Världen hade blivit större
Från och med 1500-talet till slutet av 1700-talet genomgick det europeiska samhället stora förändringar. De stora upptäckterna som ägde rum i början av perioden satte fart på Europas ekonomi och handel samtidigt som idén om en ny världsbild började spridas bland folket.
Nästan hela Europas befolkning bestod nu liksom tidigare av bönder som levde på landsbygden, men städerna blev allt fler och större allteftersom tiden gick. Vid tidsperiodens slut hade dessutom den industriella revolutionen kommit igång.
En ny tid med nya idéer
Under 1500-talet hade folkets mentalitet börjat förändras. Nya idéer hade uppstått som bland annat satte människan i fokus och ifrågasatte kyrkans makt. I samband med det stärktes kungamakten runt om i Europa. Många av Europas länder fick därmed ett starkare styre och utvecklades efterhand till nationer. Även kungamaktens kontroll över folket ökade vilket bland annat gjorde rättsväsendet starkare än tidigare.
Mycket av det gamla dröjde sig kvar i samhället
En stor del av medeltidens gamla samhällssystem var ännu i bruk. Även om kyrkans makt hade minskat något, så var religionen alltjämt en viktig del av livet. I kyrkorna predikade prästerna för folket om hur de skulle leva sina liv och uppföra sig inför kungen och Gud. Och i städerna var hantverkarna nu som förr indelade i skrån och köpmännen i gillen. Adeln hade fortfarande stor makt och bestämde över folk samtidigt som bönderna var tämligen maktlösa.
Samhällspyramidens bas och topp
I Sverige ägdes vid den här tiden en stor del av jorden av självägande bönder. Men i större delen av övriga Europa var merparten av bönderna livegna eller så arrenderade de jord från staten eller adeln. Adeln innehade mycket mark varav merparten ägdes av ett fåtal släkter som var ofantligt rika. Adeln var därför, i likhet de övriga samhällsskikten, ingen enhetlig grupp.
Krig, umbäranden och död
Under tidsperioden fördes många och långa krig i Europa. Överlag innebar krigen att många män i arbetsför ålder gick förlorade. Krigen ökade också ländernas behov av ekonomiska resurser vilket drabbade befolkningen hårt.
Döden var ständigt närvarande i människornas tillvaro och en naturlig del av livet. Omkring hälften av alla födda dog innan de fyllt 20 år och endast ett fåtal levde tills de blev riktigt gamla.
Städerna växte i takt med att handeln ökade
Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna där de kunde få arbete. I de stora handelsstäderna samlades rikedomar från när och fjärran.
Vardagsliv på landsbygden
Bondefamiljens vardag bestod till största delen av att bruka jorden. Men jordbrukets årstidsbundna variationer gav även tid till andra sysslor, som att skapa redskap, väva tyg och underhålla byggnader. Det var också vanligt att skaffa tillskott till det som jordbruket gav genom skogsarbete, hemslöjd och annat.
Kvinnorna ansvarade i regel för hushållet och skötte om barn och djur. Men dåtidens lagar satte ramar för kvinnornas liv. En ogift kvinna var vanligtvis underkastad sin fars auktoritet och som gift var hon beroende av sin make. Änkor kunde emellertid uppnå betydande självständighet i samhället om de bara hade tillräckliga ekonomiska resurser.
LÄS MER: Ekonomi och handel 1500-1776
LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776
Litteratur:
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Sten Åke Nilsson m.fl, 1600-talets ansikte, Krapperup, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
Text: Robert de Vries (red.)
Läs mer om
