M
Tagg
smedja
Arbete i en smedja på 1600-talet.

Skråväsendet

Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara anslutna i skrån för att få tillstånd att utöva sitt yrke.

Skråna fungerade även som begravnings-, sjuk- och försäkringskassa. De var en slags blandning av dagens LO, SAF (idag Svenskt näringsliv) och Försäkringskassan.

Väl medlem var man så trygg man kunde begära. Skråna kämpade med näbbar och klor för sina medlemmar.

Inom skråväsendet krävdes att alla näringsidkare (företagare) skulle besitta goda yrkeskunskaper och att skråna själva fick bestämma vilka som skulle upptas i deras yrkesfack.

ANNONS

ANNONS

Utmärkande för skråväsendet var också dess strikta konkurrensbestämmelser som reglerade utbudet av varor och arbetskraft. På så vis skulle löner hållas nere och priser uppe.

Blivande företagare var tvungna att vandra en lång och besvärlig väg. Det började i tonåren med några veckors prövotid. Gick allt bra blev man antagen som lärling. Lärlingstiden varierade från något år för t.ex. bagare, till sex år för guldsmeder. Därefter blev man gesäll. Gesällerna hade många och arbetsamma år framför sig, utlämnade till mästarens (chefens) infall och idéer. Det gick inte att säga upp sig utan arbetsgivarens tillstånd.

När mästaren dog eller blev för gammal kunde gesällen ansöka hos skrået om att bli mästare. Under tiden som ärendet behandlades hade änkan rätt att fortsätta verksamheten. Till slut fick gesällen göra ett prov. Blev han godkänd utnämndes han till ny mästare.

LÄS MER: Medeltidens skrån och gillen

LÄS MER: Hantverk

LÄS MER: Livet på landet och i staden under medeltiden

Litteratur:
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Tiden Athena, 1996

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Här hittar material med anknytning till skråväsendet.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Skråväsendet

S

Medeltidens skrån och gillen

av: Gunnar Åselius
2021-07-12

Under medeltiden var hantverkarna och köpmännen anslutna till olika skrån som hade hand om fackliga och ekonomiska frågor. Vid sidan av skråna fanns gillen som var sociala sammanslutningar som kan beskrivas som en social parallellorganisation till skråväsendet. Medan skråna var till hantverkarna eller köpmännen, var gillena även till för deras familjer och för gesäller och lärlingar inom yrket...

+ Läs mer

S

Vasatidens statsfinanser och näringspolitik

av: Gunnar Åselius
2020-05-01

I början av 1500-talet finansierades statskassan i huvudsak genom grundskatter på jorden. Men under Gustav Vasa tillkom betydande extra inkomster genom reformationen och den nya näringspolitiken samt en rad extraskatter. Skatterna togs delvis upp i varor eftersom hushållens värdefulla tillgångar mest bestod av livsmedel och boskap. I Vasaättens nationalstatsbygge ingick central styrning av landets näringspolitik. När det gällde produktion och handel tillämpades detta i första hand genom tullar och koncentration av handeln till städerna. Även skråväsendet hamnade under kungamaktens beskydd och blev under Vasatiden centralstyrt och mer enhetligt över hela riket...

+ Läs mer

L

Den medeltida staden

av: Herman Lindqvist
2017-09-30

Medeltidens svenska städer var små, gatorna krokiga och köpmännen ofta från Tyskland, hitkallade för att forma våra första städer. Stadsborna höll sig ofta med kor och grisar. Det stank i gränderna eftersom alla tömde sopor och avfall rätt ut på gatan...

+ Läs mer

Länkar om Skråväsendet

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS