Tyska trupper marscherar in i Polen 1 september 1939. Hitler chansade på att omvärlden skulle förhålla sig passivt och att kriget skulle bli kort. Det blev istället ett nytt världskrig som varade i sex år.
Andra världskriget
Andra världskriget (1939-1945) är den hittills mest omfattande och blodigaste konflikten i människans historia. Under kriget miste mellan 50 och 60 miljoner människor livet, varav ca 13 miljoner i Förintelsen.
Andra världskriget omfattade flera små och stora konflikter som utkämpades på olika ställen i världen. På den ena sidan stod axelmakterna som i första hand bestod av Tyskland, Italien och Japan. Den andra sidan utgjordes av de allierade som framförallt var Storbritannien, Frankrike, Sovjetunionen och USA.
Upptakten till Förintelsen
I mellankrigstidens Tyskland kunde Adolf Hitler utnyttja lågkonjunkturen till att stärka sin makt. Han vände sig till de ekonomiskt utsatta grupperna i det tyska samhället och lade skulden på syndabockar istället för att peka på lågkonjunkturen. I den nazistiska valpropagandan utnyttjades också den utbredda kommunistskräcken. Adolf Hitler framställdes som räddaren och det enda alternativet framför kommunisterna.
Andra världskriget (1939-1945) är den hittills mest omfattande och blodigaste konflikten i människans historia. Under kriget miste mellan 50 och 60 miljoner människor livet, varav ca 13 miljoner i Förintelsen.
Andra världskriget omfattade flera små och stora konflikter som utkämpades på olika ställen i världen. På den ena sidan stod axelmakterna som i första hand bestod av Tyskland, Italien och Japan. Den andra sidan utgjordes av de allierade som framförallt var Storbritannien, Frankrike, Sovjetunionen och USA.
Upptakten till Förintelsen
I mellankrigstidens Tyskland kunde Adolf Hitler utnyttja lågkonjunkturen till att stärka sin makt. Han vände sig till de ekonomiskt utsatta grupperna i det tyska samhället och lade skulden på syndabockar istället för att peka på lågkonjunkturen. I den nazistiska valpropagandan utnyttjades också den utbredda kommunistskräcken. Adolf Hitler framställdes som räddaren och det enda alternativet framför kommunisterna.
ANNONS
ANNONS
År 1933 kunde nazisterna ta makten i Tyskland med Adolf Hitler som ledare. Hitler satte genast igång med att rusta Tyskland för krig. Samtidigt ökade nazisternas diskriminering och förföljelser av judar och andra folkgrupper som de tog avstånd från.
Förintelsen och andra folkmord
Tyskarnas utrotning av judar, romer, homosexuella, funktionsnedsatta och personer med avvikande politiska åsikter, är långt ifrån det enda folkmord som begåtts genom historien.
Exempel på andra kända folkmord i modern tid är:
Turkarnas folkmord på armenier under första världskriget.
Stalins utrensningar av oliktänkande i Sovjetunionen.
Röda khmerernas systematiska mördande av oliktänkande i Kambodja.
Men Förintelsen skiljer sig från andra folkmord i historien på grund av de systematiska, fabriksliknande och statligt organiserade mordmetoderna.
Först försökte de få judarna att fly eller emigrera (utvandra) till andra länder. Men det var svårt eftersom många länder inte tog emot judiska flyktingar. De judar som inte lämnade landet hamnade så småningom i arbetsläger och koncentrationsläger.
Förföljelsen av judar och andra utpekade folkgrupper skulle senare trappas upp och övergå i ett välorganiserat folkmord.
Hitler utvidgar Tysklands gränser och ingår en pakt med Stalin
I mitten av 1930-talet började Hitler kräva att olika tyskdominerade områden runt Tysklands gränser skulle förenas med "det tyska kärnlandet" i syfte att skapa ett Stortyskland. 1938 annekterades (införlivades) Österrike och strax därefter marscherade tyska trupper in i Sudetområdena (som till stor del beboddes av tysktalande) i Tjeckoslovakien (dagens Tjeckien och Slovakien).
Storbritannien och Frankrike var till en början passiva men lovade till sist att hjälpa Polen om det skulle bli angripet. De allierade räknade dessutom med att Sovjetunionen skulle stå i vägen för ett tyskt angrepp mot Polen. Det blev därför en kalldusch för de allierade då Tyskland och Sovjetunionen ingick en pakt 1939. Enligt överenskommelsen i den s.k. Molotov-Ribbentrop-pakten, skulle Polen delas mellan de båda stormakterna. Sovjetunionen utlovades dessutom fritt spelrum i Baltikum (Estland, Lettland, Litauen) och Finland.
Hitlers målsättning
Hitlers första mål var att återta de områden som förlorats i samband med Versaillesfreden efter första världskriget samt att förena alla tysktalande folk i ett rike. Därefter skulle Tysklands territorium utvidgas österut för att skapa livsrum för det tyska folket. Det logiska målet med det senare var att lägga beslag på de stora naturresurserna som fanns i öst och därigenom göra Tyskland självförsörjande gällande många viktiga råvaror som t.ex. olja. Hitler hade därför redan från början planer på att angripa Sovjetunionen.
Men innan det stora anfallet mot Sovjetunionen, skulle först Polen införlivas i det tyska riket. Genom att erövra Polen avsåg Hitler skapa en fri passage till det tyskägda Ostpreussen som låg en bit österut och var avskilt från Tyskland sedan Versaillesfreden (se kartan till höger). Samtidigt skulle den tyska krigsmakten få ett viktigt uppmarschområde inför det planerade anfallet mot Sovjetunionen. Hitler drog nytta av att många tyskar ville återförena det "förlorade" Ostpreussen med det tyska kärnlandet och att Polen låg i vägen.
Karta som visar Tredje rikets omfattning strax innan andra världskriget.
Efter att Polen erövrats skulle den tyska krigsmakten anfalla västerut, bland annat mot Frankrike för att få ryggen fri (både Storbritannien och Frankrike hade lovat hjälpa Polen om landet skulle attackeras av Tyskland). Inte förrän detta var klart skulle öst erövras. Den tyska militärledningen ville därmed undvika att fastna i ett flerfrontskrig som under första världskriget.
1939 - andra världskriget börjar
Den 1 september 1939 inledde Tyskland sitt anfall mot Polen. Några dagar senare förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Andra världskriget hade börjat. Läs mer om upptakten till kriget >
Den tyska armén var vid krigsutbrottet en välutrustad och effektiv krigsmaskin som var drillad i modern krigföring. För att undvika att hamna i ett trögt ställningskrig som under första världskriget, tillämpade man "blixtkrig". Blixtkriget gick ut på att först mjuka upp fienden genom bombanfall mot strategiskt viktiga positioner. Därefter användes stridsvagnar för att bryta fiendens linjer. Sist kom infanteriet och rensade bort allt kvarvarande motstånd.
Sovjetunionen fick svårt att hänga med efter den tyska bundsförvantens blixtanfall mot Polen. Röda armén kastades in i Polen som redan var så gott som besegrat av tyskarna. När Polen kapitulerat delades landet upp mellan Sovjetunionen och Tyskland enligt den gällande Molotov-Ribbentrop-pakten.
Den 30 november 1939 anfölls Finland av Sovjetunionen. Den finska armén bjöd på hårdnackat motstånd under tre långa vintermånader, men tvingades till slut att kapitulera inför Röda arméns övermakt.
1940 - land efter land ockuperas av den tyska krigsmakten
Den 9 april 1940 anföll den tyska krigsmakten Danmark och Norge. Tyskland ville på så sätt skaffa sig skyddade ubåtsbaser i de djupa norska fjordarna, men ännu viktigare var att säkra den viktiga järnmalmstillförseln från Sverige till Tyskland som gick via Narvik i norra Norge.
Den 10 maj anföll den tyska armén Nederländerna, Belgien och Luxemburg för att kunna nå Frankrike. Några veckor senare var det Frankrikes tur. Storbritannien hade tidigare sänt över en stor expeditionskår (en mindre armé) för att hjälpa Frankrike vid ett eventuellt angrepp. Men både britterna och fransmännen var dåligt förberedda på den tyska blixtkrigstaktiken. Den franska armén tvingades därför snart på reträtt varefter britterna evakuerade sina kvarvarande styrkor via den franska hamnstaden Dunkerque.
Den 14 juni ockuperades Paris av tyska trupper, och den 22 juni undertecknades ett vapenstillestånd mellan Frankrike och Tyskland.
Tyskarna delade upp Frankrike i två zoner för att få bättre kontroll. Norra Frankrike ockuperades av tyska trupper och den södra delen av landet kom att styras av en tillsatt tyskvänlig marionettregering, den s.k. Vichyregimen.
Hitler står som segrare i väst... bara Storbritannien kvar
I juni 1940 stod den tyska krigsmakten som segrare i väst. Ryggen var nästan fri. Det återstod nu bara att sluta fred med Storbritannien. Men Storbritannien vägrade. Hitler hade därför inget annat val än att försöka underkuva det bångstyriga öriket med våld.
Den tyska krigsledningen visste att de inte rådde på den brittiska flottan. En direkt invasion av ön var därför inte möjlig. Tyskland förfogade å andra sidan över ett mycket stort och toppmodernt flygvapen - Luftwaffe. Hermann Göring, som var Hitlers närmaste man och chef för det tyska flygvapnet, lovade att snabbt tvinga britterna till förhandlingsbordet.
Storbritannien skulle bombas till underkastelse
Slaget om Storbritannien inleddes i augusti 1940. De tyska flygangreppen blev emellertid mycket kostsamma för Luftwaffe som led stora förluster. Britterna förfogade bland annat över bättre jaktplan (främst Spitfire) och ett effektivt radarsystem som kunde upptäcka var tyskarna skulle slå till.
Hitler blev till slut tvungen att ge upp invasionsplanerna. I maj 1941 drogs de sista enheterna ur Luftwaffe bort från området för att istället användas i den sedan länge planerade attacken mot Sovjetunionen.
Försöket att få Storbritannien att dra sig ur kriget hade misslyckats. I likhet med händelseförloppet under första världskriget lyckades inte den tyska krigsmakten hålla ryggen fri. Historien såg ut att upprepa sig.
1941 - den tyska krigsmakten städar upp efter Italiens fiasko
Mussolinis fascistiska Italien, som var Tysklands bundsförvant, ville också visa musklerna. Efter att ha förklarat krig mot de västallierade, invaderade italienska trupper Egypten i september 1940. Drygt en månad senare anföll Mussolini Grekland för att ge Italien lite "lebensraum" i öst. Italienarnas krigsinsats blev ett dunderfiasko. Hitler tvingades därför skicka militär hjälp för att städa upp efter sin hetsiga bundsförvants äventyr.
I februari 1941 anlände den tyska Afrikakåren under Erwin Rommel till Nordafrika där den genast fick övertaget i ökenkriget mot britterna. Strax därefter invaderade den tyska armén Grekland och Jugoslavien. Stora tyska militära resurser fick därmed avsättas på flera håll i söder, vilket Hitler troligtvis inte hade räknat med från början.
De tyska armégrupperna nådde stora framgångar med sin blixtkrigstaktik i inledningsfasen av operation Barbarossa, sommaren 1941. När sedan höstregnen kom och vägarna blev allt mer svårframkomliga tappade anfallet kraft.
Hitler anfaller Sovjetunionen
Den 22 juni 1941 inleddes den sedan länge planerade invasionen av Sovjetunionen, operation Barbarossa. Anfallet är det största som genomförts i världshistorien. Flera miljoner tyska soldater med bundsförvanter deltog på en bred front.
Sovjetunionen överraskades. Stalin hade inte förväntat sig ett angrepp, åtminstone inte så snart. Den sovjetiska Röda armén var dessutom illa utrustad och stod under dålig ledning på grund av tidigare utrensningar inom officerskåren som genomförts på Stalins order. Tyskarna nådde därför stora framgångar till en början. Men det ryska motståndet hårdnade efter hand.
Förintelsen intensifieras
I samband med invasionen av Sovjetunionen 1941 övergick judeförföljelserna i systematisk förintelse.
Förintelselägren placerades främst i Polen, inom behagligt avstånd från Tyskland och det tyska folket. När de stod klara för inflyttning började de europeiska städerna tömmas på judar, romer, homosexuella och motståndare till naziregimen som transporterades till lägren. De som inte var lämpade för slavarbete dödades. Barn, åldringar och många av kvinnorna sändes ofta direkt till gaskamrarna. Se karta över koncentrations- och förintelseläger
Man beräknar att uppemot 13 miljoner människor (varav ca 6 miljoner judar) mördades av nazisterna under Förintelsen.
USA dras in i kriget
Under 1941 spred sig kriget till Asien där västmakternas kolonier erövrades av Japan som var Tysklands bundsförvant i öst. Japan ville i likhet med Tyskland utöka sitt territorium. Det enda hindret var USA.
När japanerna sedan anföll den amerikanska stillahavsflottan vid Pearl Harbor, 7 december 1941, drogs USA in i kriget. Strax därefter förklarade också Tyskland och Italien krig mot USA. Kriget hade nu blivit ett världskrig.
1942 - axelmakternas stora triumfår
1942 tycktes axelmakterna vara oslagbara. Tyskland stod som segrare på samtliga fronter samtidigt som Japan erövrade stora delar av Sydostasien. Inget tycktes kunna stoppa deras militära framfart runt om i världen.
Kartan visar Europa under tysk dominans 1941-1942.
1943 - kriget vänder
Det var på östfronten som kriget avgjordes. Det var där tyskarna satte in nästan alla sina resurser. Det var också där de flesta stupade. Efter att en stor armé från den tyska krigsmakten i Ryssland inringats vid staden Stalingrad - staden var namngiven efter Stalin, Sovjetunionens ledare och därför extra viktig att försvara - runt årsskiftet 1942-1943, kunde Röda armén gå till motattack på östfronten. Kriget började nu att vända till de allierades fördel.
Under 1943 förlorade tyskarna två avgörande slag i Ryssland – först slaget om Stalingrad och därefter det stora pansarslaget vid Kursk.
Efter 1943 handlade det inte längre bara om överlevnad för Sovjetunionens del, nu blev det också en fråga om hämnd. Dessutom hade Stalin planer på att skapa en sovjetisk buffertzon i Östeuropa som ett framtida skydd mot Tyskland.
1943 var också det året som tyskarna kastades ut från Nordafrika.
Efter att ha drivit ut axelmakterna från Nordafrika, landsteg de västallierade i juli 1943 på Sicilien. Strax därpå avsattes Mussolini varefter Italien gick över till de allierade.
Samma år trappade de allierade upp bombkriget mot Tyskland. De engelska och amerikanska flygflottiljerna såg nu till att bomberna föll både dag och natt över de tyska städerna.
Bombningarna slog oerhört hårt mot den tyska civilbefolkningen. Hela städer jämnades med marken och mer än en halv miljon människor miste livet. Det tyska folket fick betala ett högt pris för Hitlers krig.
1944 - de västallierade öppnar en front i väst
I juni 1944 lyckades de allierade landstiga i Normandie i Frankrike. En front i väst hade äntligen öppnats. Händelsen kom att förkorta kriget. Hitler fick därmed plikta för att han inte tidigare lyckats få Storbritannien till förhandlingsbordet. Tyskland skulle hädanefter - liksom under första världskriget - få utkämpa ett tvåfrontskrig.
Den tyska krigsmakten blev nu tvungen att flytta över stora styrkor från östfronten till den nya fronten i väst. Det dröjde därefter inte länge förrän den tyska armén i öst helt gav vika och började retirera mot Tyskland.
USA får övertag över Japan i Stilla havet
1944 hade även kriget i Stilla havet vänt till de allierades fördel. Japan kunde inte matcha USA:s enorma resurser. Men den japanska krigsmakten var ännu långt ifrån besegrad.
ANNONS
ANNONS
Hitler vägrar att kapitulera
I slutet av 1944 var Hitler desperat. För att få Storbritannien att dra sig ur kriget, bombades England med Hitlers nya supervapen: V1- och V2-raketer (föregångarna till dagens kort- och långdistansrobotar). Men effekten uteblev. Storbritannien fortsatte kämpa.
Tyska soldater under Ardenneroffensiven. Ardenneroffensiven (16 december 1944 till den 28 januari 1945) var Tysklands sista stora försök att vända krigslyckan under andra världskriget.
I ett sista desperat försök att stoppa de allierades framryckning i väst, satsade Hitler allt på ett kort – ett massivt överraskningsanfall genom det skogsbeklädda bergsmassivet Ardennerna i södra Belgien. Planen var att skära av de allierades underhållslinjer för att få de västallierade att sluta fred med Tyskland. Den tyska krigsmakten skulle då kunna fortsätta kriget på östfronten ostört.
I Ardenneroffensiven som inleddes i december 1944, kastade Hitler in sina sista militära reserver. Men det var för sent. De allierade hade redan för stora resurser och dominerade luftrummet med sina flygstyrkor. Anfallet misslyckades. Därmed hade Tyskland förbrukat sina sista möjligheter att föra ett organiserat motstånd.
Hitler förbjöd trots det alla tyskar att kapitulera. Kriget fortsatte därför i ytterligare flera långa månader, med en enorm förlust av människoliv och materiell förstörelse som följd.
1945 - andra världskriget slutar... kalla kriget börjar
I slutet av mars 1945 hade de västallierade gått över floden Rhen och var därmed inne i västra Tyskland. Och i mitten av april inledde den sovjetiska Röda armén sin slutoffensiv mot Berlin. Två veckor senare begick Hitler självmord i en bunker belägen under det tyska rikskansliet i staden. Tyskland kapitulerade strax därefter den 7 maj 1945. Kriget i Europa var äntligen slut.
Kampen mellan Japan och USA i Stilla havet fortsatte dock i ytterligare några månader.
I början av augusti 1945 släppte USA två atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Japan kapitulerade strax därefter, den 2 september 1945. Andra världskriget var äntligen över.
När andra världskriget var slut behöll Sovjetunionen alla områden som hamnat under deras kontroll i krigets slutskede. Europa blev därför indelat i två maktblock – ett demokratiskt och kapitalistiskt i väst, och ett kommunistiskt i öst.
Det kalla kriget mellan de båda maktblocken som följde därefter kom sedan att dominera världspolitiken under större delen av det resterande 1900-talet.
Användbara begrepp
Axelmakterna: En pakt som främst bestod av Tyskland, Italien och Japan.
De allierade: En allians som framförallt utgjordes av Storbritannien, Frankrike, Sovjetunionen och USA.
Begreppet "allierad" syftar vanligtvis på när stater knyts till varandra genom avtal. Detta medför i regel att staterna lovar att hjälpa varandra i krig.
Bundsförvant: En allierad, medhjälpare, vapenbroder.
Förintelsen: Den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde 1933-1945 på drygt sex miljoner judar och ca sju miljoner andra människor. Förintelsen ägde främst rum i skuggan av andra världskriget och doldes av kriget.
Livsrum: Begreppet (lebensraum) blev en av Adolf Hitlers politiska och agitatoriska favoritidéer och en grundbult i den nazistiska ideologin. Läran, som Hitler hade lånat från några andra av samtidens "teoretiker", syftade på att världen indelas i s.k. storrum (grossräume) där respektive stormakt fick bestämma. Hitler ansåg att tyskarna i synnerhet och germanerna i allmänhet utgjorde ett "herrefolk" och därigenom var överlägsna "undermänniskor". Slaver (ryssar, polacker m.fl.) var undermänniskor i den nazistiska ideologin. Enligt Hitlers ideologi förtjänade herrefolket "livsrum" (lebensraum) på bekostnad av slaverna.
Ockupation: I folkrättsliga och militära sammanhang innebär ockupation att en stat militärt besätter en annan stats territorium under en längre period och att den ockuperande staten övertar alla eller delar av den ockuperade statens funktioner som laglig myndighet.
Blixtkrig: En form av krigföring som användes framgångsrikt av tyskarna i början av andra världskriget t.ex. under anfallet mot Polen 1939 och Frankrike 1940, men också under ökenkriget i Nordafrika och i inledningsfasen av anfallet mot Sovjetunionen 1941.
Blixtkrigets principer gick ut på att anfalla och bryta igenom fiendens försvarslinjer med flyg, stridsvagnar och andra motoriserade truppslag. Det kvarvarande motståndet rensades därefter bort av infanteriet. Användningen av radion var viktig, då denna gjorde det möjligt att snabbt skicka ut order för att exempelvis tillkalla stridsflyg.
Den tyske militären Heinz Guderian blev känd som ”blixtkrigets fader” för att han införde stridsvagnar och rörlig krigföring av blixtkrigstyp i tyska armén under 1930-talet. Det mest tydliga exemplet på framgångsrikt tyskt blixtkrig var anfallet på Frankrike där tyskarna snabbt lyckades besegra allierade styrkor som utgick från en föråldrad doktrin som var baserad på första världskrigets strider.
Intressanta fakta om andra världskriget
Visste du att:
Andra världskriget är det blodigaste kriget i historien. Omkring 56,4 miljoner människor miste livet. Det totala antalet döda var störst i det dåvarande Sovjetunionen, som miste 26,6 miljoner invånare.
Den 4 juni 1940 sände BBC det som skulle bli Winston Churchills mest berömda tal under andra världskriget. Det var det tal som bland annat innehöll orden: ”Vi ska slåss på stränderna.” 1979 avslöjades det att det var den brittiske skådespelaren Norman Shelley som talade in detta berömda tal. Samma dag hade Churchill hållit talet i parlamentet i London. Det var meningen att han skulle upprepa det i radioutsändningen, men eftersom Churchill inte hade tid fick skådespelaren Shelley imitera hans röst. Churchill godkände imitationen och talet sändes ut som planerat till nationen den 4 juni 1940.
Blitzen är den bomboffensiv som tyskarna genomförde från den 7 september 1940 till den 16 maj 1941 mot London och andra engelska städer. Under attackerna dödades 43 000 britter och antalet sårade var 139 000. Omkring en miljon hus förstördes. Under Blitzen flög hundratals tyska bombplan in över England. Men britterna höll stånd. ”Aldrig förr i historien om folkens strider har så många haft så få att tacka för så mycket”, sade Winston Churchill i ett berömt tal.
Den sista kavallerichocken inträffade i november 1941 då ett mongoliskt kavalleriförband anföll tyska trupper utanför Moskva. Omkring 2000 ryttare stupade under anfallet. Inga tyska soldater dog.
Tyskarnas mest skräckinjagande plan under andra världskriget var störtbombplanet Ju-87 Stuka. Planet kunde bära en bomblast på 1000 kg. Stukans offer gav den namnet ”Den skrikande gamen”. Många av dessa plan var försedda med sirener som tjöt när de dök.
År 1942 tog nazisterna beslut om ”den slutgiltiga lösningen av judeproblemet”, som innebar att man skulle utrota alla judar. De 30 största koncentrationslägren kompletterades med en rad utrotningsläger. Sammanlagt avrättade nazisterna ca 6 miljoner judar.
Auschwitz var ett förintelseläger som tyskarna byggde i centrala Polen under andra världskriget. Omkring 2,5 miljoner människor dödades i Auschwitz mellan 1940 och 1945.
Landstigningen i Normandie under andra världskriget är världshistoriens största invasion. Från D-dagen den 6 juni 1944 och en månad framåt landsattes 1,1 miljoner soldater, 200 000 fordon och 750 000 ton förnödenheter.
Mot slutet av andra världskriget hotade tyskarna de allierade (England och Frankrike) med ett hemligt vapen som de skulle använda mot de allierades städer. En vecka efter de allierades invasion i Normandie blev de nya raketerna färdiga att avfyras. De kom att kallas V1, som var en förkortning av Vergeltungswaffe 1 (Vedergällningsvapen 1), och var Hitlers hämnd för de allierades terrorbombningar av städer som Hamburg och Berlin.
Den 8 september 1944 kom ett vapen som var ännu värre än V1: V2-raketen, som gick fem gånger snabbare än ljudet. Den var i motsats till V1 omöjlig att skjuta ner. Man varken hörde den eller såg den. Det bara small till och sedan dog många människor. De första anfallen med V2-raketerna riktades mot London och Antwerpen. Innan fredsslutet i maj 1945 hade ett tusental V2-raketer gått ner i London. Totalt krävde V1- och V2-raketerna över 37 000 offer på några månader. Raketernas träffsäkerhet var dock dålig och de båda vedergällningsvapnen hann aldrig få någon militär betydelse som påverkade krigets utgång.
Japanerna gav nästan aldrig upp när de stred. Slaget om ön Iwo Jima i Stilla havet 1945 visade det. När USA erövrade ön kämpade 20 000 japanska soldater till slutet, bara 216 överlevde.
I april 1945 närmade sig Röda armén Berlin. Alla vägar från staden var avstängda och Hitler beslöt sig för att ta sitt liv. Han var oerhört rädd för att hamna i fångenskap hos ryssarna. Han trodde att Sovjetunionens ledare Stalin skulle visa upp honom i en bur på Röda torget. Därför skrev han sitt testamente och tog avsked av sina närmaste män vid en enkel måltid som bestod av spagetti och sallad. Det var den 30 april 1945. Klockan 15.00 gick Adolf och Eva tillsammans in i sitt privata rum. Vad som hände i det stängda rummet vet ingen. Man vet att både Hitler och Eva hade blåsyrakapslar (Hitler hade provat blåsyran på sin schäfertik Blondi) och pistoler med sig. Förmodligen tog Eva sitt liv med en giftkapsel och Hitler sköt sig i tinningen med sin pistol. Deras kroppar brändes upp av SS-soldater och den 1 maj 1945 meddelade den tyska radion att Hitler hade stupat på sin post vid Rikskansliet, kämpande mot kommunismen.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vilka stater var det som kämpade mot varandra under andra världskriget?
Andra världskriget utkämpades till stor del i Ryssland, där det också avgjordes. Redogör kortfattat för minst en viktig händelse som kan betecknas som en vändpunkt i kriget.
Hur påverkade Italiens diktator Mussolini kriget? Var det bra eller dåligt för Tyskland att ha Italien som bundsförvant tycker du? Motivera.
Vilka händelser under andra världskriget anser du var de mest avgörande? Motivera.
Var det rätt av USA att släppa atombomber över Japan för att få ett slut på kriget? Motivera.
Om du skulle fördjupa dig i ett ämne eller i en händelse med anknytning till andra världskriget, vad skulle du då välja? Varför?
Skulle något liknande som Förintelsen kunna hända i Europa igen i vår tid? Motivera.
Tycker du FN (som bildades efter andra världskriget) fungerar bra som en garant för freden i världen? Motivera.
Litteratur:
Antony Beevor, Andra världskriget, Historiska Media, 2012
Alf W Johansson, Europas krig - Militärt tänkande, strategi och politik från Napoleontiden till andra världskrigets slut, Rabén Prisma, 1998 Henning Poulsen, Bra Böckers världshistoria, del 13, Bokförlaget Bra Böcker, 1982
Christine Hatt, Andra världskriget 1939-1945, Liber, 2003 Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995 Bra Böckers lexikon 2000, del 25, Bokförlaget Bra Böcker, 1999
Richard Overy, 1939 : nedräkningen till andra världskriget, Historiska Media, 2009
Text: Robert de Vries (red.) Intressanta faktaär skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Vad hände i Sverige och Europa under tiden för Förintelsen? I tidslinjen kan du följa händelser under åren 1930-1950 i tre olika spår: Sverige, Förintelsen och Sverige & Förintelsen.
Filmen består av 10 avsnitt som belyser olika delar av Förintelsen. I filmen ställs frågan: Hur kunde det ske? Materialet kan användas från årskurs 7 och har svensk speaker.
En bok om Förintelsen i Europa under åren 1933-1945. Med hjälp av fakta, citat och vittnesmål ges en bild av hur det ofattbara blev verklighet. Boken finns nu även som e-bok för iPad, men också i pdf-format, med filmklipp och länkar, för läsning på t ex läsplatta eller dator.
Antisemitismen liknar på många sätt andra typer av fördomar och främlingsfientlighet. Samtidigt skiljer den sig genom sin långa historia och delvis annorlunda idévärld och uttryckssätt.
SKMA har tagit fram ett studiematerial om Raoul Wallenberg. Till studiehäftet finns en sammanställning av pedagogiska reflektions- och värderingsövningar, samt dokument.
Lär om kärnvapen är ett webbaserat utbildningsmaterial för alla som vill lära sig mer om kärnvapen och dess konsekvenser. Här finns också tips på övningar som hjälper dig som lärare i undervisningen.
Boken riktar sig i första hand till elever på högstadiet och beskriver övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet, med kopplingar till nutida diskriminering.
Mellan 200 000 och 500 000 av Europas romer mördades under Förintelsen. De föll offer för rasistisk förföljelse av tyska nazister och deras fascistiska allierade. Men detta folkmord är till stora delar fortfarande okänt.
Klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Materialet är främst anpassat för undervisning i SO-ämnen och historia på gymnasiet men kan även användas ämnesövergripande.
Il duce - ledaren - Benito Mussolini drömde om att skapa ett nytt starkt italienskt imperium. När sedan Tyskland skördade framgångar i början av andra världskriget, vägrade Mussolini sitta på åskådarbänken. Men den italienska armén hade inte samma muskler och motivation som sin tyska storebror. Italiens intåg i andra världskriget blev ett fiasko och början på slutet för Mussolini...
1933 förklarade Arthur Gütt som ansvarig för den tyska steriliseringslagen i Tyskland att det var nödvändigt att ingripa mot utbredningen av "de mindervärdiga". Budskapet var: "Det kostar staten miljoner att livnära sinnessjuka och asociala. Särskilt kostsamma är barn med speciella behov..."
Nazisternas planerade utrotning av Europas judar inleddes på allvar sensommaren 1941 efter att den tyska krigsmakten invaderat Sovjetunionen. I den här artikeln berättar Magnus Västerbro om hur det gick till när ”den slutgiltiga lösningen” på det så kallade judiska problemet omsattes i praktiken.
På 1920- och 1930-talen var judarna alltjämt accepterade i det demokratiska och ännu ganska välmående Västeuropa, även i det fascistiska Italien. Någon vilja att ta itu med judefrågan som ett internationellt problem fanns inte. Ännu långt fram på 1930-talet hade de tyska judarna kunnat räddas...
Invasionen av Sicilien startade den 9 juli 1943 under kodnamnet ”operation Husky” och var den största landstigningen i historien. På en enda dag landsattes 180 000 amerikanska och brittiska soldater. Efter tre dagars strider hade de allierade erövrat hamnarna och flygfälten på Siciliens sydöstra hörn...
Slaget om Iwo Jima ägde rum mellan 19 februari och 26 mars 1945. Striderna var oerhört blodiga och räknas som det näst sista stora slaget som utkämpades i Stilla havet under andra världskriget...
I början av 1945 var i stort sett hela Tyskland sönderbombat. De allierade hade slagit tillbaka den oväntade tyska offensiven i Ardennerna och nu var amerikanska, brittiska och franska trupper beredda att avancera in i själva Tyskland. I öster var tyskarna hårt pressade av ryska trupper och slutet på kriget var äntligen i sikte...
Reinhard Heydrich var en av Hitlers mest trogna medarbetare. Han gjorde en snabb karriär inom SS och var en Förintelsens viktigaste organisatörer. Från 1941 fram till sin död 1942 ansvarade Heydrich för alla ärenden som gällde internering, deportation och förintelse av judar...
Nazisterna talade om det traditionella tyska livsrummet (lebensraum) i öster. De såg Tysklands framtid ligga i erövringen av Östeuropa. Folken i Östeuropa skulle antingen - om de uppfyllde kraven på rastillhörighet - uppgå i den tyska rasen (germaniseras) eller göras till slavar...
Den nazistiska "lebensraumpolitiken" drabbade först Polen. När Wehrmacht (den tyska krigsmakten) ryckte fram österut genom Polen följdes de av Reinhard Heydrichs insatsstyrkor. Deras uppgift var att förinta Polens intellektuella och politiska elit. Meningen var att polackerna skulle berövas sitt ledande skikt och på så sätt lättare kunna förvandlas till slavarbetare åt sina tyska herrar...
I årets sista podd fortsätter Julia, Mattias och Kristoffer serien om 1900-talet. Nu om 1940-talet. De pratar om andra världskriget, division Engelbrecht, ransoneringskuponger, beredskapsmusik, Ingrid Bergman och ekonomisk tillväxt.
Genomgång (14:13 min) där SO-läraren Anders Larsson fortsätter berätta om Tredje riket. Här fokuseras på Förintelsen, hur Hitler styrde, hur nazisterna kunde behålla makten.
Artikel i tidningen Populär Historia där Ulf Zander berättar om Auschwitz. "Arbete ger frihet." Så lyder devisen på den skylt som ledde in till koncentrationslägret. Istället för det planerade tyska mönstersamhället, försörjt av tvångsarbetande »undermänniskor», utvecklades Auschwitz snart till förintelsens huvudstad...
En bok i pdf-format (116 sid) om Förintelsen i Europa 1933-1945. Materialet har tidigare delats ut på regeringens vägnar till landets alla skolor för att bl.a. användas som undervisningsmaterial om Förintelsen. Boken finns nu tillgängligt på Forum för levande historias webbplats.
Digitalt material från Forum för levande historia och SKMA där du får du lära dig om antisemitism i historien och idag, och vad du kan göra för att bemöta antijudiska uppfattningar. De flesta känner till nazisternas folkmord på Europas judar under andra världskriget. Även idag är fördomar och hat mot judar ett allvarligt problem. Myter om judiska sammansvärjningar cirkulerar på internet, extrema politiska grupper sprider hat och i flera länder har angreppen på judar ökat. Fördomar och hat mot judar kallas för antisemitism.
Artikel i tidningen Militär Historia där Niklas Zetterling porträtterar en egensinnig fältherre, närmast unik i krigshistorien. Heinz Guderian var en drivande kraft i uppbyggnaden av det tyska pansarvapnet. Hans vägran att lyda order ledde Tyskland till seger i Frankrike 1940.
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget om Krimhalvön. Krim har många gånger genom historien varit en omstridd halvö. Slaget om hamnstaden Sevastopol 1941–1942 blev en blodig belägring. För tyskarna var staden en nyckel både till Svarta havet och deras vidare offensiv österut...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om historiens sista strider slagskepp mot slagskepp. Sju sådana drabbningar ägde rum till havs under andra världskriget. Här listar vi dem!
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om svenskar i Waffen-SS. Hur kommer det sig att ett hundratal svenskar frivilligt stred för Waffen-SS – Nazitysklands mest kontroversiella och ideologiska förband? Lennart Westberg har kartlagt vilka dessa svenskar var och vad de gjorde under kriget, där de huvudsakligen slogs på östfronten.
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om kryssaren Blüchers sänkning. I skydd av mörkret stävade den tyska invasionsflottan in i Oslofjorden morgonen den 9 april 1940. Starten på operation Weserübung blev en kalldusch för tyskarna när det norska kustartilleriet fick in en fullträff på kryssaren Blücher...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om störtbombaren Ju 87 Stuka. När artilleriet inte kunde hålla jämna steg med Hitlers pansardivisioner blev det Luftwaffes uppgift att bana väg för dem. Tysklands berömda störtbombare kom här att spela en viktig roll...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om evakueringen vid Dunkerque 1940. Över 300 000 allierade soldater räddades till Storbritannien från Dunkerque. Om inte Hitler gett order om halt hade den brittiska expeditionskåren kunnat förintas.
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Hitler som fältherre. Var Adolf Hitler ett militärstrategiskt geni eller en kolerisk korpral som lekte general? Professor Lars Ericson Wolke har skärskådat Hitlers gärning som fältherre och hittar en diktator som låter personliga maktambitioner gå ut över rationell ledning av Wehrmacht...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om Warszawaupproret 1944. Sensommaren 1944 pressades Nazitysklands trupper tillbaka på alla fronter. I väster höll amerikaner och britter på att befria Frankrike och i öster hade Röda armén avancerat ända in i Polen. Då bestämde sig den polska motståndsrörelsen för att driva ut de tyska ockupanterna ur Warszawa innan Röda armén hann fram.
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om motståndsrörelsen under andra världskriget. Under andra världskriget tog Nazityskland snabbt kontroll över stora delar av Europa. Men även om ländernas arméer kapitulerade upphörde inte motståndet. I många länder växte gerillarörelser fram som kämpade vidare mot nazisterna – här är sju av dem...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om mordet på Reinhard Heydrich och hämnden från SS då hela byn Lidice utplånades. Den 10 juni 1942 massakrerades invånarna i Lidice och den lilla tjeckiska byn jämnades med marken. Dådet var tyskarnas hämnd för attentatet mot SS-ledaren Reinhard Heydrich...
Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa om fortsättningskriget mellan Finland och Sovjetunionen 1941-1944. Kriget utkämpades tillsammans med Tyskland, och förutsågs i den stort upplagda fälttågsplan (Operation Barbarossa) som Hitler hade förberett sedan sommaren 1940...
Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa om finska vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen vintern 1939-1940. Kriget hade sin huvudsakliga bakgrund i det hot Nazityskland representerade för Sovjetunionen; redan 1938 inleddes sovjetiska sonderingar som syftade till att trygga gränsen mot Finland, vilken löpte endast några mil från Leningrad...
Föreläsning (13:17 min) där SO-läraren Fredrik Bylund berättar om bakgrunden till andra världskriget och Tysklands krigsmål. Därefter redogörs kort för anfallet mot Polen, låtsaskriget, slaget om Frankrike och slaget om Storbrirtannien.
Föreläsning (10:14 min) där SO-läraren Fredrik Bylund fortsätter berätta om andra världskriget. Här redogörs kortfattat för anfallet mot Sovjetunionen, USA:s inblandning i kriget, de allierades invasion av Tyskland samt kriget i Stilla havet inkl atombombningarna.
Genomgång (11:52 min) av SO-läraren "Tjofesen" som fortsätter berätta om Förintelsen. I den här presentationen fokuseras på åren 1939-1945. Här berörs bland annat den slutgiltiga lösningen, getton, koncentrations- och utrotningsläger, Mengele, gasvagnar, Unit 731, Nürnbergrättegångarna, osv...
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Materialet presenteras av Forum för levande historia.
Artikel i tidningen Svenska öden & äventyr där en av Förintelsens överlevare berättar om sina upplevelser under andra världskriget. Janoz von Debner föddes för hundra år sedan i dåvarande Österrike-Ungern och har upplevt två världskrig. Han var sex år när hans far återvände från det första. När det andra världskriget tog slut hade Janoz förlorat hela sin familj. Själv befann han sig i en liten by i Småland efter flera år i koncentrationsläger.
Artikel på Anna Larsdotters hemsida där du läsa om kvinnorna i Nazityskland. Tyskland under andra världskriget är som alla vet ett ganska vanligt tema i historiehyllan (obs underdrift) men inte när det gäller kvinnornas roll i krigsmakten. Vad vet vi om dem egentligen?
Anna Larsdotter är journalist och författare som mest skriver om historia.
