M

Jorden, vattendragen och sjöarna är viktiga i naturfolkens och jägarfolkens värld, och i deras historia och religion, så även för samerna.

Samisk religion

Förhållandet till naturen var grundläggande för samernas traditionella tro. Naturen ansågs besjälad och rådare (en slags gudar) vakade över landskapet och djuren. Det var viktigt att hålla sig väl med naturens själar och gudar likaväl som med människorna i ens omgivning. Det var dessa själar och gudar som delade med sig av sin rikedom till människorna och t.ex. gav av sina bytesdjur, men de kunde även undanhålla villebråd om människorna bröt mot deras regler.

Gudavärlden

Den förkristna religionens värld befolkades av gudar och gudomliga väsen. Olika naturfenomen, som solen, månen, åskan och vinden ansågs som gudomliga. De var livgivande och hade både en god och ond sida.

Förhållandet till naturen var grundläggande för samernas traditionella tro. Naturen ansågs besjälad och rådare (en slags gudar) vakade över landskapet och djuren. Det var viktigt att hålla sig väl med naturens själar och gudar likaväl som med människorna i ens omgivning. Det var dessa själar och gudar som delade med sig av sin rikedom till människorna och t.ex. gav av sina bytesdjur, men de kunde även undanhålla villebråd om människorna bröt mot deras regler.

Gudavärlden

Den förkristna religionens värld befolkades av gudar och gudomliga väsen. Olika naturfenomen, som solen, månen, åskan och vinden ansågs som gudomliga. De var livgivande och hade både en god och ond sida.

ANNONS

ANNONS

En nationell minoritet

Samer är, tillsammans med romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar, en nationell minoritet i Sverige. Gemensamt för de nationella minoriteterna är att de har bott i landet under lång tid.

Sverige har genom att anta internationella konventioner förbundit sig att ge skydd till nationella minoriteter, motverka diskriminering samt stödja minoritetsspråkens utveckling.

Anledningen till att det finns internationella konventioner som skyddar nationella minoriteter är att många stater genom historien har bedrivit en politik som kränkt deras mänskliga rättigheter.

SolenBiejvve, var en central gudinna, som gav alla varelser liv. Hon gav ljus, värme och växtlighet. Till solen offrades en vit ren.

ÅskanHoragalles eller Dierpmis gav regn, som gjorde att marken grönskade och med sin pilbåge, regnbågen, fördrev han onda andar och troll. Åskan kunde också vara ond och rasande och farlig för människor och djur. Han tillbads för att inte orsaka skogsbrand eller skada människorna eller renarna.

MånenMánno, var en gudinna och dyrkades vid nymåne, särskilt vid jultiden. Då var det viktigt att det rådde stillhet och man fick inte syssla med sådant som åstadkom buller.

Hemmets gudinnor var stammodern, Máttaráhkká, och hennes tre döttrar: Sáráhkká, Uksáhkká och Juoksáhkká. De bodde under kåtan. Máttaráhkka gav människorna barn och såg till att havandeskapet gick bra. De tre döttrarna hjälpte till vid barnets födelse, bestämde om barnet skulle bli pojke eller flicka och vakade över barnet och hemmet.

Offer och riter

Samerna offrade av många anledningar, t.ex. för renarnas välstånd, för jakt- och fiskelycka, för att övervinna sjukdomar och för att graviditet och förlossning skulle gå bra.

Några offerplatser var gemensamma för hela byn. Dit kom även folk från andra platser för att offra. Sedan fanns det offerplatser för dem som flyttade längs samma flyttleder eller fiskade i samma sjöar eller älvar, d.v.s. de som tillhörde samma arbetslag. Dessa offerplatser låg vid platser som utmärkte sig och ansågs som heliga. Det kunde t.ex. vara ett fjäll eller en sjö.

På en del platser fanns heliga stenar eller trästoder, s.k. sejtar. I dessa förkroppsligades de högre makterna.

I närheten av och i kåtan ägde de dagliga ritualerna rum. På varje plats där kåtan restes, restes också en offerbänk och i eldstaden offrades mat och dryck till kåtans gudinnor.

Man offrade djur - främst renar - men även andra djur, fåglar, fiskar och ibland husdjur.

Territorieanspråk och kyrkobyggande

I samband med den svenska nationalstatens framväxt fr.o.m. 1500-talet kom kyrkorna att spela en viktig roll i kampen om den territoriella makten i norra Skandinavien, Sverige-Finland, Danmark-Norge och Ryssland. Bland annat genom kyrkobyggande och församlingsgrundande kunde den egna nationens anspråk på området hävdas. År 1602 beslutade Karl IX att kyrkor skulle byggas på fem platser i Sápmi: Enontekis, Jukkasjärvi, Jokkmokk, Arvidsjaur och Lycksele.

Samtidigt förbjöds samerna att utöva sin tro och blev skyldiga att inställa sig till kyrkoplatserna vid särskilda helger för att erlägga skatt, bevista ting och delta i kyrkans gudstjänster, undervisning och förhör.

I slutet av 1600-talet kom en period med en intensiv religionskonfrontation. För de som höll fast vid sin gamla tro hotades med straff av olika slag; böter, fängelse eller dödsstraff.

Som ett led i missionsarbetet grundade staten också skolor. Den första skolan för samebarn öppnades redan i början av 1600-talet. De viktigaste ämnena var kristendomskunskap och bibelläsning. Kristnandet av samerna gick dock långsamt och 1723 startade svenska staten fler skolor på kyrkoplatserna. Här skulle eleverna gå i två år och sedan sprida kristendomen bland andra samer. Många undanhöll dock sina barn från skolan.

1738 grundades Direktionen över Ecklesiastikverket i Lappmarken, med mission bland samer som uppgift. Missionsarbetet intensifierades härigenom.

ANNONS

ANNONS

Tvångskristnande

Vad förbudet att behålla den egna tron betydde för samerna kan vi idag inte veta. Men vi vet av tingsprotokoll att samerna försökte hålla fast vid sin gamla religion. Den traditionella religionens ceremonier kunde de utföra där de än befann sig. Dessutom ansåg man att de samiska gudarna hjälpte till i det dagliga livet, både hemma i kåtan och ute i renskogen, vid jakt eller fiske.

Den kristne guden ansågs däremot inte befatta sig med det vardagliga. Den samiska religionen var dock tolerant mot den främmande religionen.

Eftersom man redan hade många gudar kunde man acceptera även den kristna treenigheten, som uppfattades som olika gudar.

Det samerna reagerade mest emot var när missionärernas angrep förhållandet till de döda förfäderna. I det samiska samhället var de döda förfäderna en viktig del av familjen. Förfäderna ansågs ta del av de levandes göranden och låtanden. De kunde orsaka bekymmer, som sjukdomar, men även vara till hjälp, genom att beskydda anhöriga eller vakta deras renhjordar. Prästerna och missionärerna attackerade hårt denna föreställning.

I den kristna världen fanns inte någon plats för den samiska föreställningen om de döda. För samerna betydde tvångskristnandet ett stort ingrepp i den egna kulturen, eftersom en viktig del av familjen plötsligt inte ansågs existera.

Det fanns också en rädsla för att tvingas överge sina förfäders tro. Man menade att förfäderna levat i välmåga när de fritt fick bruka de gamla helgedomarna, men sedan kyrkan börjat lägga hinder i vägen för förfädernas tro hade en allmän fattigdom tilltagit.

Motstånd och religionsskifte

Trots hot om dödsstraff och böter lät många samer bli att komma till kyrkoplatsen i den egna byn eller flyttade iväg till andra samebyar som låg längre bort från kyrkans inflytande. Det finns många skrivelser från prästerna vid den här tiden där de klagar på att samerna inte kom till gudstjänsterna.

Länge verkar det också som man fortsatte att tillbe sina gamla gudar samtidigt som man besökte kyrkan och deltog i kyrkans aktiviteter. Eftersom de kristna kyrkorna var få och låg långt borta, medan de samiska gudarna och ritualerna var nära människorna, kunde de två religionerna länge existera sida vid sida.

I och med den intensifierade missionen på 1700-talet verkar den kristna religionen ha fått en allt större spridning. Deltagandet i gudstjänster och nattvard ökade. På 1800-talet svepte en kristen väckelse över det samiska samhället. Den kallas laestadianismen efter sin ledare Lars Levi Laestadius. Denna kristna lära passade för samerna och många anslöt sig till den. Element ur den samiska religionen har fortlevt i folktron in på 1900-talet.

LÄS MER: Samernas religion

LÄS MER: Samernas historia

LÄS MER: Schamanism

LÄS MER: Naturreligion

LÄS MER: Sveriges nationella minoriteter

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Samisk religion är en naturreligion. Motivera.
     
  2. Redogör kortfattat för tre samiska gudar.
     
  3. Ge exempel på varför och var samerna ibland utförde offerriter.
     
  4. Under 1600-talet förbjöd den svenska staten samerna att hålla fast vid sin tro. Vad gjorde kungamakten för att få samerna att bli kristna?
     
  5. Dyrkandet av förfäder hade en central betydelse i den samiska kulturen. Hur påverkades samernas förfäderskult av tvångskristnandet?
     
  6. Den samiska religionen och kristendomen kom att existera sida vid sida under väldigt lång tid. Varför blev det så?

Ta reda på:

  1. Vad är en schaman? Läs mer >
     
  2. Berätta kortfattat om laestadianismen och dess lära.

Diskutera:

  1. Vilka styrkor hade den samiska religionen jämfört med kristendomen som gjorde att samerna inte ville konvertera (byta religion) under 1600-talet och 1700-talet?


Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Sidan uppdaterad: 17 maj 2019
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Samisk religion

Sápmi i skolan: åk 7-9

av: Samiskt informationscentrum
Högstadiet

Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på högstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.

+ Läs mer

Sápmi i skolan: åk 4-6

av: Samiskt informationscentrum
Mellanstadiet

Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på mellanstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.

+ Läs mer

Min samiska historia

av: Sveriges utbildningsradio (UR)
Högstadiet, Gymnasiet

En serie i fyra delar som tar sin utgångspunkt i fyra samiska ungdomars egna berättelser om sin identitet och historia; den samiska identiteten och historien.

+ Läs mer

Artiklar om Samisk religion

S

Samernas religion

av: Åsa Virdi Kroik
2014-01-05

Samernas tidiga historia är i hög grad höljt i dunkel och lika lite vet man om samernas tidiga religion. Men man vet att samerna någon gång i historien slog sig ner som jägare och fiskare i det område man nu bebor och samernas traditionella religion liknar många andra ursprungsbefolkningars och jägarfolks religioner.

+ Läs mer

L

Samiska nationaldagen

av: Anna Skielta
2013-01-28

Den 6 februari är det samernas nationaldag och den firas över hela Sápmi. Det första firandet skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk.

+ Läs mer

Länkar om Samisk religion

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Samernas historia

Samerna är ett ursprungsfolk i norra Skandinavien med en egen historia.

Allmänt om religion

Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider...

Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Minoriteter

Här hittar du material med anknytning till nationella och etniska minoriteter förr och idag.

Vad är religion?

Att leva innebär att vi ställs inför en rad existentiella frågor. Religion är människans sätt att...

Övernaturliga väsen

Det var inte bara förr i tiden som man fascinerades av och trodde på övernaturliga väsen. Tvärtom...

Schamanism

Schamanism är ett samlingsnamn för en typ av religion som förekommer hos många naturfolk. Ett...

Naturreligion

Samlingsbegreppet naturreligion rymmer en mångfald av mindre religioner där naturen, naturelementen...

Samer

Samerna är Europas enda ursprungsfolk och räknas till Sveriges fem nationella minoriteter. De...