifader började arrendera jord när hon var tjugo - och det var bara början.
Laga skifte
En film (7:49 min) av läraren Anders Blidberg som berättar om hur de svenska byarna på 1800-talet skiftades. Bönderna bytte marker med varandra och husen flyttade ut vilket skapade vår svenska landsbygd där gårdarna ligger utspridda istället för i samlade byar.
Nils Dacke - frihetskämpe eller terrorist?
Nils Dacke var den motvillige revolutionär som nära nog tog knäcken på Gustav Vasas landsbyggarprojekt. Smålänningen reste sig mot centralmakten och inbördeskriget har aldrig varit närmare i Sverige.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Dackefejden och 1500-talet? Läs Gustav Vasa – landsfader eller tyrann av Lars-Olof Larsson, En avskyvärt elak man av Hans Hellström eller Sveriges historia 1350-1600, red. Bo Eriksson och Dick Harrison
Svenska spannmålspriser under medeltiden i ett europeiskt perspektiv
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Bo Franzén och Johan Söderberg. Var den svenska agrara ekonomin en relativt isolerad del av Europa under medeltiden, eller finns det spår av ekonomisk integration med omvärlden? I denna uppsats används prishistorisk analys för att belysa frågor om ekonomiska länkar mellan olika områden. Här redovisas en serie svenska spannmålspriser för tiden 1291-1530, omvandlar dem till silverpriser, jämför dem med valda europeiska serier och resonerar om utfallet...
Fröken Francke berättar om de tre stånden på medeltiden
Genomgång (4:04 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om de fyra stånden - tre egentligen eftersom borgare och bönder utgjorde ett gemensat stånd fram tills 1500-talet (red. anmärkning).
Senmedeltidens bondeuppror
Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där Dick Harrison berättar om de svenska böndernas militära betydelse under medeltiden. En berättelse om hur allmogen grep initiativet med enkla vapen. En tid då krigen, upproren och revolterna låg runt hörnet och där varje härad kunde vara sig själv nog...
Kortfattad fakta om Feodalismen
På Historiska museets webbplats berättas bland annat om feodalismen. Det medeltida samhället beskrivs ofta som ett ståndssamhälle, eller så beskrivs det som ett feodalt samhälle. Vad innebär det egentligen?
Kvinnorna i det svenska jordbruket 1870-1945
Avsnitt i pdf-format (10 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om kvinnorna inom det svenska jordbruket mellan åren 1870-1945. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Jordbruket i välfärdssamhället
Femte delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruket i välfärdssamhället d.v.s. det svenska jordbrukssamhället under efterkrigstiden. Här berättas om bönderna i välfärdssamhället, vardagsliv, familjen och arbetet, globalisering, och mycket annat. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.