Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna. Målning av Pieter Bruegel d.ä. (ca 1527-1569).
M

Livet på landet och i staden 1500-1776

Världen hade blivit större

Från och med 1500-talet till slutet av 1700-talet genomgick det europeiska samhället stora förändringar. De stora upptäckterna som ägde rum i början av perioden satte fart på Europas ekonomi och handel samtidigt som idén om en ny världsbild började spridas bland folket.

Nästan hela Europas befolkning bestod nu liksom tidigare av bönder som levde på landsbygden, men städerna blev allt fler och större allteftersom tiden gick. Vid tidsperiodens slut hade dessutom den industriella revolutionen kommit igång.

En ny tid med nya idéer

Under 1500-talet hade folkets mentalitet börjat förändras. Nya idéer hade uppstått som bland annat satte människan i fokus och ifrågasatte kyrkans makt. I samband med det stärktes kungamakten runt om i Europa. Många av Europas länder fick därmed ett starkare styre och utvecklades efterhand till nationer. Även kungamaktens kontroll över folket ökade vilket bland annat gjorde rättsväsendet starkare än tidigare.

Mycket av det gamla dröjde sig kvar i samhället

En stor del av medeltidens gamla samhällssystem var ännu i bruk. Även om kyrkans makt hade minskat något, så var religionen alltjämt en viktig del av livet. I kyrkorna predikade prästerna för folket om hur de skulle leva sina liv och uppföra sig inför kungen och Gud. Och i städerna var hantverkarna nu som förr indelade i skrån och köpmännen i gillen. Adeln hade fortfarande stor makt och bestämde över folk samtidigt som bönderna var tämligen maktlösa.

Bild:
Perioden ca 1430-1850, särskilt 1600-talet som var det kallaste seklet, kallas ibland för "lilla istiden" då klimatet var betydligt kallare än idag. Att det var rejälare vintrar då syns bl.a. på många flamländska konstnärers landskapsmotiv från den här tiden. "Vinterlandskap med skridskoåkare", målning av Pieter Bruegel d.y. (1564-1638), Nationalmuseum.

Användbara begrepp...

Livegen: Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.

Arrendera: Ett arrende är när t.ex. en godsägare tillåter någon att använda jord mot ersättning i form av penningar, natura eller dagsverk.

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I Sverige och i större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adel, präster samt borgare och bönder. Efter reformationen fick Sverige fyra stånd då borgare och bönder fortsättningsvis kom att representeras var för sig i riksdagen.

Samhällspyramidens bas och topp

I Sverige ägdes vid den här tiden en stor del av jorden av självägande bönder. Men i större delen av övriga Europa var merparten av bönderna livegna eller så arrenderade de jord från staten eller adeln. Adeln innehade mycket mark varav merparten ägdes av ett fåtal släkter som var ofantligt rika. Adeln var därför, i likhet de övriga samhällsskikten, ingen enhetlig grupp.

Krig, umbäranden och död

Under tidsperioden fördes många och långa krig i Europa. Överlag innebar krigen att många män i arbetsför ålder gick förlorade. Krigen ökade också ländernas behov av ekonomiska resurser vilket drabbade befolkningen hårt.

Döden var ständigt närvarande i människornas tillvaro och en naturlig del av livet. Omkring hälften av alla födda dog innan de fyllt 20 år och endast ett fåtal levde tills de blev riktigt gamla.

Städerna växte i takt med att handeln ökade

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna där de kunde få arbete. I de stora handelsstäderna samlades rikedomar från när och fjärran.

Vardagsliv på landsbygden

Bondefamiljens vardag bestod till största delen av att bruka jorden. Men jordbrukets årstidsbundna variationer gav även tid till andra sysslor, som att skapa redskap, väva tyg och underhålla byggnader. Det var också vanligt att skaffa tillskott till det som jordbruket gav genom skogsarbete, hemslöjd och annat.

Kvinnorna ansvarade i regel för hushållet och skötte om barn och djur. Men dåtidens lagar satte ramar för kvinnornas liv. En ogift kvinna var vanligtvis underkastad sin fars auktoritet och som gift var hon beroende av sin make. Änkor kunde emellertid uppnå betydande självständighet i samhället om de bara hade tillräckliga ekonomiska resurser.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Samhället utvecklades under nya tiden. Nämn en eller flera förändringar som visar det.
     
  2. Men mycket i samhället var sig likt, som det hade varit på medeltiden. Ge exempel på det.
     
  3. Livet var inte alltid lätt förr i tiden. Vad nämns i texten som tyder på det.

Ta reda på:

  1. Vilka var de tre stånden (fyra i Sverige)? Berätta kortfattat om dem.

Diskutera:

  1. Finns det något i livet på den här tiden som du skulle ha tyckt om, tror du?
     
  2. Vad tror du att vanliga föräldrar oroade sig för på 1600-talet?

 

Litteratur:
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809,
Almqvist & Wiksell, 1996
Sten Åke Nilsson m.fl, 1600-talets ansikte, Krapperup, 1994

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Världen hade blivit större

Från och med 1500-talet till slutet av 1700-talet genomgick det europeiska samhället stora förändringar. De stora upptäckterna som ägde rum i början av perioden satte fart på Europas ekonomi och handel samtidigt som idén om en ny världsbild började spridas bland folket.

Nästan hela Europas befolkning bestod nu liksom tidigare av bönder som levde på landsbygden, men städerna blev allt fler och större allteftersom tiden gick. Vid tidsperiodens slut hade dessutom den industriella revolutionen kommit igång.

En ny tid med nya idéer

Under 1500-talet hade folkets mentalitet börjat förändras. Nya idéer hade uppstått som bland annat satte människan i fokus och ifrågasatte kyrkans makt. I samband med det stärktes kungamakten runt om i Europa. Många av Europas länder fick därmed ett starkare styre och utvecklades efterhand till nationer. Även kungamaktens kontroll över folket ökade vilket bland annat gjorde rättsväsendet starkare än tidigare.

Uppdaterad: 16 mars 2018
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Artiklar om Livet på landet och i staden 1500-1776

M
Imelda Bakunic Fridén och Christina Toreld
2018-07-24
Under 1500-talet såg Sveriges gränser annorlunda ut mot vad de gör idag. Det var bara en mindre yta av västkusten som faktiskt tillhörde dåtidens Sverige. Bohuslän, Halland och Skåne tillhörde...
M
Imelda Bakunic Fridén och Christina Toreld
2018-07-20
En del människors livsöden och berättelser är huggna i sten, nedtecknade i exempelvis rådets protokoll och andra göms i de föremål som arkeologer hittar i marken. Vilka yrken fanns under 1500-...
M
Imelda Bakunic Fridén och Christina Toreld
2018-07-20
De historiska källorna ger oss ett ramverk om tiden och människorna som levde under 1500-talet, men den mer detaljerade bilden kan arkeologin ge. Nya Lödöse har undersökts av arkeologer flera...
L
Carsten Ryytty
2017-11-16
Alltsedan Stockholm grundades har dess slott legat på samma plats där Mälaren mynnar ut i Saltsjön. Stockholms nuvarande slott byggdes på ruinerna av den gamla borgen Tre kronor som brann ned...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Genom sitt förbund med Frankrike i samband med det trettioåriga kriget kom Sverige att dras in i storpolitiken. För adeln började nu en gyllene tid. Från adeln kom officerare, diplomater och de...
M
Sara Medberg
2015-10-21
Bakom den moderna kvinnobildningen ligger till betydande del den förbättrade utbildningen för flickor ur de högre samhällsklasserna under 1700-talet. Denna utbildningstrend spred sig sedan även...
M
Sara Medberg
2015-10-20
Flickor hade länge under historien mycket sämre möjligheter att få utbildning än pojkar. Fram tills 1700-talet fick de ofta bara lära sig grundläggande saker som att läsa och skriva lite. Men...
S
John Chrispinsson
2015-09-05
Stockholm låg mitt i det svenska stormaktsväldet. På hundra år hade huvudstaden vuxit från 10 000 invånare i början av 1600-talet, till 60 000 i början av 1700-talet. Postkurirer avlöpte till...
M
John Chrispinsson
2015-02-07
Den 7 maj 1697 totalförstördes det gamla slottet Tre Kronor i Stockholm i en eldsvåda. Men hur kunde elden sprida sig så snabbt? Varför hade släckningsarbetet inte fungerat? Vilka bar ansvaret?
L
Carsten Ryytty
2014-02-19
Utanför Paris finns slottet Versailles. När Ludvig XIV (även kallad ”Solkungen”) byggde slottet på 1600-talet fanns det över tusen rum i det enorma slottskomplexet, men bara en toalett...
M
Johan Theodorsson
2012-09-09
År 1706 dömdes den 22 åriga Maria Johansdotter till 14 dagars fängelse på vatten och bröd vilket var maxstraffet för kvinnor och i princip lika med döden i ett Stockholmsfängelse på 1700-talet....

Länkar om Livet på landet och i staden 1500-1776

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om duellernas historia. Dödliga sabelhugg, stick med värjor och kulor från pistoler. Under trehundra år utkämpade ärekränkta europeiska adelsmän och officerare våldsamma dueller för att få upprättelse. Många fick betala högsta tänkbara pris...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Karlsson berättar om prästens roll i trakten förr i tiden. Prästen mötte människor i glädje och sorg, i fest och armod, i helg och söcken. Men samtidigt som han inpräntade Guds ord var han också statens yttersta utpost och kontrollinstans i byn...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Lars Ericson Wolke berättar om hur vi har flyttat inom Norden genom historien. Krig och nya gränser, men också flyttströmmar av vitt skilda slag. Så här gick det till när banden mellan de nordiska länderna knöts...
 

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Torbjörn Wester berättar om skamstraff förr i tiden. Trähästen, spanska fiolen eller stocken. Uppfinningsrikedomen var stor när man förr använde skam för att straffa förbrytare och avskräcka allmänheten från att begå brott...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Ulla M Andersson berättar om livet förr. Livet i det gamla bondesamhället var slitsamt men erbjöd också många tillfällen till uppsluppen avkoppling från vardagen. Här presenterar Släkthistoria en översikt över hur, var och när man festade på svensk landsbygd i äldre tider...

Spara som favorit
          

I den historievetenskapliga tidskriften Scandia hittar du en akademisk artikel (i PDF-form, 28 sid) som handlar om geografisk rörlighet och social position i det gamla bondesamhället med fokus på 1600-talet. Syftet med denna artikel är att, med utgångspunkt i geografisk rörlighet, bidra till förståelsen av människors olika levnadsvillkor i det gamla bondesamhället. Vilka var det som flyttade? Vilka  flyttade  inte?

Spara som favorit
          

Här kan du bläddra i eller ladda ner Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna band 1-3. Gravyrerna är hämtade från Kungliga biliotekets exemplar I. Samt en volym med teckningar från Nescher-samlingen.

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Jonas Lindström och Jan Mispelaere. I vilken utsträckning fick tjänstefolk, tillfälliga arbetare, bruksarbetare och byggnadsarbetare under 1600-talet ut sina nominella löner i pengar? I vilken mån fick de varor eller någonting annat? Utifrån brev, domböcker och räkenskaper från tre olika arbetsplatser i 1600-talets Sverige visar uppsatsen att skillnaderna var stora, också på individnivå. Lönerna var inte enhetliga eller traditionsbundna, utan flexibla och förhandlingsbara...

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Jens Lerbom. I denna artikel undersöks folkliga föreställningar om svenskhet i 1600-talets dansk–svenska gränsområde. Analysen pekar på att det i början av 1600-talet, förutom en politisk och rättslig svenskhet, även fanns en föreställd kulturell svensk gemenskap som var väl etablerad på gräsrotsnivå. Denna breda svenska gemenskap var framför allt var knuten till ursprung, släktskap och vänskap...

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Malin Lennartsson. Mannen var sexualitetens subjekt i det tidigmoderna Sverige. De lagar som reglerade sexualitetens uttryck vände sig så gott som uteslutande till mannen som handlande och som ansvarig. Föräktenskapliga sexuella relationer, vanligen uppenbarade genom att  kvinnan blivit gravid, som inte ledde till äktenskap benämndes mökränkning. De hade ett offer, kvinnan, samt en förövare, mannen. Han betalade böter som skulle delas mellan hennes far, häradet och kronan...

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift där du bland annat kan läsa om dödsorsaker och familjebildning i Sverige under perioden ca 1640-1770.

Spara som favorit
          

Här kan du ta del av och forska i en unik samling med Sveriges äldsta storskaliga kartor över byar och gårdar från 1600-talet. Databasen innehåller uppgifter från 12 000 äldre geometriska kartor (ÄGK, 1630–1655) och 5 000 yngre geometriska kartor (YGK, 1680–1700). Du kan söka i materialet på olika sätt, via register eller via modern karta och även exportera databasen uppgifter till Excel.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om åtta sällskapsspels historia. Spel har funnits i över 5000 år. Redan från början var det ett enkelt nöje som inte krävde mer än ett bräde och några spelpjäser. Här är historien bakom några av våra mest älskade tidsfördriv. Du kan läsa om: backgammon, domino, kortleken, monopol, kalaha, schack, mahjong och fia med knuff.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om julfirande i 1600-talets England, men också i Norden. I England förbjöds julen år 1678 av puritanerna. Det ledde till kravaller, fängelsedomar och annat elände. Det "hedniska" julfirandet ledde till kontroverser även i flera andra länder, inklusive Sverige...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den den sexuella revolutionen på 1700-talet. Det står en doft av erotik kring 1700-talet. Det prasslar av siden och spetsar, det flirtas bakom gäckande masker. Men aristokratins amorösa eskapader var bara en raffinerad variant av en bredare strömning i tiden. Könsrollerna reviderades, synen på kroppen ändrades och den sexuella aktiviteten tog sig nya uttryck i alla folklager...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1600- och 1700-talen som var porslinets glansperiod i Europa. Då ­importerades inte bara serviser utan också möbler och hela ­inredningar gjorda av det hårda keramiska materialet. En Kina­­vurm följde – liksom intensiva försök att knäcka porslinets gåta.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hur kaffe blev Sveriges nationaldryck. Få företeelser i det svenska samhället är lika väl­etablerade och spridda i folklagren som kaffedrickande och fikapauser. Länge var dock kaffet en exklusiv vara förbehållen en privilegierad elit, och periodvis har det rått importförbud för de eftertraktade bönorna. Varför blev Sverige ett sådant kaffemecka?

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (9:50 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om Vasatiden (1523-1611) i Sverige. Här berättas bl.a. om Gustav Vasa och hans söner, reformationen och livet på landsbygden under 1500-talet.

Spara som favorit
          

Artikel i Sundsvalls Tidning där du kan läsa kortfattat om  den s.k. "lilla istiden" på 1600-talet. Människan har alltid påverkats av naturen, både direkt och indirekt. Till exempel kunde det romerska imperiet från och med 300-talet före Kristus utbreda sig parallellt med att Medelhavsklimatet då började sprida sig norrut ända upp emot Östersjön. Och på 1600-talet orsakade sedan en köldperiod en fruktansvärd svält- och krigstid, som kostade miljoner människor livet...

Spara som favorit
          

Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om vägar och vägbyggen förr.

I hundratals år var det Sveriges bönder som hade ansvar att bygga och underhålla landets vägar. Det var ingen strålande idé, visade det sig, och fick svåra konsekvenser för äldre tiders resenärer. Vetenskapsradion Historia undersöker hur systemet med de dåliga vägarna egentligen fungerade.

- Det finns mängder av resedagböcker som vittnar om hur obekvämt det var att resa i Sverige, och ända långt in på 1900-talet finns berättelser om hur bilar rasat av dåligt underhållna vägbanor, berättar Erik Lindberg som kartlägger de svenska vägaras historia. Programledare är Tobias Svanelid.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen större.

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om enskilda staters och rikens...

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521 fram till 1611 då Gustav...

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (1611-1718).

Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges häxprocesser 1668-1676 då hundratals...

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första politiska partier.

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Historia om olika städer i Sverige från medeltiden och framåt.