Bönder
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett kortfattat vis lyfta fram hur böndernas olika roller har sett ut, både i ett historiskt perspektiv och i dagens samhälle.
Bönderna som jordbrukare
Den vanligaste och mest förekommande användningen av benämningen bonde är synonymt med yrket att bruka jorden (jordbrukare), där även djurhållning är vanligt förekommande. Med djurhållning menas att man föder upp exempelvis nötkreatur, grisar och höns för att producera livsmedel.
Efter att den neolitiska revolutionen (jordbruksrevolutionen) inleddes för ca 12 000 år sedan - i bland annat dagens södra Turkiet och Iran (och för omkring 6 000 år sedan i Sverige) - blev människorna bofasta jordbrukare. Den stora merparten av alla människor blev därmed bönder.
Själva yrkesbenämningen bonde skulle dock dröja fram till medeltiden då även andra yrkesformer, som smeder, skomakare, handelsmän m.fl. blev vanligare. Det fanns vid den här tiden helt enkelt en mening i att ge den jordbrukande delen av befolkningen en benämning för att särskilja jordbrukarna från hantverkarna och övriga sysselsättningar.
Under medeltiden var många bönder i Europa livegna, vilket innebar att de kontrollerades av en godsherre och inte hade möjlighet att flytta utan godsherrens godkännande. Livegenskapen förekom inte i Sverige under medeltiden, här hade bönderna en betydligt bättre situation och mer än hälften ägde själva sin jord. Dessa bönder betalade skatt till både kungen och kyrkan. De kallades därför skattebönder. Andra bönder arrenderade (hyrde) kungens jord (s.k. kronobönder) eller den jord som kyrkan ägde (kyrkobönder). De som arrenderade mark från adeln (frälset) kallades för frälsebönder.
Kronobönderna betalade en avgift till kungen (staten), medan bönderna som hyrde mark av kyrkan (inkl. klostren) eller adeln betalade en avgift till markägaren i stället för till kungen. Avgiften kunde betalas både i pengar och i varor. Dessutom fick bönderna arbeta ett visst antal dagar (s.k. dagsverk) under året på frälsets eller kyrkans gårdar.
Livet som bonde var ofta hårt. Dåligt väder kunde ge en dålig skörd, som i sin tur kunde leda till både hunger och stora skulder.
Det hårda livet som bonde och de många avgifterna i kombination med alla de dagsverken som bönderna var tvungna att utföra på andras jordar, resulterade i flera stora bondeuppror under medeltiden.
Under medeltiden var omkring 90 procent av Sveriges befolkning bönder.
Det var först från och med slutet av 1800-talet som andelen bönder i Sverige började minska från omkring 80 procent av befolkningen, till knappt 40 procent åren innan andra världskriget.
Efter andra världskriget (1939-1945) har andelen bönder i Sverige minskat rejält och idag är bara omkring 1,5 procent av den svenska befolkningen bönder. De främsta faktorerna till att andelen jordbrukare har minskat så mycket, inte bara i Sverige utan även i hela den industrialiserade världen, är att jordbruket blivit mer effektivt och mindre arbetskrävande tack vare ny teknik och mer lättodlade grödor.
Bönderna som ett politiskt stånd
Under medeltiden växte ståndssamhället fram på den europeiska kontinenten. Det var ett samhällssystem där de priviligierade samhällsgrupperna adeln och prästerna var skattebefriade. I flertalet länder hade man ett system med tre stånd: adel, präster och det tredje ståndet, vilka utgjordes av ofrälse (de som betalade skatt). I det tredje ståndet ingick borgare och bönder.
I Sverige hade bönderna en betydligt bättre ställning än i övriga Europa och det var en viktig anledning till att bönderna från 1400-talet kom att utgöra ett eget stånd i den svenska riksdagen.
De fyra stånden i Sverige: adel, präster, borgare och bönder, minskade efterhand i betydelse.
Upplysningstiden och den framväxande industrialismen kom att innebära slutet för de fyra stånden. I och med att Sverige fick en tvåkammarriksdag 1866, försvann de fyra stånden helt och hållet från det svenska samhällssystemet.
Bonde i negativ bemärkelse
För flertalet människor är en bonde idag synonymt med en person som brukar jorden. Benämningen bonde har dock även använts i en negativ bemärkelse, som ett skällsord för att likna någon som dum eller lat. Denna användning av benämningen bonde kommer säkerligen ursprungligen från de högre samhällsklasserna som såg ner på bönderna och befolkningen på landsbygden.
Det ska också framhållas att benämningen bonde även använts i positiv bemärkelse för att symbolisera arbetsamma människor som sliter och arbetar tungt. Idag är det ovanligt att människor använder skällsordet bonde, även om skällsordet ”lantis” förekommer, vilket syftar på människor som bor på landet - dit bönder räknas. Ett exempel är då moderaten (senare partiledaren) Anna Kinberg Batra innan riksdagsvalet 1998 uttalade sig att ”stockholmare är smartare än lantisar”. Detta uttalande har hon senare offentligt tagit avstånd ifrån och bett om ursäkt för.
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Här hittar du material som handlar om bönder och deras liv på landet ur ett historiskt perspektiv.
Annons
Artiklar om Bönder
Länkar om Bönder
En film (7:49 min) av läraren Anders Blidberg som berättar om hur de svenska byarna på 1800-talet skiftades. Bönderna bytte marker med varandra och husen flyttade ut vilket skapade vår svenska landsbygd där gårdarna ligger utspridda istället för i samlade byar.
Nils Dacke var den motvillige revolutionär som nära nog tog knäcken på Gustav Vasas landsbyggarprojekt. Smålänningen reste sig mot centralmakten och inbördeskriget har aldrig varit närmare i Sverige.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Dackefejden och 1500-talet? Läs Gustav Vasa – landsfader eller tyrann av Lars-Olof Larsson, En avskyvärt elak man av Hans Hellström eller Sveriges historia 1350-1600, red. Bo Eriksson och Dick Harrison
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Bo Franzén och Johan Söderberg. Var den svenska agrara ekonomin en relativt isolerad del av Europa under medeltiden, eller finns det spår av ekonomisk integration med omvärlden? I denna uppsats används prishistorisk analys för att belysa frågor om ekonomiska länkar mellan olika områden. Här redovisas en serie svenska spannmålspriser för tiden 1291-1530, omvandlar dem till silverpriser, jämför dem med valda europeiska serier och resonerar om utfallet...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om Dackefejden 1542-1543. Nils Dacke ledde det största bondeupproret i Nordens historia. Gustav Vasa fick ta till både list och våld för att slå ned revolten, som hade kunnat kosta honom makten...
Genomgång (4:04 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om de fyra stånden - tre egentligen eftersom borgare och bönder utgjorde ett gemensat stånd fram tills 1500-talet (red. anmärkning).
Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där Dick Harrison berättar om de svenska böndernas militära betydelse under medeltiden. En berättelse om hur allmogen grep initiativet med enkla vapen. En tid då krigen, upproren och revolterna låg runt hörnet och där varje härad kunde vara sig själv nog...
På Historiska museets webbplats berättas bland annat om feodalismen. Det medeltida samhället beskrivs ofta som ett ståndssamhälle, eller så beskrivs det som ett feodalt samhälle. Vad innebär det egentligen?
Avsnitt i pdf-format (10 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om kvinnorna inom det svenska jordbruket mellan åren 1870-1945. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Femte delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruket i välfärdssamhället d.v.s. det svenska jordbrukssamhället under efterkrigstiden. Här berättas om bönderna i välfärdssamhället, vardagsliv, familjen och arbetet, globalisering, och mycket annat. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Fjärde delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruket i industrisamhället d.v.s. det svenska jordbrukssamhället mellan 1870 till 1945 och de stora tekniska förändringarna som ägde rum inom jordbruket. Här berättas om bönderna i industrisamhället, från jordbruk till industri, emigrationen, storstadens marknad, nya matvanor, transportrevolutionen, bönderna i politiken, egnahemsfrågan, husdjuren, mekanisering, och mycket annat. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Avsnitt i pdf-format (19 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om livet på landet i Sverige omkring år 1870. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (32:10 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om orsaker till franska revolutionen. Här berörs vad revolutionen innebar, varför den var viktig, det medeltida ståndssamhället (feodalsystemet), det fortsatta ståndssamhället, ståndssamhällets utveckling, den europeiska upplysningen, maktpolitiken i Europa, den amerikanska revolutionen, missväxt och svälthot, revolutionens utbrott inkl. början av händelseförloppet.
Andra delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruk och livet på landet 1500-1700. Från och med andra delen (skrolla ner) berättas om resenärer, befolkningsmängden, statsmakten, mängden människor, livsmedelsproduktionen, skatt och ränta, jordägande, mat och makt, bondeuppror, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Avsnitt i pdf-format (9 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om kvinnoarbete, barnarbete och kvinnans ställning i 1500- och 1600-talens Sverige. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt (fr.o.m. kap 19) som handlar om jordbruk och livet på landet i Sverige under perioden 1500-1700-talet. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Avsnitt i pdf-format (18 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om agrarkrisens följder och det förändrade levnadssättet bland människor i Sverige under senmedeltiden. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt som handlar om jordbruket under medeltiden. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Tredje delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om den agrara revolutionen d.v.s. 1700-talets svenska jordbrukssamhälle och de stora förändringarna som ägde rum inom jordbruket. Här berättas om landsbygden, bönderna, de fattiga, adeln, arbetsliv, husdjuren, städerna, Sveriges befolkning, nyodling, nya redskap, potatisen och brännvinet, transportrevolutionen, bygemenskapen, storskiftet, jordbrukets mekanisering, produktion och levnadsstandard, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Andra delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruket under medeltiden. Här berättas om odlingsexpansionen, gården, åkerbruk, boskapsskötsel, samhällsomvandlingen, digerdöden, agrarkrisen, förändrat levnadssätt, böndernas ställning, skatter, bondeuppror, Europas befolkning, byarna, klostrens roll, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Första delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du bl.a. kan läsa om jordbruket under järnåldern och vikingatiden. Skrolla ner till andra delen. Här berättas om järnet, odling, arbete och redskap, husdjur och grödor, boendet, gårdar, byar, myten om fimbulvintern, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Avsnitt i pdf-format (23 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbrukets produkter under yngre stenåldern och bronsåldern uppe i Norden. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt som handlar om jordbrukets första femtusen år - från yngre stenåldern fram till och med järnåldern. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om när människan blev bofast jordbrukare. Det var en gång en liten by i norra Syrien. Invånarna levde gott på vilda växter och gaselljakt. Men för ungefär 13 000 år sedan blev klimatet bistrare och växtligheten torftigare. Bybornas lösning på problemet utgör de äldsta kända bevisen för jordbruk...