Tagg om agrarkrisen (medeltidens jordbrukskris)

Agrarkrisen (jordbrukskrisen)

S
Jordbrukskrisen drabbade troligtvis Norden - med sitt lite kallare klimat - hårdare än de södra delarna av Europa.

Agrarkrisen (medeltidens stora jordbrukskris) var den nedgång som drabbade det europeiska jordbruket under första hälften av 1300-talet till följd av överbefolkning och klimatförsämringar och som förvärrades av digerdöden vid århundradets mitt. Upprepade krig, pestepidemier och hungerkatastrofer fördröjde sedan återhämtningen och ledde till permanent arbetskraftsbrist i jordbruket under de följande hundra åren. Först i början av 1500-talet antas befolkningssiffrorna ha återvänt till samma nivåer som före krisen.

Det nordiska området, där klimatet var strängare och överlevnadsmarginalerna mindre, hörde sannolikt till de hårdast utsatta i Europa. Det finns dock ingen befolkningsstatistik från medeltiden och inte heller statistik över priser, löner eller den odlade arealens och skördarnas storlek. Vår bild av krisen bygger därför till stor del på gissningar. Tydligt är dock att många gårdar lades öde i Norden från 1300-talet och framåt, att priserna på jord sjönk och att det rådde brist på arbetskraft.

ANNONS

ANNONS

Vi vet också att landborna på många håll fick den avrad (arrende/hyra) de skulle betala till jordägaren sänkt, men om detta berodde på att de blivit fattigare eller på att deras förhandlingsposition stärkts genom arbetskraftsbristen är oklart. Samtidigt verkar de stora godsen ha samlats på allt färre händer, medan de stora brukningsenheterna styckades upp i allt mindre delar när avsättningsmöjligheterna för jordbruksprodukter försämrades.

Konkurrensen om sinande ekonomiska resurser är en viktig bakgrund för förståelsen av unionstidens bittra konflikter mellan adel och kungamakt kring fördelning av slottslän och ämbeten.

Agrarkrisen tycks i rikets södra delar, Götalandskapen, ha lett till att allt större resurser satsades på boskapsskötsel. Boskapsskötsel krävde mindre arbetskraft än spannmålsodling gjorde, och på de övergivna åkrarna kunde man låta kreaturen beta. Smör kom mot medeltidens slut att bli en allt viktigare exportartikel, och denna omstrukturering är en av förklaringarna till att krisen så småningom kunde övervinnas. För att kunna konservera smöret var man emellertid beroende av att kunna importera salt från områdena söder om Östersjön. Det är bl.a. därför som den genom krisen allt självständigare allmogen ansåg sig ha intressen att försvara i kampen mot unionskungarnas Hansafientliga politik.

LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

LÄS MER: Livet på landet och i staden under medeltiden

LÄS MER: Ekonomi och handel på medeltiden

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan

Här nedan hittar du material som kan relateras till agrarkrisen.

Uppdaterad: 18 augusti 2020
Publicerad:
10 juli 2019

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Agrarkrisen (jordbrukskrisen)

S

Sveriges medeltid

av: Gunnar Åselius
2020-07-10

Sveriges medeltid (1050-1520) brukar räknas från mitten av 1000-talet då riket började bli kristet. Sveriges enande som ett rike var dock en långdragen process. Under 1100-talet rådde ständiga tronstrider och det var först under Folkungaättens styre (1250-1364) och dess centralisering av statsmakten som Sverige blev ett mer enat rike. Under 1300-talet drabbades Sverige av två stora katastrofer - agrarkrisen och digerdöden - varefter det politiska läget under senare delen av århundradet blev instabilt. I samband med bildandet av Kalmarunionen 1397 tycktes allt bli bättre, men en bit in på 1400-talet uppstod konflikter. Unionstiden kom att präglas av maktkamp mellan olika politiska grupperingar, inbördeskrig och bondeuppror. Sveriges medeltid slutar vid Stockholms blodbad 1520 som ledde till Gustav Vasas maktövertagande och Kalmarunionens upplösning 1523...

+ Läs mer

Länkar om Agrarkrisen (jordbrukskrisen)

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS