Bild:
År 2000 anslöt sig Sverige till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om minoritetsspråk. Varje land utser själv sina nationella minoriteter och minoritetsspråk.
M

Sveriges nationella minoriteter

Här kan du läsa om de nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

Vi ska även titta på begreppen etnicitet, identitet och kultur.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är en nationell minoritet?

En vanlig definition av begreppet nationell minoritet brukar se ut ungefär så här: "en etnisk minoritet som under lång tid, vanligtvis över hundra år, har levt inom ett lands gränser och har en långvarig språk- och kulturgemenskap".

Med det menas att:

  1. Gruppen har en tydlig samhörighet som går att urskilja från den övriga befolkningen.
  2. Gruppen har en religiös, språklig, traditionell eller kulturell särart, som den inte delar med andra i landet.
  3. Gruppen strävar efter att behålla sin identitet.
  4. Gruppen har en lång historia i landet de bor i.

I nästan alla länder finns mindre folkgrupper som har ett eget språk och en egen kultur som skiljer sig från landets majoritetsbefolkning.

För att ge skydd åt alla nationella minoriteter i världen har FN och Europarådet sammanställt några konventioner och deklarationer (överenskommelser) som de länder som vill har fått skriva på.

De svenska nationella minoriteterna

Det var i samband med att Sverige år 2000 undertecknade Europarådets konvention till skydd av nationella minoriteter, som samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar fick status som nationella minoriteter i Sverige. Enligt FN:s definition är samerna dessutom ett ursprungsfolk (se nedan).

Etnisk minoritet

Begreppet" etnisk minoritet" är ett bredare begrepp än "nationell minoritet" som vi har definierat i texten här ovan.

Med etnisk identitet menas i regel en mindre folkgrupp som hamnat inom ett lands gränser eller som bott där sedan lång tid tillbaka men inte fått bilda en egen stat (t.ex. kurder). Men det kan också röra sig om en befolkningsgrupp som bebott landet långt innan "majoritetsbefolkningen" kom dit. Samerna är exempel på detta.

I faktarutan längst ner kan du läsa mer om begreppen etnicitet, identitet och kultur.

De historiska minoritetsspråken i Sverige är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli (tornedalsfinska). Enligt svensk lag har man rätt att få undervisning på dessa språk. Det finns till exempel skolor där det mesta av undervisningen sker på samiska.

Gemensamt för de fem minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.

Den svenska minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken. Att stärka skyddet av de nationella minoriteterna är en del av Sveriges arbete med att värna om de mänskliga rättigheterna.

Samerna har speciella rättigheter

Bland Sveriges fem nationella minoriteter har samerna en särställning då de även räknas som ett ursprungsfolk och lyder under FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter. Samerna har därmed kollektiva rättigheter.

I världen finns det ungefär 5000 olika ursprungsfolk och lika många språk. Alla dessa folk lever under varierande villkor och kan vara både rika och fattiga. Många ursprungsfolk har blivit uppsplittrade av de nationsgränser som upprättats i samband med nationalstaternas uppkomst eller genom kolonisering. Samerna, som finns både i Skandinavien och på Kolahalvön i Ryssland är ett exempel på detta.

FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter antogs 2007 och syftar till att stärka skyddet av ursprungsfolken och de mänskliga rättigheterna. Deklarationen förbjuder forsatt diskriminering av ursprungsfolk och betonar ursprungsfolkens rätt att behålla och stärka sina egna kulturer, traditioner, seder och bruk. Den stödjer bland annat också deras rätt att bevara sin identitet.

Fem nationella minoriteter

De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar.

Samer
Samernas område kallas ofta Sápmi och sträcker sig från ryska Kolahalvaön i öster till det svenska landskapet Dalarna i söder. Sápmi innefattar därmed landområden i Ryssland, Finland, Norge och Sverige [se karta].

Samerna har levt i Sápmi i omkring 12 000 år och fanns långt innan Sverige bildades. De har en egen kultur och eget språk. I Sverige bor det mellan 20 000 - 35 000 samer. Läs mer om samer >

Judar
Den första judiska församlingen bildades i Stockholm på 1770-talet efter att ha fått tillstånd av Gustav III. Det fanns dock judar i Sverige långt innan dess, men de var inte många. En del uppehöll sig här tillfälligt. Andra lät döpa sig för att stanna i landet.

Judar har ett egen kultur och en egen religion. Judendomen handlar egentligen mer om en gemensam judisk kultur än om religion.

Idag finns det mellan 20 000 - 25 000 judar i Sverige. De flesta av dem bor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Läs mer om de svenska judarnas historia >

Romer
Romer, inklusive resandefolk, härstammar från Indien varifrån de utvandrade i vågor mellan år 240 och år 1000. Till Sverige kom de första romerna på 1500-talet. Vart de än har kommit har romerna förbjudits att slå sig ner. I Sverige har man bl.a. ända fram till början av 1970-talet tvångssteriliserat romer och tvingat romska kvinnor att göra abort – statliga brott mot mänskliga rättigheter som hade påbörjats 1934 av ”rashygieniska” skäl.

Enligt en svensk lag som gällde ända till mitten av 1950-talet fick romer inte fick vistas i Sverige. De kunde därför inte folkbokföras och var i praktiken statslösa. Det var inte förrän 1952 som Sveriges romer fick samma medborgerliga rättigheter och skyldigheter som andra svenskar.

Idag finns det cirka 10 miljoner romer i världen, de flesta lever i Europa. I Sverige räknar man med att det finns ungefär 50 000 - 60 000 romer. Läs mer om romer >

Sverigefinnar
Finland har varit en del av Sverige från tidig medeltid fram till 1809 då Sverige efter ett misslyckat krig förlorade Finland till Ryssland.

Under den långa perioden då Sverige och Finland var ett gemensamt rike bosatte sig många finländare i Sverige, liksom många svenskar i Finland. Men de flesta sverigefinnar flyttade hit under 1900-talet. Många kom till Sverige som flyktingar under andra världskriget, medan andra flyttade hit senare, särskilt under 1970-talet. Idag finns mellan 450 000 - 600 000 sverigefinnar i Sverige varav mer än hälften pratar finska dagligen.

Tornedalingar
Under medeltiden var Tornedalen en viktig handelsplats med en stor finsktalande befolkning. Dessa kom senare att utveckla ett eget språk, meänkieli. Efter finska kriget 1809 då Sverige (inkl Finland) förlorade Finland till Ryssland, delades området kring Torneälven, Muonio- och Könkämäälvar upp i två delar. Den västra sidan blev en del av det nya Sverige (som då fick sina nuvarande gränser), medan området i öster blev finskt, eller rättare sagt ryskt eftersom Finland tillhörde Ryssland från och med då (fram till 1917).

Begreppet tornedaling används för ett beteckna både en regional och en kulturell identitet, och man behöver inte kunna språket för att vara tornedaling.

Idag finns det omkring 50 000 tornedalingar i Sverige. De flesta bor i några av landets nordligaste kommuner: Kiruna, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Gällivare. Allra flest bor det i Pajala där också kulturlivet är mest aktivt.
 

Etnicitet, identitet och kultur

Etnicitet, identitet och kultur är begrepp som används när man talar om olika folkgrupper. Det är ord som beskriver hur de hålls samman och hur de skiljer sig från andra. Även språk och religion kan skapa och avgränsa grupper och minoriteter.

Etnicitet, identitet och kultur kan definieras på många olika sätt, vilket också har skett i olika tider och olika sammanhang.

Etnicitet används idag för att beskriva tillhörighet till en grupp som definierar sig som skild från andra vad gäller ursprung och kultur. Ursprung kan syfta på släktskap, historia eller geografisk härkomst.

Kultur kan stå för en livsstil med särskilda symboler, seder och bruk, vissa normer, ideal och värderingar men också världsbilder och verklighetsuppfattningar.

Etnisk identitet betyder att en person menar sig tillhöra en folkgrupp och i större eller mindre utsträckning sympatiserar med dess kulturella normer och uttryck. Men den etniska tillhörigheten är sällan en persons enda identitet, lika lite som en språklig eller religiös. Andra saker som kan påverka är till exempel kön, klass, sexualitet, ålder och bostadsort.

Hur och om en person uttrycker sin etniska identitet kan variera. Beroende på sammanhanget kan etnisk identitet vara något ointressant, viktigt eller farligt.

Att tala om etniska, språkliga, kulturella, religiösa minoriteter handlar därför inte bara om ett positivt identitetsskapande. Bakgrunden till dagens minoritetspolitik är raka motsatsen. Det finns människor och grupper som varit nedvärderade och utsatta för övergrepp, bland annat i form av rasbiologisk forskning, tvångsförflyttningar och tvångssteriliseringar. Barn har skilts från sina föräldrar och förbjudits att tala sitt modersmål. Än idag kan personer på grund av sin etniska tillhörighet möta både diskriminering samt stereotypa och fördomsfulla uppfattningar.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka är de fyra kriterierna för att en folkgrupp ska räknas som en nationell minoritet?
     
  2. Vilka är Sveriges fem nationella minoriteter och vilket minoritetsspråk talas inom respektive grupp?
     
  3. Samerna har speciella rättigheter eftersom de också räknas som ett ursprungsfolk. Vad menas med ett ursprungsfolk?
     
  4. Hur stor del av Sveriges befolkning beräknas tillhöra de nationella minoriteterna? Hur många räknas till varje folkgrupp?

Diskutera:

  1. Varför blir det ofta "vi" och "dom" när man talar om andra grupper?
     
  2. Hur skapas personlig identitet? Vad formar vår bild av oss själva som individer?
     
  3. Varför är språket viktigt för en grupps kultur och historia?

 

Text: Malin Andersson Junkka (Sametinget), Robert de Vries (red.) samt Nordiska museet
Webbplatser: Minoritet.se - Webbplatsen för de nationella minoriteterna | Nordiska museets webbplats om Nationella minoriteter

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 4-6 och Samhällskunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.

Här kan du läsa om de nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

Vi ska även titta på begreppen etnicitet, identitet och kultur.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är en nationell minoritet?

En vanlig definition av begreppet nationell minoritet brukar se ut ungefär så här: "en etnisk minoritet som under lång tid, vanligtvis över hundra år, har levt inom ett lands gränser och har en långvarig språk- och kulturgemenskap".

Med det menas att:

Uppdaterad: 19 oktober 2018
Publicerad: 16 augusti 2013

Annons

Lärarmaterial om Sveriges nationella minoriteter

av:
Samiskt informationscentrum
Målgrupp:
Högstadiet
Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på högstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.
av:
Mångkulturellt centrum
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning.
av:
Teskedsorden
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Varför upplever vissa av oss att vi är främlingar i vårt eget land? Materialet "Inte en främling!" är en serie personliga berättelser och funderingar kring ämnen som identitet och diskriminering, homofobi, antiromism, rasism etc.
av:
Samiskt informationscentrum
Målgrupp:
Mellanstadiet
Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på mellanstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.
av:
Sveriges utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
En serie i tre delar om norra Europas urfolk och deras historia. Samernas historia som är intimt sammankopplad med Sveriges historia är okänd för de flesta.
av:
Sveriges utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
En serie i fyra delar som tar sin utgångspunkt i fyra samiska ungdomars egna berättelser om sin identitet och historia; den samiska identiteten och historien.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Det här materialet handlar om dina och mina rättigheter, och våra möjligheter att vara de vi vill vara. Materialet består av texter, filmer, diskussions- och värderingsövningar som vill få elever och lärare att se hur normer och rättigheter formas, ifrågasätts och förändras. Utgångspunkten är historiska och nutida personberättelser och skeenden.
av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Program från UR om romernas historia i Sverige under 1900-talet. Sverige har förbundit sig att ge skydd åt de nationella minoriteterna, stödja minoritetsspråkens utveckling och motverka diskriminering. Romerna är en av Sveriges fem nationella minoriteter.
av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
TV-serie från UR om romernas historia i Sverige med fokus på 1900-talet. Romerna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Hur mycket vet du och dina elever om romerna i Sverige?
av:
Kommissionen mot Antiziganism
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Boken riktar sig i första hand till elever på högstadiet och beskriver övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet, med kopplingar till nutida diskriminering.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Värderingsövningar som skapar reflektion och diskussion kring normer, demokrati och de mänskliga rättigheterna. Seriealbumet: Sofia Z-4515, berättar om Sofia Taikons upplevelser från 2:a världskriget.
av:
Samiskt informationscentrum
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Vill du som lärare undervisa om samer? Här finns i så fall några hjälpmedel som hjälper dig att stärka och lyfta fram skolundervisningen om samerna, Sveriges enda urfolk.
av:
Samiskt informationscentrum
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Varifrån kommer våra bilder av samer? Hur påverkar media vår uppfattning om just samer?
av:
Samiskt Informationscentrum och Sametinget
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Sällan diskuterar vi de fördomar om samer och stereotyper av samer som florerar. I den här publikationen presenteras några av dem. Materialet presenteras i serieform och riktar sig i första hand till mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.
av:
Jordbruksdepartementet och Sametinget
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Boken "Samer - ett ursprungsfolk i Sverige" handlar om samer i nutid och dåtid. Den är utmärkt som undervisningsmaterial i grundskolan.

Artiklar om Sveriges nationella minoriteter

M
Martin Nyblom
2018-08-08
Katarina Taikon fick inte gå i skolan, men blev känd författare och kämpade för romernas rättigheter i samhället. Hon skrev böckerna om Katitzi. Böckerna bygger på hennes egna upplevelser...
M
Kommissionen mot antiziganism
2016-03-15
Antiziganism är den särskilda rasism som riktas mot romer. Antiziganismen har sin grund i fientliga föreställningar om romer som grupp. Det kan uttrycka sig till exempel som hatbrott,...
M
Kommissionen mot antiziganism
2016-03-04
Riksdagen antog en steriliseringslag som fanns i Sverige i drygt 40 år, 1934-1976. Med stöd av den lagen steriliserades 63 000 personer, varav ungefär hälften av ingreppen uppskattas ha skett...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-11-23
Med tillstånd av Gustav III bildades den första judiska församlingen i Stockholm på 1770-talet. Men det fanns judar i Sverige långt innan dess, om än få. En del uppehöll sig här tillfälligt....
M
Migrationsverket
2014-03-03
När vi läser svensk historia kan vi se hur grupper av människor invandrat till landet sedan flera hundra år tillbaka i tiden. I den här texten kan du läsa kortfattat om svensk invandring och...
S
Åsa Virdi Kroik
2014-01-05
Samernas tidiga historia är i hög grad höljt i dunkel och lika lite vet man om samernas tidiga religion. Men man vet att samerna någon gång i historien slog sig ner som jägare och fiskare i det...
M
Lilian O. Montmar
2013-04-24
Mötet människor emellan inrymmer ett hopp om att bli förstådd. Utan förståelse infinner sig likgiltigheten, man lyssnar inte. På radions morgonnyheter rapporteras om att romer i Kosovo tvingas...
L
Romska Kulturcentret i Malmö
2013-04-02
Den romska nationaldagen, även kallad den Internationella Romadagen, firas den 8 april. Nationaldagen blev ett faktum för romerna den 8 april 1971 då Förenta nationerna (FN) genomförde en första...
M
Lilian O. Montmar
2013-03-26
Ska vi skildra förföljelsen av judarna i Malmö, berätta om diskrimineringen av romer vid bensinmackarna eller tala om samernas utanförskap? Ska vi berätta om somalierna eller de syrier som flytt...
L
Anna Skielta
2013-01-28
Den 6 februari är det samernas nationaldag och den firas över hela Sápmi. Det första firandet skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk.

Länkar om Sveriges nationella minoriteter

Sortera efter:
          

Sápmi är en webbplats där du kan läsa om samerna ur olika perspektiv. Här berättas om samernas kultur, traditioner, historia, religion m.m. Samerna har sedan urminnes tider levt i ett område som i dag sträcker sig över fyra länder. Det består av Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och delar av Sverige från Idre i söder och norrut...

Spara som favorit
          

Här hittar du UR:s alla program om Sveriges fem nationella minoriteter: samer, romer, tornedalingar, sverigefinnar och judar.

Spara som favorit
          

Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning. Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter  –  välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Spara som favorit
          

Landsbygdsdepartementet har i samarbete med Sametinget sammanställt en omfångsrik folder som du kan ladda ned i pdf-format (68 sid). I foldern kan du läsa om det samiska folket, kulturen, historien, religionen och livet i dagens svenska samhälle.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om romernas svenska historia. För 500 år sedan anlände de första romska familjerna till Stockholm. Många trodde att de var tatarer från Ryssland och i början utpekades de som spioner...

Spara som favorit
          

Artikel på sajten Forskning.se där du kan läsa om det samiska språkets framtida existens. Århundraden av svensk assimilering har gjort att samtliga samiska språk numera klassas som hotade och många samer har aldrig eller endast bristfälligt fått lära sig sitt modersmål. Nu pågår diverse språkprojekt för att ta tillbaka samiskan och öka språkets status, men frågan är om det är för sent?

Spara som favorit
          

Artikel på sajten Forskning.se där du kan läsa om den samiska boomen. Sofia Jannok, Maxida Märak och tv-serien Midnattssol – Sápmi och den samiska kulturen är hetare än någonsin och mycket beror på den positiva exponeringen i media. Kan den ökade uppmärksamheten till och med bidra till en försoningsprocess?

Spara som favorit
          

Genomgång (7:58 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om romer.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:03 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om samerna.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:23 min) där SO-läraren "Mik Ran" berättar om Sveriges fem minoritetsspråk: samiska, finska, tornedalsfinska, romani chib och jiddisch.

Spara som favorit
          

Minoritet.se samlar på sin webbplats mycket information om Sveriges fem officiella minoritetsspråk och de grupper i den svenska befolkningen som dessa tillhör. Här kan du läsa om kultur och historia kopplad till judar, romer, samer, Sverigefinnar och Tornedalingar.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbsida finns en del elevanpassat material och artiklar med anknytning till ämnet antiziganism. Antiziganism är en rasism som riktar sig specifikt mot romer, ”zigenare”. Romer utsätts ofta för diskriminerande behandling och en stor majoritet av de svenska romerna anser att de lever i ett rasistiskt samhälle...

Spara som favorit
          

En kort och förenklad beskrivning (7:11 min) av Sveriges nationella minoriteter, tänkt för åk 6-7. Filmen är gjord av läraren Marie Gustafsson.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (5:14 min) av SO-läraren Fredrik som berättar om Sveriges fem nationella minoriteter.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (5:14 min) av läraren Fredrik som berättar om Sveriges fem nationella minoriteter.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:06 min) där läraren Maria Blomkvist berättar kortfattat om de fem nationella minoriteterna i Sverige.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbsida kan du läsa en populärhistorisk skrift (pdf-format, 87 sid) om de svenska myndigheternas syn på äktenskap och barnfödande "över rasgränserna" under perioden innan och under andra världskriget. Från september år 1935 till slutet av andra världskriget var Svenska kyrkans präster enligt UD skyldiga att tillämpa av de tyska Nürnberglagarna, för att hantera lysningsärenden...

Spara som favorit
          

Dokumentär (58 min) från 2001 i SVT:s Öppet arkiv. Romernas kamp för drägliga villkor i Sverige pågår än. Trots att romer nu är erkända som en nationell minoritet utsätts de för både diskriminering och förföljelser. Karl-Axel Jansson, Ingemar Schmid och Tommy Wiberg har följt några romer som lever i Sverige och deras kamp för människovärde.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av ett faktablad (pdf i utskriftsformat, 1 sid) om Sveriges minoriteter, här med fokus på begreppen land, stat och nation. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Institutionen för språkstudier och Vaartoe och  Centrum för Samisk forskning (CeSam) arrangerade en fortbildningsdag för lärare under hösten 2014 med utgångspunkt från Samiskt informationscentrums broschyr Fördomar och förklaringar. Om du missade dessa intressanta föreläsningar så har du nu chansen att se dem här.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Samerna är ett ursprungsfolk i norra Skandinavien med en egen historia.

Romerna är en folkgrupp som utvandrade från Asien till Europa under medeltiden. Romernas historia är delvis kantad av förföljelser.

Samernas naturreligion från förkristen tid. Den samiska religionen gick ut på att naturen var besjälad och att förfäderna levde kvar som...

Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Avsnittet är delvis under uppbyggnad och beräknas vara helt klart ht 2018.

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna fastställdes i sin moderna form av...

Rasism och främlingsfientlighet grundar sig på idén om att mänskligheten kan delas in i grupper som är olika mycket värda.

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...

Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi...

Om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och könsroller framställs i...