M
Kategori
Bybor som samlats utanför ett värdshus. Vinterlandskap med snöbollsväder i solnedgång.

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna. Målning av Pieter Bruegel d.ä. (ca 1527-1569).

Livet på landet och i staden 1500-1776

klocka
Lästid 4 minuter

Världen hade blivit större

Från och med 1500-talet till slutet av 1700-talet genomgick det europeiska samhället stora förändringar. De stora upptäckterna som ägde rum i början av perioden satte fart på Europas ekonomi och handel samtidigt som idén om en ny världsbild började spridas bland folket.

Nästan hela Europas befolkning bestod nu liksom tidigare av bönder som levde på landsbygden, men städerna blev allt fler och större allteftersom tiden gick. Vid tidsperiodens slut hade dessutom den industriella revolutionen kommit igång.

Världen hade blivit större

Från och med 1500-talet till slutet av 1700-talet genomgick det europeiska samhället stora förändringar. De stora upptäckterna som ägde rum i början av perioden satte fart på Europas ekonomi och handel samtidigt som idén om en ny världsbild började spridas bland folket.

Nästan hela Europas befolkning bestod nu liksom tidigare av bönder som levde på landsbygden, men städerna blev allt fler och större allteftersom tiden gick. Vid tidsperiodens slut hade dessutom den industriella revolutionen kommit igång.

ANNONS

ANNONS

En ny tid med nya idéer

Under 1500-talet hade folkets mentalitet börjat förändras. Nya idéer hade uppstått som bland annat satte människan i fokus och ifrågasatte kyrkans makt. I samband med det stärktes kungamakten runt om i Europa. Många av Europas länder fick därmed ett starkare styre och utvecklades efterhand till nationer. Även kungamaktens kontroll över folket ökade vilket bland annat gjorde rättsväsendet starkare än tidigare.

Perioden ca 1430-1850, särskilt 1600-talet som var det kallaste seklet, kallas ibland för "lilla istiden" då klimatet var betydligt kallare än idag. Att det var rejälare vintrar då syns bl.a. på många flamländska konstnärers landskapsmotiv från den här tiden. "Vinterlandskap med skridskoåkare", målning av Pieter Bruegel d.y. (1564-1638), Nationalmuseum.

Mycket av det gamla dröjde sig kvar i samhället

En stor del av medeltidens gamla samhällssystem var ännu i bruk. Även om kyrkans makt hade minskat något, så var religionen alltjämt en viktig del av livet. I kyrkorna predikade prästerna för folket om hur de skulle leva sina liv och uppföra sig inför kungen och Gud. Och i städerna var hantverkarna nu som förr indelade i skrån och köpmännen i gillen. Adeln hade fortfarande stor makt och bestämde över folk samtidigt som bönderna var tämligen maktlösa.

Samhällspyramidens bas och topp

I Sverige ägdes vid den här tiden en stor del av jorden av självägande bönder. Men i större delen av övriga Europa var merparten av bönderna livegna eller så arrenderade de jord från staten eller adeln. Adeln innehade mycket mark varav merparten ägdes av ett fåtal släkter som var ofantligt rika. Adeln var därför, i likhet de övriga samhällsskikten, ingen enhetlig grupp.

Krig, umbäranden och död

Under tidsperioden fördes många och långa krig i Europa. Överlag innebar krigen att många män i arbetsför ålder gick förlorade. Krigen ökade också ländernas behov av ekonomiska resurser vilket drabbade befolkningen hårt.

ANNONS

ANNONS

Döden var ständigt närvarande i människornas tillvaro och en naturlig del av livet. Omkring hälften av alla födda dog innan de fyllt 20 år och endast ett fåtal levde tills de blev riktigt gamla.

Ökad urbanisering

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna där de kunde få arbete.

I de europeiska handelsstäderna samlades rikedomar från när och fjärran. Städerna växte i takt med att handeln ökade. Men Europas städer var alltjämt - liksom under medeltiden - ganska få till antalet och hade i regel en liten befolkning jämfört med många städer i andra delar av världen. Dessa förhållanden kom dock att jämnas ut något under 1600- och 1700-talen.

Vardagsliv på landsbygden

Bondefamiljens vardag bestod till största delen av att bruka jorden. Men jordbrukets årstidsbundna variationer gav även tid till andra sysslor, som att skapa redskap, väva tyg och underhålla byggnader. Det var också vanligt att skaffa tillskott till det som jordbruket gav genom skogsarbete, hemslöjd och annat.

Kvinnorna ansvarade i regel för hushållet och skötte om barn och djur. Men dåtidens lagar satte ramar för kvinnornas liv. En ogift kvinna var vanligtvis underkastad sin fars auktoritet och som gift var hon beroende av sin make. Änkor kunde emellertid uppnå betydande självständighet i samhället om de bara hade tillräckliga ekonomiska resurser.
 

Avgränsare

Ord och begrepp

Adel: En rik och mäktig samhällsgrupp som ofta ägde mycket jord och hade stora fördelar.

Arrendera: Ett arrende är när t.ex. en godsägare tillåter någon att använda jord mot ersättning i form av penningar, natura eller dagsverke.

Auktoritet: En person eller grupp som har makt att bestämma över andra.

Ekonomiska resurser: Pengar, varor, mark eller annat värdefullt som ett land eller en person kan använda.

Gille: En sammanslutning av köpmän som samarbetade och skyddade sina intressen i staden.

Hantverkare: En person som arbetar med händerna och tillverkar saker, till exempel skor eller möbler.

Industriella revolutionen: En tid då man började använda maskiner för att tillverka saker, vilket ledde till enorma förändringar i samhället.

Livegen: En bonde som inte var fri utan var bunden till en viss jord och behövde lyda markägaren, nästan som en slav.

Mentalitet: Hur människor tänker, känner och ser på livet i en viss tid eller kultur.

Predika: Att tala inför andra i kyrkan om religion och hur människor bör leva.

Rättsväsende: Systemet med lagar, domstolar och ordningsmakt (t.ex. polis) som ser till att lagar följs.

Skrå: En organisation för hantverkare där man var medlem och följde särskilda regler.

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I Sverige och i större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adel, präster samt borgare och bönder. Efter reformationen fick Sverige fyra stånd då borgare och bönder fortsättningsvis kom att representeras var för sig i riksdagen.

Urbanisering: När folk flyttar från landsbygden till tätorter och städer så att de växer.
 

ANNONS

ANNONS

Visste du att:

  • Vid sekelskiftet 1500 låg nio av världens tolv största städer i Asien och Mellanöstern - Vijayanagar, Gauda, Guangzhou, Beijing, Nanjing, Hangzhou, Konstantinopel, Tabriz och Kairo. Benin City i våra dagars Nigeria, den största staden söder om Sahara, och Tenochtitlán i Centralamerika var båda större än Paris, vilken med sina 185 000 invånare var den enda europeiska staden bland de tolv översta på topplistan. 
     
  • Fram till sekelskiftet 1800 var den förväntade livslängden i Europa 50 procent högre ute på landsbygden än inne i de smutsiga städerna.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Samhället utvecklades under nya tiden. Nämn en eller flera förändringar som visar det.
     
  2. Men mycket i samhället var sig likt, som det hade varit på medeltiden. Ge exempel på det.
     
  3. Livet var inte alltid lätt förr i tiden. Vad nämns i texten som tyder på det.

Ta reda på:

  1. Vilka var de tre stånden (fyra i Sverige)? Berätta kortfattat om dem.

Diskutera:

  1. Finns det något i livet på den här tiden som du skulle ha tyckt om, tror du?
     
  2. Vad tror du att vanliga föräldrar oroade sig för på 1600-talet?
     

M  LÄS MER: Ekonomi och handel 1500-1776

M  LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
 

Litteratur:
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Sten Åke Nilsson m.fl, 1600-talets ansikte, Krapperup, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
Ben Wilson, Metropolis - historien om mänsklighetens största triumf, Natur och kultur, 2021
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
 

Sidan uppdaterad: 7 augusti 2025
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Livet på landet och i staden 1500-1776

Falukorv och kopparmalm

av: Dalarnas museum
Mellanstadiet

Hur hör falukorven ihop med stormaktstidens gruvdrift?

+ Läs mer

Kopparmynt överallt

av: Falu gruva
Mellanstadiet

Varför var de svenska mynten så tunga på 1600-talet?

+ Läs mer

Modedockan

av: Livrustkammaren
Mellanstadiet

Vad kan en liten docka berätta om prinsessmodet?

+ Läs mer

Sveriges historia

av: Statens historiska museer
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.

+ Läs mer

Artiklar om Livet på landet och i staden 1500-1776

M
Rökande adelsdam

Tobakens historia i Sverige

av: Jane Fredlund
2024-10-22
klocka Lästid 7 minuter

Bruket av tobak går bortåt 400 år tillbaka i tiden i vårt land. Tobaken blev snabbt populär när den lanserades under 1600-talet och började användas av både män och kvinnor. Rökvanorna har genomgått olika trender genom åren - från de första lerpiporna till de mer utsmyckade sjöskumspiporna och senare till dagens många pipmodeller, cigaretter, cigariller och cigarrer (och nu även e-cigaretter). Men vi har också snusat. Först togs snuset (som då var en "snustorr" variant) genom näsan, och senare utvecklades våra snusvanor till det typiskt svenska "läppsnuset" (en fuktigare snusvariant)...

+ Läs mer

M
Matbespisning för fattiga barn.

Fattigbarn, fosterhem och barnarbete förr

av: Jan-Olof Fallström
2024-05-20
klocka Lästid 15 minuter

I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs naturligt och nödvändigt att barnen deltog i arbetet. I praktiken kom det här synsättet främst att gälla barn till bönder, torpare, hantverkare, smeder och andra rörelseidkare inom underklassen. Redan vid 7-8 års ålder måste både pojkar och flickor hjälpa till med enklare sysslor, anpassade efter kön. Det fanns två syften: för det första att minska behovet av lejd arbetskraft; för det andra att länka in barnen i hushållens gemenskap för att de som vuxna skulle kunna utföra alla arbetsuppgifter som krävdes av en bonde eller bondmora eller i en hantverkarfamilj.

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Handelsgille

Innan folkrörelserna

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-03
klocka Lästid 5 minuter

Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog till demokratins utveckling under 1900-talet. Ungefär 75 procent av folket är medlemmar i minst en av Sveriges cirka 158 000 ideella föreningar. Så har det inte alltid varit. Under hundratals år var Sverige ett land nästan helt utan föreningar och folkligt politiskt engagemang...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Romeo och Julia

Romeo och Julia

av: Lars Hildingson
2024-04-07
klocka Lästid 6 minuter

Sägnen om Romeo och Julia är troligen världens mest kända berättelse om kärlek. Historien hör hemma i Italien och har berättats av många författare - på samma sätt som historien om Tristan och Isolde (se tidigare artikel) har skrivits på nytt av nya författare. Mot slutet av 1500-talet tas Romeo och Julia om hand av en mästerlig författare: William Shakespeare. Hans drama "Romeo and Juliet" spelades troligen för första gången 1596. Dramat var den första Shakespearepjäs som uppfördes i Sverige - premiär i Norrköping 1776...

+ Läs mer

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

av: Jan-Olof Fallström
2023-11-15
klocka Lästid 11 minuter

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...

+ Läs mer

M
Hårt bröd

Historia om några svenska matvanor

av: Jan-Öjvind Swahn
2023-09-26
klocka Lästid 12 minuter

Svenska restauranger beskylldes förr för att vara stela och tråkiga. Tvånget för män att bära slips för att bli insläppta på "finare" ställen var lika beryktat som kravet att äta en viss mängd lagad mat för att bli serverad öl och snaps. När Sverige började bli målet för invandring från t.ex. Sydeuropa med dess ledigare umgängessätt uppstod därför en del kulturkrockar. Men nu har folk från dessa länder själva etablerat sig på denna marknad och berikat svenskarnas vanor i fråga om mat, dryck och relaterade umgängesformer...

+ Läs mer

M
Kräftfiske

I kräftkalasens tid

av: Jane Fredlund
2023-08-27
klocka Lästid 6 minuter

I fullmånens sken med kulörta lyktor, dilldoft, kalla nubben och uppsluppen stämning framstår kräftskivan som en urgammal svensk, traditionsrik ritual. Men inget kunde vara felaktigare. Visserligen har kräftor ätits åtminstone sedan 1500-talet i förnäma kretsar i vårt land, men den festliga, lössläppta kräftskivan föddes först för hundra år sedan...

+ Läs mer

S
Kvinnohistoria

Kvinnan som huvudperson

av: Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt Strömberg
2023-08-26
klocka Lästid 13 minuter

Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och haft ansvaret för barnens omvårdnad. När männen drog ut i krig övertog kvinnorna dessutom mycket av deras arbete. I den här artikeln står kvinnors arbete i fokus...

+ Läs mer

M

Bröllop förr och idag

av: Jane Fredlund
2023-07-03
klocka Lästid 13 minuter

Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på kyrktrappan. Brudgummen bär frack och kanske hög hatt, bruden har säkert något gammalt och något nytt, något lånat och något blått. Kanske får hon en morgongåva, det låter ju gammaldags. Men vad är nytt och vad är gammalt i våra bröllopsseder?

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

av: Lars Hildingson
2023-06-21
klocka Lästid 12 minuter

Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder som helst ville bo i byar. I byn hade de skydd mot fiender och lösdrivare, och där hade de också hjälp av varandra. Allt arbete på gården sköttes av den egna familjen, men det var många sysslor som bönderna måste utföra tillsammans i byn...

+ Läs mer

M

Kaffets, teets och kakaons historia i Sverige

av: Jane Fredlund
2023-06-18
klocka Lästid 18 minuter

Förr var livet fyllt av mycket mer slitsamt arbete än det är för de flesta idag, men det bjöd förstås också på ljusa och lyckliga stunder. Man samlades till en kaffestund i gröngräset, kanske stod kaffekopparna framdukade på vit duk under körsbärsträdet. För ofta var det just kaffestunden med familj och släkt som förgyllde tillvaron, då som nu...

+ Läs mer

M

Arbetet förr med att karda ull och spinna lin

av: Jane Fredlund
2023-06-13
klocka Lästid 12 minuter

Idag när det är självklart att köpa färdiga tyger och kläder kan det ge en tankeställare att titta lite närmare på de nötta gamla redskapen för ull- och linberedning, redskap som förr var en viktig del av kvinnornas vardag och som berättar om det ständiga slitet med att skaffa kläder och textilier för gårdens behov...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Vattenkvarnar och vattenhjul

av: Kaj Hildingson
2023-02-19
klocka Lästid 9 minuter

Vattenhjulet drivs runt av strömmande vatten. Genom att sätta en axel på hjulet kan den roterande rörelsen överföras till något annat, exempelvis en kvarnsten. Därmed var en viktig uppfinning gjord...

+ Läs mer

M

Fängelse som straff - från kroppsstraff till isolering i cell

av: Malin Wahl
2023-01-18
klocka Lästid 10 minuter

Om du begår ett brott riskerar du att bli dömd till fängelse. Men staten har inte alltid använt sig av samma frihetsberövande fängelsestraff som vi har idag. Fram till en bit in på 1800-talet användes istället offentliga kropps- och skamstraff som verkställdes inför publik i syfte att avskräcka. I samband med samhällets modernisering under 1800-talet ansågs dessa offentliga straff alltmer otidsenliga. Riksdagen beslutade därför 1840-1841 att reformera det svenska straffsystemet i grunden. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på allt detta och mycket annat som berör äldre tiders straffsystem...

+ Läs mer

M

Livets växter - om olika växters användningsområden förr

av: Jan-Olof Fallström
2022-11-15
klocka Lästid 18 minuter

Vi kan lära oss mycket om äldre tiders användning av växter i vardagslivet. Idag köper vi färdiga kläder i alla möjliga färger. Många köper nytt flera gånger om året för att följa med i modet. Sjukvård finns över hela landet liksom apotek med vetenskapligt utprovade mediciner. Tandläkare botar snabbt den svåraste tandvärk, ingen behöver svälta, och i butikerna finns färsk frukt och grönsaker året om. Mycket som nu är lätt fixat kunde förr i tiden vara stora och ibland tidskrävande vardagsproblem, som måste lösas med det naturen gav. Växter användes inte bara till mat, utan också som läkemedel, till textilfärgning och mot ohyra...

+ Läs mer

M

Att mäta och styra tiden

av: Peter Fowelin
2022-10-27
klocka Lästid 20 minuter

Vad är tid? En osynlig linje som ritats upp under årmiljonerna - där händelser trätts upp på rad, som smultronen på ett grässtrå om sommaren? Riken har uppstått och fallit. Kungar och drottningar har visat sin styrka och dödlighet. Miljoner och åter miljoner människor har fötts: arbetat, ätit och älskat för att sedan förvandlas till mull och falla i glömska. Långt fram på denna oändliga tidslinje har du själv fötts, för att leva din tid. Du räknar din tid i år. Och du bryter ner åren i smådelar: månader, dagar, timmar, minuter och sekunder. Om någon frågar dig när du är född, vet du genast besked: år, månad, dag och kanske till och med klockslag. Och du vet att det en gång kommer att finnas ett datum för när din tid på jorden är över. Men själva tiden fortsätter ändå längs en linje som aldrig tar slut...

+ Läs mer

M

Bödeln och bödelyrkets historia

av: Jan-Olof Fallström
2022-09-16
klocka Lästid 17 minuter

Så långt tillbaka som samhällslivet i olika kulturer kan följas finner forskarna konflikter och regelbrott av olika slag. Lika länge har frågan funnits om vad man ska göra med dem som bryter mot givna regler. Att komma överens om en lämplig påföljd gick väl an, men vem skulle se till att eventuella straff verkställdes? I den här artikeln kan du läsa om om bödens historia - från föraktad och utstött yrkesman, till rumsren hantverkare.

+ Läs mer

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

av: Esbjörn Larsson
2022-06-13
klocka Lästid 17 minuter

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Hur behandlar vi våra djur?

av: Lars Hildingson
2022-05-16
klocka Lästid 8 minuter

"Djuren hade det bättre förr i världen", säger en del av dem som är kritiska mot hur husdjuren behandlas idag. Om man med "förr i världen" menar Gustav Vasas tid, så var det nog tyvärr inte så. Vi har redan gett exempel på hur korna levde sina liv under vinterhalvåret. Då som nu var lönsamhet riktmärket. För 1500-talets bönder var det mest lönsamt att låta svältföda djuren under vintern för att sedan få ut så mycket som möjligt av dem under sommarhalvåret. Böndernas bedömning var lika kallt rationell som den bedömning som format vår tids ko-stallar och kycklingburar...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Hästens historia i människans tjänst

av: Lars Hildingson
2022-05-14
klocka Lästid 11 minuter

När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa, spreds stora vildhästhjordar över ett i början trädfattigt landskap. Den tidens jägare organiserade välplanerade jakter på hästarna. Jaktlagens medlemmar måste ha haft ett funktionsdugligt talspråk, för planeringen krävde resonemang. Jägarna utnyttjade bergig terräng, till exempel i Solutré i nuvarande Frankrike, där de drev stora hjordar av hästar mot ett klippstup. Sista biten mot bråddjupet drev jägarna med rop och facklor hästarna att i panik rusa fram mot stupet. I tusental störtade djuren ner och slog ihjäl sig. Kanske fångade jägarna in föl och unghästar, fick dem tama och använde dem som lockdjur vid nya jakter - och efter hand som riddjur...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

av: Lars Hildingson
2022-05-14
klocka Lästid 9 minuter

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens husdjur. Kor och grisar vägde inte mer än en tredjedel av vad de väger idag. En ko gav kanske 500 liter mjölk per år. Dagens ko ger 10 000 liter mjölk per år. Det händer att hennes juver blir så stort och tungt att det behöver hållas uppe med väv och remmar för att inte spenarna ska släpa mot marken...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Husdjurens betydelse för människan

av: Lars Hildingson
2022-05-13
klocka Lästid 5 minuter

Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både mat och kläder. Tänk på korna vars mjölk vi lägger beslag på och dricker eller gör ost och smör av. Vi äter dessutom nötboskapens kött. Annat kött vi äter i stora mängder kommer från grisar och kycklingar. Vi äter kanske inte ägg till frukost som farmor alltid gjorde. Men det är ägg i den frasiga omeletten och i den söta sockerkakan och i den chokladöverdragna glassen. Och inte nog med att vi äter upp våra släktingar djuren. Av deras hudar skaffar vi skinn till jackor och skor och läder till sulor. Pälsverk gör oss varma och vackra...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Maten förr: Kryddor

av: Jane Fredlund
2022-03-06
klocka Lästid 13 minuter

Jakten efter kryddor är ett exotiskt och spännande kapitel i kulturhistorien. Sedan Nordens handel med främmande länder kom igång på allvar genom Hansaförbundet på 1200-talet, fick svenskarna stifta bekantskap med sådana främmande kryddor som saffran, kardemumma, kanel, muskot och peppar. Vår vanliga peppar fungerade som internationellt gångbart betalningsmedel under flera århundraden. De exotiska kryddorna var förr så dyrbara att de bokstavligen var värda sin vikt i guld, och de förvarades i låsta skrin eller skåp. Husmodern själv hade den åtråvärda nyckeln till kryddskåpet dinglande i skärpet. Saltgnugga, sockerhacka och sockertång, mortlar, kryddburkar och eleganta bordsställ för kryddor är gamla ting som kan berätta om kryddornas stora betydelse förr i tiden...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Maten förr: I herrgårdens kök

av: Jane Fredlund
2022-02-18
klocka Lästid 12 minuter

Följ med på ett besök i herrgårdsköket där vi möter matos, rök som sticker i ögonen, slammer av kastruller och idogt arbete. Men pass på rangordningen. Bäst att visa respekt för husmamsellen med nyckelknippan skramlande i ett band kring midjan. På mindre herrgårdar låg köket enligt gammal tradition inrymt i en särskild flygel. Det var främst för brandfarans skull, för maten lagades över öppen eld. Dessutom slapp man matos och sotig rök i sal och förmak. I köksflygeln fanns också diverse ekonomiutrymmen och tjänstefolkets sovrum...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Maten förr: På bondens bord

av: Jane Fredlund
2022-02-18
klocka Lästid 23 minuter

Mest karakteristiskt för gångna tiders mathållning på landsbygden var nog att kosten var så ensidig. Dag efter dag samma mat, mål efter mål. Enformigheten bröts bara till helgerna och vid en och annan fest. Matvanorna skilde sig åt från trakt till trakt och kosten var mycket olika sammansatt beroende på vad som odlades och vad som i övrigt fanns att tillgå. "Man tager vad man haver" var den gyllene regeln...

+ Läs mer

Länkar om Livet på landet och i staden 1500-1776

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi
Några vetenskapsmän som håller föredrag för Ludvig XIV. De har med sig en jordglob.

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Hi
Kung Ludvig XIV stående på en trapp med tjänare och vakter runt om honom. Han är i bildens absoluta fokus.

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

Hi
Guatav Vasa rider in i Stockholm. Folket jublar.

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Hi
Karl V Gustav sitter på sin häst och blicjar ut över striderna på lilla bälts isar.

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Hi
Rättegång mot häxor på 1660-talet.

Häxprocesserna

Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges...

Hi
Två förnäma herrar med en dam i centrum som sitter vid ett piano.

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Hi
En flerhövdad antik gatulyckta som lyser upp omgivningen i staden.

Upplysningen

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...

Hi
Ostindiefarare i Stockholms hamn på 1700-talet.

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi
En man med en penna vid ett ritbord intill ett fönster. 1600-talsmotiv.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Hi
Porträtt av drottning Kristina.

Kända personer 1500-1776

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Relaterade taggar

Hi
Bild saknas

Jordbruk

Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.

Hi
Smed

Hantverk

Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...

Hi
mekanisk verkstad

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Hi
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Hi
smedja

Skråväsendet

Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara...

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Hi
Borgare i olika tider.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Hi
Karta

Stockholms historia

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...

Hi
Medeltida marknad.

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Hi
Kurort

Turism

Människor har rest som turister i alla tider. Men turism var inte lika vanligt förr som idag....

Hi
skifte karta

Skiftesreformer

Skiftesreformerna var några svenska jordbruksreformer som genomfördes i omgångar - enskiftet,...

Hi
Slottet

Skoklosters slott

Skoklosters slott är en av stormaktstidens förnämsta byggnader. Slottet började uppföras 1654 vid...

Hi
Katekes

Hustavlan

Hustavlan var det avsnitt i Luthers lilla katekes som innehöll treståndsläran, grundideologin för...

Hi
En präst som predikar i en kyrka. Målning från 1600-talet.

Kyrkans kontroll under stormaktstiden

Efter att kyrkan hade blivit en statskyrka (se reformationen) var prästerna underordnade kungen....

Hi
Kvinnlig bonde

Kvinnorna under stormaktstidens krig

Under de många krigen på 1600-talet och i början av 1700-talet befann sig en stor del av den...

Hi
bönder

Nyodling (efter jordbrukskrisen)

Nyodling ägde rum i hela Europa under 1500-talet då befolkningssiffrorna hämtade sig efter...

Hi
Jordbävningen i Lissabon

Jordbävningen i Lissabon

Jordbävningskatastrofen i Lissabon den 1 november 1755 skördade tusentals offer. Samtiden kallade...

Hi
Universitetsbibliotek

Universitet

Universitetens tidiga historia i Sverige präglas av de två lärosätena i Uppsala och Lund vars syfte...

Hi
bönder

Industriella revolutionens orsaker

Den industriella revolutionen började i Storbritannien. Under 1700-talet växte folkmängden,...

Hi
stad

Städernas historia

2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...

Hi
Skolmaterial i historia

Skolmaterial om historia

Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....