Bild:
Tyska trupper marscherar in i Polen 1 september 1939. Hitler chansade på att omvärlden skulle förhålla sig passivt och att kriget skulle bli kort. Det blev istället ett nytt världskrig som varade i sex år.
M

Andra världskriget

Andra världskriget (1939-1945) omfattade flera små och stora konflikter som utkämpades på olika ställen i världen. På den ena sidan stod axelmakterna som i första hand bestod av Tyskland, Italien och Japan. Den andra sidan utgjordes av de allierade som framförallt var Storbritannien, Frankrike, Sovjetunionen och USA.

Andra världskriget är den hittills mest omfattande och blodigaste konflikten i människans historia. Under kriget miste mellan 50 och 60 miljoner människor livet, varav ca 13 miljoner i Förintelsen.

Upptakten till Förintelsen 

I mellankrigstidens Tyskland kunde Adolf Hitler utnyttja lågkonjunkturen till att stärka sin makt. Han vände sig till de ekonomiskt utsatta grupperna i det tyska samhället och lade skulden på syndabockar istället för att peka på lågkonjunkturen. I den nazistiska valpropagandan utnyttjades också den utbredda kommunistskräcken. Adolf Hitler framställdes som räddaren och det enda alternativet framför kommunisterna.

År 1933 kunde nazisterna ta makten i Tyskland med Adolf Hitler som ledare. Hitler satte genast igång med att rusta Tyskland för krig. Samtidigt ökade nazisternas diskriminering och förföljelser av judar och andra folkgrupper som de tog avstånd från.

Först försökte de få judarna att fly eller emigrera (utvandra) till andra länder. Men det var svårt eftersom många länder inte tog emot judiska flyktingar. De judar som inte lämnade landet hamnade så småningom i arbetsläger och koncentrationsläger.

Förföljelsen av judar och andra utpekade folkgrupper skulle senare trappas upp och övergå i ett välorganiserat folkmord.

Hitler utvidgar Tysklands gränser och ingår en pakt med Stalin

I mitten av 1930-talet började Hitler kräva att olika tyskdominerade områden runt Tysklands gränser skulle förenas med "det tyska kärnlandet" i syfte att skapa ett Stortyskland. 1938 annekterades (införlivades) Österrike och strax därefter marscherade tyska trupper in i Sudetområdena (som till stor del beboddes av tysktalande) i Tjeckoslovakien (dagens Tjeckien och Slovakien).

Storbritannien och Frankrike var till en början passiva men lovade till sist att hjälpa Polen om det skulle bli angripet. De allierade räknade dessutom med att Sovjetunionen skulle stå i vägen för ett tyskt angrepp mot Polen. Det blev därför en kalldusch för de allierade då Tyskland och Sovjetunionen ingick en pakt 1939. Enligt överenskommelsen i den s.k. Molotov-Ribbentrop-pakten, skulle Polen delas mellan de båda stormakterna. Sovjetunionen utlovades dessutom fritt spelrum i Baltikum (Estland, Lettland, Litauen) och Finland.

Hitlers målsättning

Hitlers första mål var att återta de områden som förlorats i samband med Versaillesfreden efter första världskriget samt att förena alla tysktalande folk i ett rike. Därefter skulle Tysklands territorium utvidgas österut för att skapa livsrum för det tyska folket. Det logiska målet med det senare var att lägga beslag på de stora naturresurserna som fanns i öst och därigenom göra Tyskland självförsörjande gällande många viktiga råvaror som t.ex. olja. Hitler hade därför redan från början planer på att angripa Sovjetunionen.

Men innan det stora anfallet mot Sovjetunionen, skulle först Polen införlivas i det tyska riket. Genom att erövra Polen avsåg Hitler skapa en fri passage till det tyskägda Ostpreussen som låg en bit österut och var avskilt från Tyskland sedan Versaillesfreden (se kartan till höger). Samtidigt skulle den tyska krigsmakten få ett viktigt uppmarschområde inför det planerade anfallet mot Sovjetunionen. Hitler drog nytta av att många tyskar ville återförena det "förlorade" Ostpreussen med det tyska kärnlandet och att Polen låg i vägen.

Efter att Polen erövrats skulle den tyska krigsmakten anfalla västerut, bland annat mot Frankrike för att få ryggen fri (både Storbritannien och Frankrike hade lovat hjälpa Polen om landet skulle attackeras av Tyskland). Inte förrän detta var klart skulle öst erövras. Den tyska militärledningen ville därmed undvika att fastna i ett flerfrontskrig som under första världskriget.

1939 - andra världskriget börjar

Den 1 september 1939 inledde Tyskland sitt anfall mot Polen. Några dagar senare förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Andra världskriget hade börjat. (Läs mer om upptakten till kriget i avsnittet om mellankrigstiden.)

Den tyska armén var vid krigsutbrottet en välutrustad och effektiv krigsmaskin som var drillad i modern krigföring. För att undvika att hamna i ett trögt ställningskrig som under första världskriget, tillämpade man "blixtkrig". Blixtkriget gick ut på att först mjuka upp fienden genom bombanfall mot strategiskt viktiga positioner. Därefter användes stridsvagnar för att bryta fiendens linjer. Sist kom infanteriet och rensade bort allt kvarvarande motstånd.

Sovjetunionen fick svårt att hänga med efter den tyska bundsförvantens blixtanfall mot Polen. Röda armén kastades in i Polen som redan var så gott som besegrat av tyskarna. När Polen kapitulerat delades landet upp mellan Sovjetunionen och Tyskland.

Sovjetunionen ockuperade även de baltiska staterna och den 30 november 1939 anfölls Finland som föll efter tre månaders hårdnackat motstånd.

1940 - land efter land ockuperas av den tyska krigsmakten

Den 9 april 1940 anföll den tyska krigsmakten Danmark och Norge. Tyskland ville på så sätt skaffa sig skyddade ubåtsbaser i de djupa norska fjordarna, men ännu viktigare var att säkra den viktiga järnmalmstillförseln från Sverige till Tyskland som gick via Narvik i norra Norge.

Den 10 maj anföll den tyska armén Nederländerna, Belgien och Luxemburg för att kunna nå Frankrike. Några veckor senare var det Frankrikes tur. Storbritannien hade tidigare sänt över en stor expeditionskår (en mindre armé) för att hjälpa Frankrike vid ett eventuellt angrepp. Men både britterna och fransmännen var dåligt förberedda på den tyska blixtkrigstaktiken. Den franska armén tvingades därför snart på reträtt varefter britterna evakuerade sina kvarvarande styrkor via den franska hamnstaden Dunkerque.

Den 14 juni ockuperades Paris av tyska trupper, och den 22 juni undertecknades ett vapenstillestånd mellan Frankrike och Tyskland.

Tyskarna delade upp Frankrike i två zoner för att få bättre kontroll. Norra Frankrike ockuperades av tyska trupper och den södra delen av landet kom att styras av en tillsatt tyskvänlig marionettregering, den s.k. Vichyregimen.

Hitler står som segrare i väst... bara Storbritannien kvar

I juni 1940 stod den tyska krigsmakten som segrare i väst. Ryggen var nästan fri. Det återstod nu bara att sluta fred med Storbritannien. Men Storbritannien vägrade. Hitler hade därför inget annat val än att försöka underkuva det bångstyriga öriket med våld.

Den tyska krigsledningen visste att de inte rådde på den brittiska flottan. En direkt invasion av ön var därför inte möjlig. Tyskland förfogade å andra sidan över ett mycket stort och toppmodernt flygvapen - Luftwaffe. Hermann Göring, som var Hitlers närmaste man och chef för det tyska flygvapnet, lovade att snabbt tvinga britterna till förhandlingsbordet.

Storbritannien skulle bombas till underkastelse

Slaget om Storbritannien inleddes i augusti 1940. De tyska flygangreppen blev emellertid mycket kostsamma för Luftwaffe som led stora förluster. Britterna förfogade bland annat över bättre jaktplan (främst Spitfire) och ett effektivt radarsystem som kunde upptäcka var tyskarna skulle slå till.

Hitler blev till slut tvungen att ge upp invasionsplanerna. I maj 1941 drogs de sista enheterna ur Luftwaffe bort från området för att istället användas i den sedan länge planerade attacken mot Sovjetunionen.

Försöket att få Storbritannien att dra sig ur kriget hade misslyckats. I likhet med händelseförloppet under första världskriget lyckades inte den tyska krigsmakten hålla ryggen fri. Historien såg ut att upprepa sig.

1941 - den tyska krigsmakten städar upp efter Italiens fiasko

Mussolinis fascistiska Italien, som var Tysklands bundsförvant, ville också visa musklerna. Efter att ha förklarat krig mot de västallierade, invaderade italienska trupper Egypten i september 1940. Drygt en månad senare anföll Mussolini Grekland för att ge Italien lite "lebensraum" i öst. Italienarnas krigsinsats blev ett dunderfiasko. Hitler tvingades därför skicka militär hjälp för att städa upp efter sin hetsiga bundsförvants äventyr.

I februari 1941 anlände den tyska Afrikakåren till Nordafrika där den genast fick övertaget i ökenkriget mot britterna. Strax därefter invaderade den tyska armén Grekland och Jugoslavien. Stora tyska militära resurser fick därmed avsättas på flera håll i söder, vilket Hitler troligtvis inte hade räknat med från början.

De tyska armégrupperna nådde stora framgångar med sin blixtkrigstaktik i inledningsfasen av operation Barbarossa, sommaren 1941. När sedan höstregnen kom och vägarna blev allt mer svårframkomliga tappade anfallet kraft.

Hitler anfaller Sovjetunionen

Den 22 juni 1941 inleddes den sedan länge planerade invasionen av Sovjetunionen, operation Barbarossa. Anfallet är det största som genomförts i världshistorien. Flera miljoner tyska soldater med bundsförvanter deltog på en bred front.

Sovjetunionen överraskades. Stalin hade inte förväntat sig ett angrepp, åtminstone inte så snart. Den sovjetiska Röda armén var dessutom illa utrustad och stod under dålig ledning på grund av tidigare utrensningar inom officerskåren som genomförts på Stalins order. Tyskarna nådde därför stora framgångar till en början. Men det ryska motståndet hårdnade efter hand.

Förintelsen intensifieras

I samband med invasionen av Sovjetunionen 1941 övergick judeförföljelserna i systematisk förintelse.

Förintelselägren placerades främst i Polen, inom behagligt avstånd från Tyskland och det tyska folket. När de stod klara för inflyttning började de europeiska städerna tömmas på judar, romer, homosexuella och motståndare till naziregimen som transporterades till lägren. De som inte var lämpade för slavarbete dödades. Barn, åldringar och många av kvinnorna sändes ofta direkt till gaskamrarna. Se karta över koncentrations- och förintelseläger

Man beräknar att uppemot 13 miljoner människor (varav ca 6 miljoner judar) mördades av nazisterna under Förintelsen.

USA dras in i kriget

Under 1941 spred sig kriget till Asien där västmakternas kolonier erövrades av Japan som var Tysklands bundsförvant i öst. Japan ville i likhet med Tyskland utöka sitt territorium. Det enda hindret var USA.

När japanerna sedan anföll den amerikanska stillahavsflottan vid Pearl Harbor, 7 december 1941, drogs USA in i kriget. Strax därefter förklarade också Tyskland och Italien krig mot USA. Kriget hade nu blivit ett världskrig.

1942 - axelmakternas stora triumfår

1942 tycktes axelmakterna vara oslagbara. Tyskland stod som segrare på samtliga fronter samtidigt som Japan erövrade stora delar av Sydostasien. Inget tycktes kunna stoppa deras militära framfart runt om i världen.

Kartan visar Europa under tysk dominans 1941-1942.

Förintelsen och andra folkmord

Tyskarnas utrotning av judar, romer, homosexuella, funktionsnedsatta och personer med avvikande politiska åsikter, är långt ifrån det enda folkmord som begåtts genom historien.

Exempel på andra kända folkmord i modern tid är:

  • Turkarnas folkmord på armenier under första världskriget.
  • Stalins utrensningar av oliktänkande i Sovjetunionen.
  • Folkmordet på tutsier i Rwanda.

Men Förintelsen skiljer sig från andra folkmord i historien på grund av de systematiska, fabriksliknande och statligt organiserade mordmetoderna.

1943 - kriget vänder

Det var på östfronten som kriget avgjordes. Det var där tyskarna satte in nästan alla sina resurser. Det var också där de flesta stupade. Efter att en stor armé från den tyska krigsmakten i Ryssland inringats vid staden Stalingrad - staden var namngiven efter Stalin, Sovjetunionens ledare och därför extra viktig att försvara - runt årsskiftet 1942-1943, kunde Röda armén gå till motattack på östfronten. Kriget började nu att vända till de allierades fördel.

Under 1943 förlorade tyskarna två avgörande slag i Ryssland – först slaget om Stalingrad och därefter det stora pansarslaget vid Kursk.

Efter 1943 handlade det inte längre bara om överlevnad för Sovjetunionens del, nu blev det också en fråga om hämnd. Dessutom hade Stalin planer på att skapa en sovjetisk buffertzon i Östeuropa som ett framtida skydd mot Tyskland.

1943 var också det året som tyskarna kastades ut från Nordafrika.

Efter att ha drivit ut axelmakterna från Nordafrika, landsteg de västallierade i juli 1943 på Sicilien. Strax därpå avsattes Mussolini varefter Italien gick över till de allierade.

Samma år trappade de allierade upp bombkriget mot Tyskland. De engelska och amerikanska flygflottiljerna såg nu till att bomberna föll både dag och natt över de tyska städerna.

Bombningarna slog oerhört hårt mot den tyska civilbefolkningen. Hela städer jämnades med marken och mer än en halv miljon människor miste livet. Det tyska folket fick betala ett högt pris för Hitlers krig.

1944 - de västallierade öppnar en front i väst

I juni 1944 lyckades de allierade landstiga i Normandie i Frankrike. En front i väst hade äntligen öppnats. Händelsen kom att förkorta kriget. Hitler fick därmed plikta för att han inte tidigare lyckats få Storbritannien till förhandlingsbordet. Tyskland skulle hädanefter - liksom under första världskriget - få utkämpa ett tvåfrontskrig.

Den tyska krigsmakten blev nu tvungen att flytta över stora styrkor från östfronten till den nya fronten i väst. Det dröjde därefter inte länge förrän den tyska armén i öst helt gav vika och började retirera mot Tyskland.

USA får övertag över Japan i Stilla havet

1944 hade även kriget i Stilla havet vänt till de allierades fördel. Japan kunde inte matcha USA:s enorma resurser. Men den japanska krigsmakten var ännu långt ifrån besegrad.

Hitler vägrar att kapitulera

I slutet av 1944 var Hitler desperat. För att få Storbritannien att dra sig ur kriget, bombades England med Hitlers nya supervapen: V1- och V2-raketer (föregångarna till dagens kort- och långdistansrobotar). Men effekten uteblev. Storbritannien fortsatte kämpa.

Tyska soldater under Ardenneroffensiven. Ardenneroffensiven (16 december 1944 till den 28 januari 1945) var Tysklands sista stora försök att vända krigslyckan under andra världskriget.

I ett sista desperat försök att stoppa de allierades framryckning i väst, satsade Hitler allt på ett kort – ett massivt överraskningsanfall genom det skogsbeklädda bergsmassivet Ardennerna i södra Belgien. Planen var att skära av de allierades underhållslinjer för att få de västallierade att sluta fred med Tyskland. Den tyska krigsmakten skulle då kunna fortsätta kriget på östfronten ostört.

I Ardenneroffensiven som inleddes i december 1944, kastade Hitler in sina sista militära reserver. Men det var för sent. De allierade hade redan för stora resurser och dominerade luftrummet med sina flygstyrkor. Anfallet misslyckades. Därmed hade Tyskland förbrukat sina sista möjligheter att föra ett organiserat motstånd.

Hitler förbjöd trots det alla tyskar att kapitulera. Kriget fortsatte därför i ytterligare flera långa månader, med en enorm förlust av människoliv och materiell förstörelse som följd.

1945 - andra världskriget slutar... kalla kriget börjar

I slutet av mars 1945 hade de västallierade gått över floden Rhen och var därmed inne i västra Tyskland. Och i mitten av april inledde den sovjetiska Röda armén sin slutoffensiv mot Berlin. Två veckor senare begick Hitler självmord i en bunker belägen under det tyska rikskansliet i staden. Tyskland kapitulerade strax därefter den 7 maj 1945. Kriget i Europa var äntligen slut.

Kampen mellan Japan och USA i Stilla havet fortsatte dock i ytterligare några månader.

I början av augusti 1945 släppte USA två atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Japan kapitulerade strax därefter, den 2 september 1945. Andra världskriget var äntligen över.

När andra världskriget var slut behöll Sovjetunionen alla områden som hamnat under deras kontroll i krigets slutskede. Europa blev därför indelat i två maktblock – ett demokratiskt och kapitalistiskt i väst, och ett kommunistiskt i öst.

Det kalla kriget mellan de båda maktblocken som följde därefter kom sedan att dominera världspolitiken under större delen av det resterande 1900-talet.
 

Användbara begrepp

Axelmakterna: En pakt som främst bestod av Tyskland, Italien och Japan.

De allierade: En allians som framförallt utgjordes av Storbritannien, Frankrike, Sovjetunionen och USA.

Begreppet "allierad" syftar vanligtvis på när stater knyts till varandra genom avtal. Detta medför i regel att staterna lovar att hjälpa varandra i krig.

Bundsförvant: En allierad, medhjälpare, vapenbroder.

Förintelsen: Den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde 1933-1945 på drygt sex miljoner judar och ca sju miljoner andra människor. Förintelsen ägde främst rum i skuggan av andra världskriget och doldes av kriget.

Livsrum: Begreppet (lebensraum) blev en av Adolf Hitlers politiska och agitatoriska favoritidéer och en grundbult i den nazistiska ideologin. Läran, som Hitler hade lånat från några andra av samtidens "teoretiker", syftade på att världen indelas i s.k. storrum (grossräume) där respektive stormakt fick bestämma. Hitler ansåg att tyskarna i synnerhet och germanerna i allmänhet utgjorde ett "herrefolk" och därigenom var överlägsna "undermänniskor". Slaver (ryssar, polacker m.fl.) var undermänniskor i den nazistiska ideologin. Enligt Hitlers ideologi förtjänade herrefolket "livsrum" (lebensraum) på bekostnad av slaverna.

Ockupation: I folkrättsliga och militära sammanhang innebär ockupation att en stat militärt besätter en annan stats territorium under en längre period och att den ockuperande staten övertar alla eller delar av den ockuperade statens funktioner som laglig myndighet.

Blixtkrig: En form av krigföring som användes framgångsrikt av tyskarna i början av andra världskriget t.ex. under anfallet mot Polen 1939 och Frankrike 1940, men också under ökenkriget i Nordafrika och i inledningsfasen av anfallet mot Sovjetunionen 1941.

Blixtkrigets principer gick ut på att anfalla och bryta igenom fiendens försvarslinjer med flyg, stridsvagnar och andra motoriserade truppslag. Det kvarvarande motståndet rensades därefter bort av infanteriet. Användningen av radion var viktig, då denna gjorde det möjligt att snabbt skicka ut order för att exempelvis tillkalla stridsflyg.

Den tyske militären Heinz Guderian blev känd som ”blixtkrigets fader” för att han införde stridsvagnar och rörlig krigföring av blixtkrigstyp i tyska armén under 1930-talet. Det mest tydliga exemplet på framgångsrikt tyskt blixtkrig var anfallet på Frankrike där tyskarna snabbt lyckades besegra allierade styrkor som utgick från en föråldrad doktrin som var baserad på första världskrigets strider.

Intressanta fakta om andra världskriget

Visste du att:

  • Andra världskriget är det blodigaste kriget i historien. Omkring 56,4 miljoner människor miste livet. Det totala antalet döda var störst i det dåvarande Sovjetunionen, som miste 26,6 miljoner invånare.
  • Den 4 juni 1940 sände BBC det som skulle bli Winston Churchills mest berömda tal under andra världskriget. Det var det tal som bland annat innehöll orden: ”Vi ska slåss på stränderna.” 1979 avslöjades det att det var den brittiske skådespelaren Norman Shelley som talade in detta berömda tal. Samma dag hade Churchill hållit talet i parlamentet i London. Det var meningen att han skulle upprepa det i radioutsändningen, men eftersom Churchill inte hade tid fick skådespelaren Shelley imitera hans röst. Churchill godkände imitationen och talet sändes ut som planerat till nationen den 4 juni 1940.
  • Blitzen är den bomboffensiv som tyskarna genomförde från den 7 september 1940 till den 16 maj 1941 mot London och andra engelska städer. Under attackerna dödades 43 000 britter och antalet sårade var 139 000. Omkring en miljon hus förstördes. Under Blitzen flög hundratals tyska bombplan in över England. Men britterna höll stånd. ”Aldrig förr i historien om folkens strider har så många haft så få att tacka för så mycket”, sade Winston Churchill i ett berömt tal.
  • Den sista kavallerichocken inträffade i november 1941 då ett mongoliskt kavalleriförband anföll tyska trupper utanför Moskva. Omkring 2000 ryttare stupade under anfallet. Inga tyska soldater dog.
  • Tyskarnas mest skräckinjagande plan under andra världskriget var störtbombsplanet Ju-87 Stuka. Planet kunde bära en bomblast på 1000 kg. Stukans offer gav den namnet ”Den skrikande gamen”. Många av dessa plan var försedda med sirener som tjöt när de dök.
  • År 1942 tog nazisterna beslut om ”den slutgiltiga lösningen av judeproblemet”, som innebar att man skulle utrota alla judar. De 30 största koncentrationslägrena kompletterades med en rad utrotningsläger. Sammanlagt avrättade nazisterna ca 6 miljoner judar.
  • Auschwitz var ett förintelseläger som tyskarna byggde i centrala Polen under andra världskriget. Omkring 2,5 miljoner människor dödades i Auschwitz mellan 1940 och 1945.
  • Landstigningen i Normandie under andra världskriget är världshistoriens största invasion. Från D-dagen den 6 juni 1944 och en månad framåt landsattes 1,1 miljoner soldater, 200 000 fordon och 750 000 ton förnödenheter.
  • Mot slutet av andra världskriget hotade tyskarna de allierade (England och Frankrike) med ett hemligt vapen som de skulle använda mot de allierades städer. En vecka efter de allierades invasion i Normandie blev de nya raketerna färdiga att avfyras. De kom att kallas V1, som var en förkortning av Vergeltungswaffe 1 (Vedergällningsvapen 1), och var Hitlers hämnd för de allierades terrorbombningar av städer som Hamburg och Berlin.
  • Den 8 september 1944 kom ett vapen som var ännu värre än V1: V2-raketen, som gick fem gånger snabbare än ljudet. Den var i motsats till V1 omöjlig att skjuta ner. Man varken hörde den eller såg den. Det bara small till och sedan dog många människor. De första anfallen med V2-raketerna riktades mot London och Antwerpen. Innan fredsslutet i maj 1945 hade ett tusental V2-raketer gått ner i London. Totalt krävde V1- och V2-raketerna över 37 000 offer på några månader. Raketernas träffsäkerhet var dock dålig och de båda vedergällningsvapnen hann aldrig få någon militär betydelse som påverkade krigets utgång.
  • Japanerna gav nästan aldrig upp när de stred. Slaget om ön Iwojima i Stilla havet 1945 visade det. När USA erövrade ön kämpade 20 000 japanska soldater till slutet, bara 216 överlevde.
  • I april 1945 närmade sig Röda armén Berlin. Alla vägar från staden var avstängda och Hitler beslöt sig för att ta sitt liv. Han var oerhört rädd för att hamna i fångenskap hos ryssarna. Han trodde att Sovjetunionens ledare Stalin skulle visa upp honom i en bur på Röda torget. Därför skrev han sitt testamente och tog avsked av sina närmaste män vid en enkel måltid som bestod av spagetti och sallad. Det var den 30 april 1945. Klockan 15.00 gick Adolf och Eva tillsammans in i sitt privata rum. Vad som hände i det stängda rummet vet ingen. Man vet att både Hitler och Eva hade blåsyrakapslar (Hitler hade provat blåsyran på sin schäfertik Blondi) och pistoler med sig. Förmodligen tog Eva sitt liv med en giftkapsel och Hitler sköt sig i tinningen med sin pistol. Deras kroppar brändes upp av SS-soldater och den 1 maj 1945 meddelade den tyska radion att Hitler hade stupat på sin post vid Rikskansliet, kämpande mot kommunismen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka stater var det som kämpade mot varandra under andra världskriget?
     
  2. Varför anföll Hitler Polen?
     
  3. Varför angrep tyskarna Frankrike?
     
  4. Vad menas med blixtkrig?
     
  5. Varför lyckades inte den tyska krigsmakten invadera Storbritannien?
     
  6. Varför anföll Hitler Sovjetunionen?
     
  7. Vad var Förintelsen?
     
  8. Varför anföll Japan USA?
     
  9. Andra världskriget utkämpades till stor del i Ryssland, där det också avgjordes. Redogör kortfattat för minst en viktig händelse som kan betecknas som en vändpunkt i kriget.
     
  10. Hur påverkade de västallierades landstigning i Frankrike 1944 Tysklands situation och krigets förlopp?
     
  11. Hur slutade andra världskriget i Europa?
     
  12. Hur slutade andra världskriget i Asien?

Ta reda på:

  1. Berätta kortfattat om vinterkriget mellan Sovjetunionen och Finland.
     
  2. Vilka var följande personer:

    a) Adolf Hitler

    b) Winston Churchill

    c) Josef Stalin

    d) Benito Mussolini
     
  3. Vad var SS?
     
  4. Vad hände under Nürnbergrättegångarna?

Diskutera:

  1. Hur påverkade Italiens diktator Mussolini kriget? Var det bra eller dåligt för Tyskland att ha Italien som bundsförvant tycker du? Motivera.
     
  2. Vilka händelser under andra världskriget anser du var de mest avgörande? Motivera.
     
  3. Var det rätt av USA att släppa atombomber över Japan för att få ett slut på kriget? Motivera.
     
  4. Om du skulle fördjupa dig i ett ämne eller i en händelse med anknytning till andra världskriget, vad skulle du då välja? Varför?
     
  5. Skulle något liknande som Förintelsen kunna hända i Europa igen i vår tid? Motivera.
     
  6. Tycker du FN (som bildades efter andra världskriget) fungerar bra som en garant för freden i världen? Motivera.

 

Litteratur:
Antony Beevor, Andra världskriget, Historiska Media, 2012
Alf W Johansson, Europas krig - Militärt tänkande, strategi och politik från Napoleontiden till andra världskrigets slut, Rabén Prisma, 1998
Henning Poulsen, Bra Böckers världshistoria, del 13, Bokförlaget Bra Böcker, 1982
Christine Hatt, Andra världskriget 1939-1945, Liber, 2003
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Bra Böckers lexikon 2000, del 25, Bokförlaget Bra Böcker, 1999
Richard Overy,
1939 : nedräkningen till andra världskriget, Historiska Media, 2009
 

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

Andra världskriget (1939-1945) omfattade flera små och stora konflikter som utkämpades på olika ställen i världen. På den ena sidan stod axelmakterna som i första hand bestod av Tyskland, Italien och Japan. Den andra sidan utgjordes av de allierade som framförallt var Storbritannien, Frankrike, Sovjetunionen och USA.

Andra världskriget är den hittills mest omfattande och blodigaste konflikten i människans historia. Under kriget miste mellan 50 och 60 miljoner människor livet, varav ca 13 miljoner i Förintelsen.

Upptakten till Förintelsen 

I mellankrigstidens Tyskland kunde Adolf Hitler utnyttja lågkonjunkturen till att stärka sin makt. Han vände sig till de ekonomiskt utsatta grupperna i det tyska samhället och lade skulden på syndabockar istället för att peka på lågkonjunkturen. I den nazistiska valpropagandan utnyttjades också den utbredda kommunistskräcken. Adolf Hitler framställdes som räddaren och det enda alternativet framför kommunisterna.

Uppdaterad: 19 november 2017
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Andra världskriget

av:
SKMA
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Antisemitismen liknar på många sätt andra typer av fördomar och främlingsfientlighet. Samtidigt skiljer den sig genom sin långa historia och delvis annorlunda idévärld och uttryckssätt.
av:
SKMA
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
SKMA har tagit fram ett studiematerial om Raoul Wallenberg. Till studiehäftet finns en sammanställning av pedagogiska reflektions- och värderingsövningar, samt dokument.
av:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Skriften beskriver hur våldsbejakande högerextremism ser ut i det samtida Sverige. Författaren gör en historiskt tillbakablick, belyser internationella kopplingar, symboler och idéer.
av:
Svenska läkare mot kärnvapen
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lär om kärnvapen är ett webbaserat utbildningsmaterial för alla som vill lära sig mer om kärnvapen och dess konsekvenser. Här finns också tips på övningar som hjälper dig som lärare i undervisningen.
av:
Kommissionen mot Antiziganism
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Boken riktar sig i första hand till elever på högstadiet och beskriver övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet, med kopplingar till nutida diskriminering.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Mellan 200 000 och 500 000 av Europas romer mördades under Förintelsen. De föll offer för rasistisk förföljelse av tyska nazister och deras fascistiska allierade. Men detta folkmord är till stora delar fortfarande okänt.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Filmen består av 10 avsnitt som belyser olika delar av Förintelsen. I filmen ställs frågan: Hur kunde det ske? Materialet kan användas från årskurs 7 och har svensk speaker.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
En bok om Förintelsen i Europa under åren 1933-1945. Med hjälp av fakta, citat och vittnesmål ges en bild av hur det ofattbara blev verklighet. Boken finns nu även som e-bok för iPad, men också i pdf-format, med filmklipp och länkar, för läsning på t ex läsplatta eller dator.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Vad hände i Sverige och Europa under tiden för Förintelsen? Forum för levande historia har skapat ett skolanpassat material som bygger på en tidslinje där du kan följa händelser under åren 1930-1950.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Materialet är främst anpassat för undervisning i SO-ämnen och historia på gymnasiet men kan även användas ämnesövergripande.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Hur undervisar lärare i svensk skola om Förintelsen och andra folkmord? Vilka folkmord behandlas? Vilka mål arbetar elever och lärare mot och hur redovisar eleverna sina kunskaper?
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Värderingsövningar som skapar reflektion och diskussion kring normer, demokrati och de mänskliga rättigheterna. Seriealbumet: Sofia Z-4515, berättar om Sofia Taikons upplevelser från 2:a världskriget.

Podcast om Andra världskriget

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-12-05

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1940-talet. De pratar om andra världskriget, division Engelbrecht, ransoneringskuponger, beredskapsmusik, Ingrid Bergman och ekonomisk tillväxt.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-24

Julia, Mattias och Kristoffer förklarar bakgrunden till att Adolf Hitler och nazisterna kunde ta makten i Tyskland på 1930-talet.

Artiklar om Andra världskriget

M
Carsten Ryytty
2017-09-20
Invasionen av Sicilien startade den 9 juli 1943 under kodnamnet ”operation Husky” och var den största landstigningen i historien. På en enda dag landsattes 180 000 amerikanska och brittiska...
M
Carsten Ryytty
2017-08-31
Slaget om Iwo Jima ägde rum mellan 19 februari och 26 mars 1945. Striderna var oerhört blodiga och räknas som det näst sista stora slaget som utkämpades i Stilla havet under andra världskriget...
M
Carsten Ryytty
2017-03-23
I början av 1945 var i stort sett hela Tyskland sönderbombat. De allierade hade slagit tillbaka den oväntade tyska offensiven i Ardennerna och nu var amerikanska, brittiska och franska trupper...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2017-02-27
Reinhard Heydrich var en av Hitlers mest trogna medarbetare. Han gjorde en snabb karriär inom SS och var en Förintelsens viktigaste organisatörer. Från 1941 fram till sin död 1942 ansvarade...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2017-02-04
Nazisterna talade om det traditionella tyska livsrummet (lebensraum) i öster. De såg Tysklands framtid ligga i erövringen av Östeuropa. Folken i Östeuropa skulle antingen - om de uppfyllde...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2017-02-04
Den nazistiska "lebensraumpolitiken" drabbade först Polen. När Wehrmacht (den tyska krigsmakten) ryckte fram österut genom Polen följdes de av Reinhard Heydrichs insatsstyrkor. Deras...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2017-02-02
Gång på gång slog Hitler fast att Tysklands framtid låg i erövringen av Östeuropa. Det starka Tyskland måste erövra det svaga Östeuropa. Dra mot öster - Drang nach Ostern - kom denna...
M
Mattias Axelsson
2017-01-15
Även om kolet var den energikälla som drev industrialiseringen framåt, var det oljan som gjorde det möjligt att under 1900-talet att omvandla förindustriella jordbrukssamhällen till moderna...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-11-27
På 1930-talet var Frankrike ett tolerant och internationellt land. 1940 besegrades Frankrike av Nazityskland. Tre femtedelar av landet ockuperades av Tyskland. Vichy blev huvudstad i det icke-...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-10-07
Washington den 20 januari 1941. Omkring en miljon människor befinner sig vid Capitolium och längs Pennsylvania Avenue. Franklin Roosevelt ska för tredje gången avlägga eden såsom USA:s president...
M
Carsten Ryytty
2016-09-05
Ardenneroffensiven var en månadslång offensiv som den tyska armén genomförde i bergstrakterna Ardennerna mot de allierades styrkor från den 16 december 1944 till slutet av januari 1945. Slaget...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-07-23
Del 2 av 2 i en artikelserie om Storbritannien i början av andra världskriget. Under slaget om Storbritannien försökte det tyska flygvapnet (Luftwaffe) skaffa sig kontroll över brittiskt luftrum...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-07-22
Del 1 av 2 i en artikelserie om Storbritannien i början av andra världskriget. Till en början gjorde Storbritannien eftergifter åt Hitler i tron att han skulle låta nöja sig med några...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-07-21
Del 12 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Under 1943-1944 trängdes tyskarna alltmer tillbaka i Ryssland och i början av 1945 invaderade Röda armén Tyskland. Slutstriden kom att...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-07-20
Del 11 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om tyskt motstånd mot Hitler och naziregimen...

Sidor

Länkar om Andra världskriget

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om slaget om Singapore 1942. Ingen trodde att en fientlig armé skulle kunna ta sig igenom den täta djungeln och inta den brittiska kolonin Singapore. Men det var precis vad japanerna gjorde...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om Hitlerjugend som grundades 1926 för att fostra tyska pojkar och flickor i den nazistiska ideologin. Pojkarna fick också träning för att bli soldater och i slutet av andra världskriget sattes även pojkar i nedre tonåren in i strid. Praktiskt taget samtliga tyska män födda mellan 1922 och 1935 var medlemmar i rörelsen...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om snickarens bomb som missade Hitler med 13 minuter. Allt hade gått som planerat. Snickaren Georg Elser hade efter ett års förberedelser lyckats placera en bomb bakom talarstolen där Hitler skulle stå. När den exploderade på utsatt klockslag dog åtta människor – men inte Hitler...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om attacken mot Pearl Harbor. Den 7 december 1941 slog japanska marinflygplan ut en stor del av den amerikanska Stillahavsflottan i en av militärhistoriens största överraskningsattacker. För Japans del blev anfallet ändå en olycka som förde in USA i kriget och slutade med atombomberna över Hiroshima och Nagasaki...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget om Peleliu i Stilla havet 1944 som kanske var den svåraste strid som amerikanerna utkämpade under andra världskriget. Den dyrköpta segern kostade nästan 10 000 man i förluster. Ingen japan överlevde...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om den japanske soldaten Hiroo Onoda som gav upp först trettio år efter krigsslutet. Han är den näst envisaste soldaten i världshistorien. Hiroo Onoda blev långt efter andra världskrigets slut en symbol för disciplinen i det japanska militära systemet. Och för alla dess brister...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om fältartilleriets betydelse under andra världskriget. Under andra världskriget orsakade inget annat vapensystem lika stora förluster som fältartilleriet. Effekten på slagfältet var förödande...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Europas väg till det totala kriget. Städer bombades, kvinnor våldtogs och hela folkslag hotades av utplåning. Men idén om det totala kriget föddes långt före andra världskriget. Europas väg till det totala kriget kan sägas följa två spår. Det första var industrialiseringen, som mångdubblade förmågan att producera krigsmateriel samtidigt som nya uppfinningar stegrade förstörelseförmågan. Det andra var masspolitikens födelse...

Spara som favorit
          

Faktaartikel på Forum för levande historias innehållsrika webbplats kan du läsa om 20 juli-attentatet mot Hitler 1944. Efter Tysklands nederlag i Sovjetunionen och Nordafrika våren 1943, insåg många inom den tyska krigsmakten att kriget var förlorat. För att försöka rädda Tyskland från total undergång gick ett antal högre militärer och ämbetsmän samman i en motståndsgrupp. De planerade att mörda Hitler och störta den nazistiska regeringen. Därefter skulle en ny regering bildas och den skulle göra slut på kriget genom att förhandla fram en fred med de allierade...

Spara som favorit
          

Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om det finska vinterkriget. Det var Finlands hjältebragd men en stor tragedi för Sovjetunionen. Vetenskapsradion Historia reser till Suomussalmi och den ikoniska Raatevägen där en hel division ur Röda Armén förintades av de finska skidåkande soldaterna...

Spara som favorit
          

Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om invasionen av Norge under andra världskriget. Drygt 40 000 norrmän dömdes för landsförräderi efter kriget, men de ytterst ansvariga för den tyska ockupationen, den norska regeringen, kom undan. Nu menar historikern Aage Sivertsen, aktuell med en ny bok om Tysklands invasion av Norge, att både norske utrikesministern och försvarsministern var kriminellt inkompetenta i att hantera situationen kring ödesdagen den 9 april 1940...

Spara som favorit
          

Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om privatpersonen Adolf Hitler ur ett källkritiskt persoektiv. Hitlers öppenhjärtiga bordssamtal är en tveksam källtext, menar svensk historiker...

Spara som favorit
          

Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om när Hess flög till Skottland. Konspirationsteoretiker har mängder av förklaringar till varför Rudolf Hess, Tredje rikets andre man, flög till Skottland. Vetenskapsradion Historia reder ut teorierna, 75 år efter soloflygningen...

Spara som favorit
          

Avsnitt (24 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om Operation Barbarossa - Hitlers invasion av Sovjetunionen. Tobias Svanelid granskar Operation Barbarossa - världshistoriens största fälttåg. Hur kunde Hitler underskatta Sovjet så kapitalt, och hur såg nazisternas vision av lebensraum egentligen ut?

Spara som favorit
          

Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om Förintelsen. Tobias Svanelid träffar Timothy Snyder, historikern som vill ge oss en helt ny bild av orsakerna bakom Förintelsen, och kräver att vi lär oss läxan inför vår egen tids internationella kriser...

Spara som favorit
          

Skriften (PDF) beskriver hur våldsbejakande högerextremism ser ut i det samtida Sverige. Författaren gör en historiskt tillbakablick, belyser internationella kopplingar, symboler och idéer. Materialet är producerat av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Expressen om det finska vinterkriget. En vecka, sa Stalin. Längre fick det inte ta för Sovjet att krossa Finland. Men diktatorn hade fel. I 40 graders kyla och meterdjup snö lyckas finländarna stå emot världens då största krigsmakt i 105 dagar. Segern blir dyr för ryssarna. Mer än en halv miljon av Röda arméns soldater mister livet eller skadas. Sverige kastas in i en kris. Vårt ­broderfolk blöder, och statsministern vägrar skicka svensk trupp. I stället tar sig modiga och frivilliga svenskar över ­Östersjön och krigar med finländarna mot övermakten. 8 260 svenskar deltar i striderna...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Expressen där du kan läsa om slaget om Storbritannien. London står i lågor. Big Ben och Tower Bridge är svarta ­siluetter mot den flammande röda himlen. Den första ­natten av Blitzen brinner den brittiska huvudstaden på mer än 2 000 ställen. Döden och elden kommer från luften. Tyskarnas mål är att knäcka de uppnosiga britternas försvarsvilja. En man som ständigt har flugan på sned, cigarren i mungipan och whiskyglaset inom räckhåll har just blivit premiärminister. Winston Churchill heter han. Han blir krigets hjälte. Han eldar britterna till stordåd då Hitlers trupper är redo att ta språnget över Engelska kanalen...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Expressen om Hitlers invasion av Danmark och Norge samt dess följder för Sverige. Förrädaren möter tyrannen - och de bestämmer Norges onda öde. Vidkun Quisling möter Adolf Hitler i nazisternas rikskansli i Berlin den 14 december 1939. Attacken kommer den 9 april året efter. I Danmark ­marscherar Hitlers soldater utan att möta motstånd. Vi kunde ha blivit führerns nästa offer. Tre gånger under andra världskriget sätter führern trupper i beredskap för invasion av Sverige. Priset vi får betala för att slippa krigets fasor är tyska soldater på våra järnvägar och andra eftergifter...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Expressen om Hitlers attack mot Polen. Klockan är 04.45, den 1 september 1939, en fredag, och ­solen stiger upp bakom halvön Westerplatte utanför Gdansk. 28-centimeters artillerigranater fyras av från det tyska ­slagskeppet "Schleswig-Holstein" mot den polska fästningen där floden Wisla mynnar ut i Östersjön. Det är de första ­skotten i historiens största krig...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av bakomliggande ideologiska...

Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade fler än 10 miljoner människor livet...

Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick fäste i några av Europas...

Sverige gick en svår balansgång under andra världskriget men lyckades förbli neutralt och undvika kriget.

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Här hittar du material som behandlar Nederländernas historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser...

Fördjupa dig i Polens historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Historia om Storbritannien (England, Skottland, Wales och Nordirland). Här finns material som behandlar Storbritanniens historia i små och stora...

Historia om Tjeckien. Här hittar du material som behandlar Tjeckiens historia i stora och små perspektiv.

Fördjupa dig i Tysklands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Fördjupa dig i Frankrikes historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Här hittar du material som behandlar Rysslands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Historia om Japan. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Få en helhetsbild av USA:s historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa perioder i landets historia.

Fascismen och nazismen är likartade antidemokratiska och auktoritära ideologier som är präglade av stark nationalism och idén om den starkes rätt...

Rasism och främlingsfientlighet grundar sig på idén om att mänskligheten kan delas in i grupper som är olika mycket värda.

Fördjupa dig i Italiens historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och NATO). Kalla krigets drivkraft...

Fördjupa dig i Rumäniens historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Här hittar du material som behandlar Ungerns historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Fördjupa dig i Österrikes historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora drag.

Fördjupa dig i Ukrainas historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Historia om Vitryssland. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.

Här hittar du material som behandlar Estlands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Här hittar du material som behandlar Lettlands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Här hittar du material som behandlar Litauens historia i små och stora drag. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag...