M
Kategori

Jorden, vattendragen och sjöarna är viktiga i naturfolkens och jägarfolkens värld, och i deras historia och religion, så även för samerna.

Samisk religion

Förhållandet till naturen var grundläggande för samernas traditionella tro. Naturen ansågs besjälad och rådare (en slags gudar) vakade över landskapet och djuren. Det var viktigt att hålla sig väl med naturens själar och gudar likaväl som med människorna i ens omgivning. Det var dessa själar och gudar som delade med sig av sin rikedom till människorna och t.ex. gav av sina bytesdjur, men de kunde även undanhålla villebråd om människorna bröt mot deras regler.

Gudavärlden

Den förkristna religionens värld befolkades av gudar och gudomliga väsen. Olika naturfenomen, som solen, månen, åskan och vinden ansågs som gudomliga. De var livgivande och hade både en god och ond sida.

Förhållandet till naturen var grundläggande för samernas traditionella tro. Naturen ansågs besjälad och rådare (en slags gudar) vakade över landskapet och djuren. Det var viktigt att hålla sig väl med naturens själar och gudar likaväl som med människorna i ens omgivning. Det var dessa själar och gudar som delade med sig av sin rikedom till människorna och t.ex. gav av sina bytesdjur, men de kunde även undanhålla villebråd om människorna bröt mot deras regler.

Gudavärlden

Den förkristna religionens värld befolkades av gudar och gudomliga väsen. Olika naturfenomen, som solen, månen, åskan och vinden ansågs som gudomliga. De var livgivande och hade både en god och ond sida.

ANNONS

Solen, Biejvve, var en central gudinna, som gav alla varelser liv. Hon gav ljus, värme och växtlighet. Till solen offrades en vit ren.

Åskan, Horagalles eller Dierpmis gav regn, som gjorde att marken grönskade och med sin pilbåge, regnbågen, fördrev han onda andar och troll. Åskan kunde också vara ond och rasande och farlig för människor och djur. Han tillbads för att inte orsaka skogsbrand eller skada människorna eller renarna.

Månen, Mánno, var en gudinna och dyrkades vid nymåne, särskilt vid jultiden. Då var det viktigt att det rådde stillhet och man fick inte syssla med sådant som åstadkom buller.

Hemmets gudinnor var stammodern, Máttaráhkká, och hennes tre döttrar: Sáráhkká, Uksáhkká och Juoksáhkká. De bodde under kåtan. Máttaráhkka gav människorna barn och såg till att havandeskapet gick bra. De tre döttrarna hjälpte till vid barnets födelse, bestämde om barnet skulle bli pojke eller flicka och vakade över barnet och hemmet.

Offer och riter

Samerna offrade av många anledningar, t.ex. för renarnas välstånd, för jakt- och fiskelycka, för att övervinna sjukdomar och för att graviditet och förlossning skulle gå bra.

Några offerplatser var gemensamma för hela byn. Dit kom även folk från andra platser för att offra. Sedan fanns det offerplatser för dem som flyttade längs samma flyttleder eller fiskade i samma sjöar eller älvar, d.v.s. de som tillhörde samma arbetslag. Dessa offerplatser låg vid platser som utmärkte sig och ansågs som heliga. Det kunde t.ex. vara ett fjäll eller en sjö.

På en del platser fanns heliga stenar eller trästoder, s.k. sejtar. I dessa förkroppsligades de högre makterna.

I närheten av och i kåtan ägde de dagliga ritualerna rum. På varje plats där kåtan restes, restes också en offerbänk och i eldstaden offrades mat och dryck till kåtans gudinnor.

Man offrade djur - främst renar - men även andra djur, fåglar, fiskar och ibland husdjur.

Territorieanspråk och kyrkobyggande

I samband med den svenska nationalstatens framväxt fr.o.m. 1500-talet kom kyrkorna att spela en viktig roll i kampen om den territoriella makten i norra Skandinavien, Sverige-Finland, Danmark-Norge och Ryssland. Bland annat genom kyrkobyggande och församlingsgrundande kunde den egna nationens anspråk på området hävdas. År 1602 beslutade Karl IX att kyrkor skulle byggas på fem platser i Sápmi: Enontekis, Jukkasjärvi, Jokkmokk, Arvidsjaur och Lycksele.

Samtidigt förbjöds samerna att utöva sin tro och blev skyldiga att inställa sig till kyrkoplatserna vid särskilda helger för att erlägga skatt, bevista ting och delta i kyrkans gudstjänster, undervisning och förhör.

I slutet av 1600-talet kom en period med en intensiv religionskonfrontation. För de som höll fast vid sin gamla tro hotades med straff av olika slag; böter, fängelse eller dödsstraff.

Som ett led i missionsarbetet grundade staten också skolor. Den första skolan för samebarn öppnades redan i början av 1600-talet. De viktigaste ämnena var kristendomskunskap och bibelläsning. Kristnandet av samerna gick dock långsamt och 1723 startade svenska staten fler skolor på kyrkoplatserna. Här skulle eleverna gå i två år och sedan sprida kristendomen bland andra samer. Många undanhöll dock sina barn från skolan.

1738 grundades Direktionen över Ecklesiastikverket i Lappmarken, med mission bland samer som uppgift. Missionsarbetet intensifierades härigenom.

Tvångskristnande

Vad förbudet att behålla den egna tron betydde för samerna kan vi idag inte veta. Men vi vet av tingsprotokoll att samerna försökte hålla fast vid sin gamla religion. Den traditionella religionens ceremonier kunde de utföra där de än befann sig. Dessutom ansåg man att de samiska gudarna hjälpte till i det dagliga livet, både hemma i kåtan och ute i renskogen, vid jakt eller fiske.

Den kristne guden ansågs däremot inte befatta sig med det vardagliga. Den samiska religionen var dock tolerant mot den främmande religionen.

Eftersom man redan hade många gudar kunde man acceptera även den kristna treenigheten, som uppfattades som olika gudar.

Det samerna reagerade mest emot var när missionärernas angrep förhållandet till de döda förfäderna. I det samiska samhället var de döda förfäderna en viktig del av familjen. Förfäderna ansågs ta del av de levandes göranden och låtanden. De kunde orsaka bekymmer, som sjukdomar, men även vara till hjälp, genom att beskydda anhöriga eller vakta deras renhjordar. Prästerna och missionärerna attackerade hårt denna föreställning.

ANNONS

ANNONS

I den kristna världen fanns inte någon plats för den samiska föreställningen om de döda. För samerna betydde tvångskristnandet ett stort ingrepp i den egna kulturen, eftersom en viktig del av familjen plötsligt inte ansågs existera.

Det fanns också en rädsla för att tvingas överge sina förfäders tro. Man menade att förfäderna levat i välmåga när de fritt fick bruka de gamla helgedomarna, men sedan kyrkan börjat lägga hinder i vägen för förfädernas tro hade en allmän fattigdom tilltagit.

Motstånd och religionsskifte

Trots hot om dödsstraff och böter lät många samer bli att komma till kyrkoplatsen i den egna byn eller flyttade iväg till andra samebyar som låg längre bort från kyrkans inflytande. Det finns många skrivelser från prästerna vid den här tiden där de klagar på att samerna inte kom till gudstjänsterna.

Länge verkar det också som man fortsatte att tillbe sina gamla gudar samtidigt som man besökte kyrkan och deltog i kyrkans aktiviteter. Eftersom de kristna kyrkorna var få och låg långt borta, medan de samiska gudarna och ritualerna var nära människorna, kunde de två religionerna länge existera sida vid sida.

I och med den intensifierade missionen på 1700-talet verkar den kristna religionen ha fått en allt större spridning. Deltagandet i gudstjänster och nattvard ökade. På 1800-talet svepte en kristen väckelse över det samiska samhället. Den kallas laestadianismen efter sin ledare Lars Levi Laestadius. Denna kristna lära passade för samerna och många anslöt sig till den. Element ur den samiska religionen har fortlevt i folktron in på 1900-talet.

LÄS MER: Samernas religion

LÄS MER: Samernas historia

LÄS MER: Lätta fakta om samerna

LÄS MER: Schamanism

LÄS MER: Naturreligion

LÄS MER: Sveriges nationella minoriteter

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Amulett är ett "kraftladdat" föremål som man bär t.ex. till skydd mot olycka och sjukdom.

Andar: Enligt afrikansk tradition anses den som dör fortfarande tillhöra familjen. I form av andar är de döda närvarande och deltar i familjens angelägenheter.

Animism är tron på att allt i naturen har en själ.

Besvärjelse är rituella ord eller handlingar som syftar till att påverka makterna, att få kontroll över dem.

Exorcism betyder utdrivning av onda andar.

Magi är grekiska och betyder "trolldom". Det är ett begrepp inom naturreligionerna. Man tror att man med hjälp av magi, d.v.s. olika rituella handlingar, kan få kontroll över makterna. Man talar om vit magi, kontakt med goda andar, och om svart magi som innebär hjälp av onda makter för att ställa till skada. Det finns olika principer för hur magin fungerar, t.ex. att lika framkallar lika. För att få regn kan man låta småstenar falla på hyddans tak. Det smattrar som regn och ska påminna makterna om vad människan behöver. Ett annat exempel är att det som gäller delen också gäller det hela. Om man förföljer en fiende och han tappar något föremål, kan föremålet ge en viss makt över fienden.

Myt är detsamma som berättelse, gudasaga.

Nåjd är samernas motsvarighet till den afrikanska medicinmannen. Han anses ha en särskild förmåga att komma i kontakt med "makterna" och att kunna påverka dem. Medicinmannen kan uppträda som exempelvis spåman, läkare, präst eller regnmakare.

Sejte är ett samiskt kultföremål av trä eller sten. Ofta en naturligt men originellt formad sten eller fjälltopp.

Trolltrumma var den samiske nåjdens främsta instrument. Med den försatte han sig i trance. Trumman var indelad i skilda fält, var och ett försett med olika tecken. Fynd av trolltrummor är en av källorna till vår kunskap om samisk religion.
 

ANNONS

En nationell minoritet

Samer är, tillsammans med romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar, en nationell minoritet i Sverige. Gemensamt för de nationella minoriteterna är att de har bott i landet under lång tid.

Sverige har genom att anta internationella konventioner förbundit sig att ge skydd till nationella minoriteter, motverka diskriminering samt stödja minoritetsspråkens utveckling.

Anledningen till att det finns internationella konventioner som skyddar nationella minoriteter är att många stater genom historien har bedrivit en politik som kränkt deras mänskliga rättigheter.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Samisk religion är en naturreligion. Motivera.
     
  2. Redogör kortfattat för tre samiska gudar.
     
  3. Ge exempel på varför och var samerna ibland utförde offerriter.
     
  4. Under 1600-talet förbjöd den svenska staten samerna att hålla fast vid sin tro. Vad gjorde kungamakten för att få samerna att bli kristna?
     
  5. Dyrkandet av förfäder hade en central betydelse i den samiska kulturen. Hur påverkades samernas förfäderskult av tvångskristnandet?
     
  6. Den samiska religionen och kristendomen kom att existera sida vid sida under väldigt lång tid. Varför blev det så?

Ta reda på:

  1. Vad är en schaman? Läs mer >
     
  2. Berätta kortfattat om laestadianismen och dess lära.

Diskutera:

  1. Vilka styrkor hade den samiska religionen jämfört med kristendomen som gjorde att samerna inte ville konvertera (byta religion) under 1600-talet och 1700-talet?
     

 

Litteratur:
Joseph Kaster, Mytologisk uppslagsbok, Tiden, 1995
Hans Mebius, Bissie - studier i samisk religionshistoria, Förlaget för Jemtlandica, 2003
Jörgen I Eriksson, Var tids noaidi – samisk shamanism, Rosengårdens förlag & studier, 2009
Christina Westergren och Eva Silvén, För Sápmi i tiden, Nordiska museets förlag, 2008


FÖRFATTARE

Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

 

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Samisk religion

Samerna - ett av världens urfolk

av: Sametinget
Högstadiet, Gymnasiet

"Samerna - ett av världens urfolk" är ett häfte som ger grundläggande kunskap om samernas historia, kultur, språk och levnadssätt med tonvikt på dagens förhållanden.

+ Läs mer

Sápmi i skolan: åk 7-9

av: Samiskt informationscentrum
Högstadiet

Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på högstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.

+ Läs mer

Sápmi i skolan: åk 4-6

av: Samiskt informationscentrum
Mellanstadiet

Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på mellanstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.

+ Läs mer

Artiklar om Samisk religion

L

Lätta fakta om samerna

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2023-03-29

Samerna är ett folk som bor i fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det område där renskötande samer bor heter Sápmi (Sameland). Det finns cirka 70 000 samer idag. Ungefär 20 000 är svenskar. Alla samefamiljer som försörjer sig på renskötsel tillhör en sameby. Det är ingen vanlig by utan ett stort område där samerna har rätt att låta sina renar beta. Det finns 51 samebyar i Sverige och tillsammans täcker de nästan en tredjedel av Sveriges yta...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Naturreligion - ett samspel med naturen

av: Lennart Koskinen m.fl.
2021-10-14

I vissa religioner framträder människans samhörighet med naturen särskilt tydligt. Naturens krafter kommer till uttryck i växlingen mellan mörker och ljus, sommar och vinter, ebb och flod, regn och torka, och bestämmer förutsättningarna för mänskligt liv. Norrsken, åskväder, vulkanutbrott och andra naturfenomen markerar närvaro. I dessa kraftfält lever människan inte som en analyserande åskådare, utan som delaktig i en allomfattande organisk helhet. Hon delar tillvaron med djuren, växterna och de "döda" tingen. Det går inte någon skarp gräns mellan levande och döda. Allt ingår i helheten...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Samerna - från trumman till korset

av: Lennart Koskinen m.fl.
2021-10-14

Vår kunskap om samisk religion grundar sig på en levande folktradition, berättelser från 1600- och 1700-talens missionärer, arkeologiska utgrävningar och den samiska trumman med sin rika men svårtolkade teckenvärld. Nåjden var samernas motsvarighet till de afrikanska folkens medicinman och de sibiriska folkens shaman. Hans själ frigjorde sig under extas från kroppen för att besöka avlägsna världar, där gudar och andar bodde...

+ Läs mer

S

Samernas religion

av: Åsa Virdi Kroik
2014-01-05

Samernas religion delar drag med andra urfolks religioner där naturen är helig och riter upprätthåller den kosmiska balansen. Religionens utveckling speglas i historiska källor, dels från 1100-talet som beskriver den samiska religionens uråldriga riter, och dels senare under 1600-talet när missionärer dokumenterade samernas omvändelse till kristendomen. Trots försök att utrota de gamla traditionerna genom att förstöra religiösa föremål och tysta schamaner, så har samernas religion överlevt in i vår tid, om än i förändrad form...

+ Läs mer

L

Samiska nationaldagen

av: Anna Skielta
2013-01-28

Den 6 februari är det samernas nationaldag och den firas över hela Sápmi. Det första firandet skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk.

+ Läs mer

Podcast om Samisk religion

SO-rummet podcast icon
M

Samer - en av Sveriges nationella minoriteter

av: Mattias Axelsson
2021-04-26

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om samer. Avsnittet (del 2 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.

+ Läs mer

Länkar om Samisk religion

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Samernas historia

Samerna är ett urfolk i norra Skandinavien med en egen historia.

Re

Allmänt om religion

Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider...

Sh

Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans...

Relaterade taggar

Re
Tor

Myter och sagor

Här ska vi kortfattat reda ut skillnaden mellan en myt och en saga, en åtskillnad som inte alltid...

Re
Jordglob

Världsbild

En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...

Re
Kraken

Övernaturliga väsen

Det var inte bara förr i tiden som man fascinerades av och trodde på övernaturliga väsen. Tvärtom...

Re
Schaman

Schamanism

Schamanism är ett samlingsnamn för en typ av religion som förekommer hos många naturfolk. Ett...

Re
Trumma

Naturreligion

Samlingsbegreppet naturreligion rymmer en mångfald av mindre religioner där naturen, naturelementen...

Sh
flagga

Samer

Samerna är ett av Europas urfolk och räknas till Sveriges fem nationella minoriteter. De flesta...