M

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna. Målning av Pieter Bruegel d.ä. (ca 1527-1569).

Livet på landet och i staden 1500-1776

Världen hade blivit större

Från och med 1500-talet till slutet av 1700-talet genomgick det europeiska samhället stora förändringar. De stora upptäckterna som ägde rum i början av perioden satte fart på Europas ekonomi och handel samtidigt som idén om en ny världsbild började spridas bland folket.

Nästan hela Europas befolkning bestod nu liksom tidigare av bönder som levde på landsbygden, men städerna blev allt fler och större allteftersom tiden gick. Vid tidsperiodens slut hade dessutom den industriella revolutionen kommit igång.

En ny tid med nya idéer

Under 1500-talet hade folkets mentalitet börjat förändras. Nya idéer hade uppstått som bland annat satte människan i fokus och ifrågasatte kyrkans makt. I samband med det stärktes kungamakten runt om i Europa. Många av Europas länder fick därmed ett starkare styre och utvecklades efterhand till nationer. Även kungamaktens kontroll över folket ökade vilket bland annat gjorde rättsväsendet starkare än tidigare.

Världen hade blivit större

Från och med 1500-talet till slutet av 1700-talet genomgick det europeiska samhället stora förändringar. De stora upptäckterna som ägde rum i början av perioden satte fart på Europas ekonomi och handel samtidigt som idén om en ny världsbild började spridas bland folket.

Nästan hela Europas befolkning bestod nu liksom tidigare av bönder som levde på landsbygden, men städerna blev allt fler och större allteftersom tiden gick. Vid tidsperiodens slut hade dessutom den industriella revolutionen kommit igång.

En ny tid med nya idéer

Under 1500-talet hade folkets mentalitet börjat förändras. Nya idéer hade uppstått som bland annat satte människan i fokus och ifrågasatte kyrkans makt. I samband med det stärktes kungamakten runt om i Europa. Många av Europas länder fick därmed ett starkare styre och utvecklades efterhand till nationer. Även kungamaktens kontroll över folket ökade vilket bland annat gjorde rättsväsendet starkare än tidigare.

ANNONS

ANNONS

Mycket av det gamla dröjde sig kvar i samhället

En stor del av medeltidens gamla samhällssystem var ännu i bruk. Även om kyrkans makt hade minskat något, så var religionen alltjämt en viktig del av livet. I kyrkorna predikade prästerna för folket om hur de skulle leva sina liv och uppföra sig inför kungen och Gud. Och i städerna var hantverkarna nu som förr indelade i skrån och köpmännen i gillen. Adeln hade fortfarande stor makt och bestämde över folk samtidigt som bönderna var tämligen maktlösa.

Perioden ca 1430-1850, särskilt 1600-talet som var det kallaste seklet, kallas ibland för "lilla istiden" då klimatet var betydligt kallare än idag. Att det var rejälare vintrar då syns bl.a. på många flamländska konstnärers landskapsmotiv från den här tiden. "Vinterlandskap med skridskoåkare", målning av Pieter Bruegel d.y. (1564-1638), Nationalmuseum.

Samhällspyramidens bas och topp

I Sverige ägdes vid den här tiden en stor del av jorden av självägande bönder. Men i större delen av övriga Europa var merparten av bönderna livegna eller så arrenderade de jord från staten eller adeln. Adeln innehade mycket mark varav merparten ägdes av ett fåtal släkter som var ofantligt rika. Adeln var därför, i likhet de övriga samhällsskikten, ingen enhetlig grupp.

Krig, umbäranden och död

Under tidsperioden fördes många och långa krig i Europa. Överlag innebar krigen att många män i arbetsför ålder gick förlorade. Krigen ökade också ländernas behov av ekonomiska resurser vilket drabbade befolkningen hårt.

Döden var ständigt närvarande i människornas tillvaro och en naturlig del av livet. Omkring hälften av alla födda dog innan de fyllt 20 år och endast ett fåtal levde tills de blev riktigt gamla.

Städerna växte i takt med att handeln ökade

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna där de kunde få arbete. I de stora handelsstäderna samlades rikedomar från när och fjärran.

ANNONS

ANNONS

Vardagsliv på landsbygden

Bondefamiljens vardag bestod till största delen av att bruka jorden. Men jordbrukets årstidsbundna variationer gav även tid till andra sysslor, som att skapa redskap, väva tyg och underhålla byggnader. Det var också vanligt att skaffa tillskott till det som jordbruket gav genom skogsarbete, hemslöjd och annat.

Kvinnorna ansvarade i regel för hushållet och skötte om barn och djur. Men dåtidens lagar satte ramar för kvinnornas liv. En ogift kvinna var vanligtvis underkastad sin fars auktoritet och som gift var hon beroende av sin make. Änkor kunde emellertid uppnå betydande självständighet i samhället om de bara hade tillräckliga ekonomiska resurser.

Avgränsare
LÄS MER: Ekonomi och handel 1500-1776

Användbara begrepp

Arrendera: Ett arrende är när t.ex. en godsägare tillåter någon att använda jord mot ersättning i form av penningar, natura eller dagsverke.

Livegen: Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I Sverige och i större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adel, präster samt borgare och bönder. Efter reformationen fick Sverige fyra stånd då borgare och bönder fortsättningsvis kom att representeras var för sig i riksdagen.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Samhället utvecklades under nya tiden. Nämn en eller flera förändringar som visar det.
     
  2. Men mycket i samhället var sig likt, som det hade varit på medeltiden. Ge exempel på det.
     
  3. Livet var inte alltid lätt förr i tiden. Vad nämns i texten som tyder på det.

Ta reda på:

  1. Vilka var de tre stånden (fyra i Sverige)? Berätta kortfattat om dem.

Diskutera:

  1. Finns det något i livet på den här tiden som du skulle ha tyckt om, tror du?
     
  2. Vad tror du att vanliga föräldrar oroade sig för på 1600-talet?
     

 

Litteratur:
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809,
Almqvist & Wiksell, 1996
Sten Åke Nilsson m.fl, 1600-talets ansikte, Krapperup, 1994

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 21 februari 2022
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Livet på landet och i staden 1500-1776

Sveriges historia

av: Statens historiska museer
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.

+ Läs mer

Artiklar om Livet på landet och i staden 1500-1776

SO-rummet bok
L

Hur behandlar vi våra djur?

av: Lars Hildingson
2022-05-16

"Djuren hade det bättre förr i världen", säger en del av dem som är kritiska mot hur husdjuren behandlas idag. Om man med "förr i världen" menar Gustav Vasas tid, så var det nog tyvärr inte så. Vi har redan gett exempel på hur korna levde sina liv under vinterhalvåret. Då som nu var lönsamhet riktmärket. För 1500-talets bönder var det mest lönsamt att låta svältföda djuren under vintern för att sedan få ut så mycket som möjligt av dem under sommarhalvåret. Böndernas bedömning var lika kallt rationell som den bedömning som format vår tids ko-stallar och kycklingburar...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Hästens historia i människans tjänst

av: Lars Hildingson
2022-05-14

När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa, spreds stora vildhästhjordar över ett i början trädfattigt landskap. Den tidens jägare organiserade välplanerade jakter på hästarna. Jaktlagens medlemmar måste ha haft ett funktionsdugligt talspråk, för planeringen krävde resonemang. Jägarna utnyttjade bergig terräng, till exempel i Solutré i nuvarande Frankrike, där de drev stora hjordar av hästar mot ett klippstup. Sista biten mot bråddjupet drev jägarna med rop och facklor hästarna att i panik rusa fram mot stupet. I tusental störtade djuren ner och slog ihjäl sig. Kanske fångade jägarna in föl och unghästar, fick dem tama och använde dem som lockdjur vid nya jakter - och efter hand som riddjur...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

av: Lars Hildingson
2022-05-14

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens husdjur. Kor och grisar vägde inte mer än en tredjedel av vad de väger idag. En ko gav kanske 500 liter mjölk per år. Dagens ko ger 10 000 liter mjölk per år. Det händer att hennes juver blir så stort och tungt att det behöver hållas uppe med väv och remmar för att inte spenarna ska släpa mot marken...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Husdjurens betydelse för människan

av: Lars Hildingson
2022-05-13

Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både mat och kläder. Tänk på korna vars mjölk vi lägger beslag på och dricker eller gör ost och smör av. Vi äter dessutom nötboskapens kött. Annat kött vi äter i stora mängder kommer från grisar och kycklingar. Vi äter kanske inte ägg till frukost som farmor alltid gjorde. Men det är ägg i den frasiga omeletten och i den söta sockerkakan och i den chokladöverdragna glassen. Och inte nog med att vi äter upp våra släktingar djuren. Av deras hudar skaffar vi skinn till jackor och skor och läder till sulor. Pälsverk gör oss varma och vackra...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Maten förr: Kryddor

av: Jane Fredlund
2022-03-06

Jakten efter kryddor är ett exotiskt och spännande kapitel i kulturhistorien. Sedan Nordens handel med främmande länder kom igång på allvar genom Hansaförbundet på 1200-talet, fick svenskarna stifta bekantskap med sådana främmande kryddor som saffran, kardemumma, kanel, muskot och peppar. Vår vanliga peppar fungerade som internationellt gångbart betalningsmedel under flera århundraden. De exotiska kryddorna var förr så dyrbara att de bokstavligen var värda sin vikt i guld, och de förvarades i låsta skrin eller skåp. Husmodern själv hade den åtråvärda nyckeln till kryddskåpet dinglande i skärpet. Saltgnugga, sockerhacka och sockertång, mortlar, kryddburkar och eleganta bordsställ för kryddor är gamla ting som kan berätta om kryddornas stora betydelse förr i tiden...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Maten förr: I herrgårdens kök

av: Jane Fredlund
2022-02-18

Följ med på ett besök i herrgårdsköket där vi möter matos, rök som sticker i ögonen, slammer av kastruller och idogt arbete. Men pass på rangordningen. Bäst att visa respekt för husmamsellen med nyckelknippan skramlande i ett band kring midjan. På mindre herrgårdar låg köket enligt gammal tradition inrymt i en särskild flygel. Det var främst för brandfarans skull, för maten lagades över öppen eld. Dessutom slapp man matos och sotig rök i sal och förmak. I köksflygeln fanns också diverse ekonomiutrymmen och tjänstefolkets sovrum...

+ Läs mer

Länkar om Livet på landet och i staden 1500-1776

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Häxprocesserna

Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges...

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Upplysningen

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Kända personer 1500-1776

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Jordbruk

Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.

Hantverk

Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Skråväsendet

Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara...

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Stockholms historia

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Turism

Människor har rest som turister i alla tider. Men turism var inte lika vanligt förr som idag....

Skiftesreformer

Skiftesreformerna var några svenska jordbruksreformer som genomfördes i omgångar - enskiftet,...

Skoklosters slott

Skoklosters slott är en av stormaktstidens förnämsta byggnader. Slottet började uppföras 1654 vid...

Hustavlan

Hustavlan var det avsnitt i Luthers lilla katekes som innehöll treståndsläran, grundideologin för...

Kyrkans kontroll under stormaktstiden

Efter att kyrkan hade blivit en statskyrka (se reformationen) var prästerna underordnade kungen....

Kvinnorna under stormaktstidens krig

Under de många krigen på 1600-talet och i början av 1700-talet befann sig en stor del av den...

Nyodling (efter jordbrukskrisen)

Nyodling ägde rum i hela Europa under 1500-talet då befolkningssiffrorna hämtade sig efter...