© 2026 SO-rummet.se
Under medeltiden fram till mitten av 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europas städer tvungna att vara anslutna till skrån för att få tillstånd att utöva sitt yrke.
Skråna fungerade även som begravnings-, sjuk- och försäkringskassa. De var en slags blandning av dagens LO, SAF (idag Svenskt Näringsliv) och Försäkringskassan.
Väl medlem var man så trygg man kunde begära. Skråna kämpade med näbbar och klor för sina medlemmar.
Inom skråväsendet ställdes krav på goda yrkeskunskaper hos både gesäller och mästare. Skråna bestämde också vilka som fick bli mästare och därmed driva egna verkstäder.
Utmärkande för skråväsendet var också dess strikta konkurrensbestämmelser som reglerade utbudet av varor och arbetskraft. På så vis begränsades konkurrensen och skråna kunde påverka priser och löner.
Skråväsendet var framförallt knutet till städerna. På landsbygden kunde vissa hantverkare, exempelvis skomakare och skräddare, få särskilt tillstånd att arbeta inom en socken (ett mindre område som ofta motsvarade en församling). Dessa kallades sockenhantverkare och behövdes eftersom bönderna ofta bodde långt från närmaste stad. Den som arbetade som hantverkare utan tillstånd kunde däremot råka i konflikt med skråna, som ville skydda sina medlemmar från konkurrens.
Blivande företagare var tvungna att vandra en lång och besvärlig väg. Det började i tonåren med några veckors prövotid. Gick allt bra blev man antagen som lärling. Lärlingstiden varierade från något år för t.ex. bagare, till sex år för guldsmeder. Därefter blev man gesäll. Gesällerna hade många och arbetsamma år framför sig, utlämnade till mästarens (chefens) infall och idéer. Efter avslutad anställning kunde de söka arbete hos andra mästare, ibland även i andra städer.
När gesällen hade skaffat sig tillräcklig erfarenhet kunde han ansöka hos skrået om att bli mästare. För att bli godkänd måste han göra ett mästarprov och uppfylla skråets övriga krav. Först därefter fick han rätt att driva en egen verkstad. Om en mästare dog kunde hans änka fortsätta driva verksamheten.
Det fanns tre nivåer inom skråväsendet:
|
Du kan fortfarande bli mästare i SverigeVisste du att man fortfarande kan få både gesällbrev och mästarbrev i Sverige, trots att skråväsendet avskaffades för nästan 200 år sedan? Det äldsta kända svenska exemplet på ett skrå är från Stockholm 1356. Då fick stadens skräddare ensamrätt att utöva sitt yrke. Med tiden fick även andra hantverksyrken egna skrån, som bestämde vem som fick arbeta som mästare. År 1846 avskaffades skråväsendet i Sverige. Genom en ny lag 1864 infördes sedan en nästan fullständig näringsfrihet. Det innebar att människor fick mycket större frihet att starta företag och välja yrke utan att först behöva godkännas av ett skrå. Men traditionen med gesäller och mästare lever kvar. Idag går det att ta gesällbrev inom omkring 70 olika hantverksyrken. Varje år utfärdas drygt 1 000 gesällbrev i Sverige. Mästarbrevet är ett ännu högre bevis på yrkesskicklighet och erfarenhet. Skillnaden mot förr är att dessa yrkesbevis idag är frivilliga. De visar att en person har särskilda kunskaper inom sitt hantverk, men ger inte ensamrätt att utöva yrket. |
S LÄS MER: Medeltidens skrån och gillen
L LÄS MER: Hantverk och skrån på medeltiden
S LÄS MER: Hantverk
M LÄS MER: Livet på landet och i staden under medeltiden
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Tiden Athena, 1996
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Susanna Hedenborg och Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid, Studentlitteratur, 2009
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar material med anknytning till skråväsendet.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 16 minuter
Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...
Lästid 8 minuter
Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå – en slags hantverksklubb – t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...
Lästid 8 minuter
Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder. Handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...
Lästid 5 minuter
Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog till demokratins utveckling under 1900-talet. Ungefär 75 procent av folket är medlemmar i minst en av Sveriges cirka 158 000 ideella föreningar. Så har det inte alltid varit. Under hundratals år var Sverige ett land nästan helt utan föreningar och folkligt politiskt engagemang...
Lästid 3 minuter
Under medeltiden var hantverkarna och köpmännen anslutna till olika skrån som hade hand om fackliga och ekonomiska frågor. Vid sidan av skråna fanns gillen som var sociala sammanslutningar som kan beskrivas som en social parallellorganisation till skråväsendet. Medan skråna var till hantverkarna eller köpmännen, var gillena även till för deras familjer och för gesäller och lärlingar inom yrket...
Lästid 18 minuter
I början av 1500-talet finansierades statskassan i huvudsak genom grundskatter på jorden. Men under Gustav Vasa tillkom betydande extra inkomster genom reformationen och den nya näringspolitiken samt en rad extraskatter. Skatterna togs delvis upp i varor eftersom hushållens värdefulla tillgångar mest bestod av livsmedel och boskap. I Vasaättens nationalstatsbygge ingick central styrning av landets näringspolitik. När det gällde produktion och handel tillämpades detta i första hand genom tullar och koncentration av handeln till städerna. Även skråväsendet hamnade under kungamaktens beskydd och blev under Vasatiden centralstyrt och mer enhetligt över hela riket...
Lästid 5 minuter
Medeltidens svenska städer var små, gatorna krokiga och köpmännen ofta från Tyskland, hitkallade för att forma våra första städer. Stadsborna höll sig ofta med kor och grisar. Det stank i gränderna eftersom alla tömde sopor och avfall rätt ut på gatan...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om skråväsendet i Sverige. I Sveriges för det mesta små och obetydliga städer fanns det intill 1800-talet olika typer av hantverkare. De allra minsta städerna hade kanske bara några enstaka skomakare, skräddare och tunnbindare. Men i de större städerna var antalet större och diversifieringen mera utvecklad: där kunde man rent av hitta guldsmeder, perukmakare och urmakare. Skråväsendet, ett tyskt regleringssystem, hade importerats till Sverige och på allvar börjat införas i Stockholm under 1400-talet...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om skråväsendets avskaffande 1847. När skråväsendet avskaffades rämnade hantverkarnas sociala skyddsnät, bönhasarna fick inte längre jagas från staden och industrialismen lockade lärlingarna till fabrikerna. Att hantverket inte dog ut har vi facit på, men hur lyckades det klara den fria konkurrensen och den sociala utsattheten?
Webbföreläsning (9:37 min) av historieläraren Hans Strömhäll som berättar om Sveriges ekonomiska och industriella utveckling mellan 1809-1931. Här berörs skiftesreformerna, industrialiseringen, emigrationen till USA, arbetsmarknadskonflikter m.m...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om medeltidens Paris. Medeltidens Paris var den kristna världens största stad – här levde och verkade hundratusentals människor. Handeln och kulturen blomstrade och universitetet lockade till sig lärda från hela Europa…
Historiska museets omfattande temasida om medeltiden. Här kan du lära dig allt om Sveriges medeltid. Läs om 1300-talets Sverige, städerna, bönderna, järnet, handeln, kyrkan och kloster.
Artikel i Wikipedia där du kan lära dig allt om skråväsendet som reglerade hantverkarnas verksamhet förr i tiden. Skråväsendet var ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare. Yrkesutövarna inom de olika hantverksyrkena var sammanslutna i olika föreningar, skrån, med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol på deras arbete...
På Wikipedias stora medeltidsportal hittar du massor av länkar till artiklar som behandlar europeisk medeltid ur olika perspektiv.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa lite svensk möbelhistoria. 1700-talet utgör det svenska möbelskapandets guldålder. Mästarna i Stockholm var många. I dag är deras högklassiga pjäser belagda med exportförbud…
Artikel där du kan läsa om marknader och skråverksamhet i den finska staden Åbo under 1600- och 1700-talet. "I grevens tid" är en finländsk webbsida där du kan läsa om Finlands och Sveriges gemensamma historia. Webbplatsen ingår i ett finländskt webbprojekt med anknytning till Åbo Akademi med mål att stärka de gemensamma banden mellan Finland och Sverige.
Artikel i Wikipedia där du kan lära dig mer om skråväsendet. Skråväsen var ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare. Yrkesutövarna inom de olika hantverksyrkena var sammanslutna i olika föreningar, ämbeten, med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete och borgerlig tunga. Privilegierna var ärftliga, precis som adelsväsendet och böndernas gårdar...
På Hans Högmans webbplats kan du läsa om skråväsendets historia. Här berättas om lärlingar, gesäller, mästare och om skråväsendet i allmänhet.
På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om medeltiden. Är du intresserad av historia så är webbsidan en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av historien de skildrar.
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.
Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.
Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som försörjning, vardaglig syssla och...
Under medeltiden betydde begreppet borgare en person som var bosatt i en stad, ofta innanför...
