M

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna. Målning av Pieter Bruegel d.ä. (ca 1527-1569).

Livet på landet och i staden 1500-1776

Världen hade blivit större

Från och med 1500-talet till slutet av 1700-talet genomgick det europeiska samhället stora förändringar. De stora upptäckterna som ägde rum i början av perioden satte fart på Europas ekonomi och handel samtidigt som idén om en ny världsbild började spridas bland folket.

Nästan hela Europas befolkning bestod nu liksom tidigare av bönder som levde på landsbygden, men städerna blev allt fler och större allteftersom tiden gick. Vid tidsperiodens slut hade dessutom den industriella revolutionen kommit igång.

En ny tid med nya idéer

Under 1500-talet hade folkets mentalitet börjat förändras. Nya idéer hade uppstått som bland annat satte människan i fokus och ifrågasatte kyrkans makt. I samband med det stärktes kungamakten runt om i Europa. Många av Europas länder fick därmed ett starkare styre och utvecklades efterhand till nationer. Även kungamaktens kontroll över folket ökade vilket bland annat gjorde rättsväsendet starkare än tidigare.

Världen hade blivit större

Från och med 1500-talet till slutet av 1700-talet genomgick det europeiska samhället stora förändringar. De stora upptäckterna som ägde rum i början av perioden satte fart på Europas ekonomi och handel samtidigt som idén om en ny världsbild började spridas bland folket.

Nästan hela Europas befolkning bestod nu liksom tidigare av bönder som levde på landsbygden, men städerna blev allt fler och större allteftersom tiden gick. Vid tidsperiodens slut hade dessutom den industriella revolutionen kommit igång.

En ny tid med nya idéer

Under 1500-talet hade folkets mentalitet börjat förändras. Nya idéer hade uppstått som bland annat satte människan i fokus och ifrågasatte kyrkans makt. I samband med det stärktes kungamakten runt om i Europa. Många av Europas länder fick därmed ett starkare styre och utvecklades efterhand till nationer. Även kungamaktens kontroll över folket ökade vilket bland annat gjorde rättsväsendet starkare än tidigare.

ANNONS

Mycket av det gamla dröjde sig kvar i samhället

En stor del av medeltidens gamla samhällssystem var ännu i bruk. Även om kyrkans makt hade minskat något, så var religionen alltjämt en viktig del av livet. I kyrkorna predikade prästerna för folket om hur de skulle leva sina liv och uppföra sig inför kungen och Gud. Och i städerna var hantverkarna nu som förr indelade i skrån och köpmännen i gillen. Adeln hade fortfarande stor makt och bestämde över folk samtidigt som bönderna var tämligen maktlösa.

Bild: SO-rummet.se

Perioden ca 1430-1850, särskilt 1600-talet som var det kallaste seklet, kallas ibland för "lilla istiden" då klimatet var betydligt kallare än idag. Att det var rejälare vintrar då syns bl.a. på många flamländska konstnärers landskapsmotiv från den här tiden. "Vinterlandskap med skridskoåkare", målning av Pieter Bruegel d.y. (1564-1638), Nationalmuseum.

Samhällspyramidens bas och topp

I Sverige ägdes vid den här tiden en stor del av jorden av självägande bönder. Men i större delen av övriga Europa var merparten av bönderna livegna eller så arrenderade de jord från staten eller adeln. Adeln innehade mycket mark varav merparten ägdes av ett fåtal släkter som var ofantligt rika. Adeln var därför, i likhet de övriga samhällsskikten, ingen enhetlig grupp.

Krig, umbäranden och död

Under tidsperioden fördes många och långa krig i Europa. Överlag innebar krigen att många män i arbetsför ålder gick förlorade. Krigen ökade också ländernas behov av ekonomiska resurser vilket drabbade befolkningen hårt.

Döden var ständigt närvarande i människornas tillvaro och en naturlig del av livet. Omkring hälften av alla födda dog innan de fyllt 20 år och endast ett fåtal levde tills de blev riktigt gamla.

Städerna växte i takt med att handeln ökade

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna där de kunde få arbete. I de stora handelsstäderna samlades rikedomar från när och fjärran.

Vardagsliv på landsbygden

Bondefamiljens vardag bestod till största delen av att bruka jorden. Men jordbrukets årstidsbundna variationer gav även tid till andra sysslor, som att skapa redskap, väva tyg och underhålla byggnader. Det var också vanligt att skaffa tillskott till det som jordbruket gav genom skogsarbete, hemslöjd och annat.

Kvinnorna ansvarade i regel för hushållet och skötte om barn och djur. Men dåtidens lagar satte ramar för kvinnornas liv. En ogift kvinna var vanligtvis underkastad sin fars auktoritet och som gift var hon beroende av sin make. Änkor kunde emellertid uppnå betydande självständighet i samhället om de bara hade tillräckliga ekonomiska resurser.

Avgränsare
LÄS MER: Ekonomi och handel 1500-1776

Användbara begrepp

Arrendera: Ett arrende är när t.ex. en godsägare tillåter någon att använda jord mot ersättning i form av penningar, natura eller dagsverke.

Livegen: Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I Sverige och i större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adel, präster samt borgare och bönder. Efter reformationen fick Sverige fyra stånd då borgare och bönder fortsättningsvis kom att representeras var för sig i riksdagen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Samhället utvecklades under nya tiden. Nämn en eller flera förändringar som visar det.
Men mycket i samhället var sig likt, som det hade varit på medeltiden. Ge exempel på det.
Livet var inte alltid lätt förr i tiden. Vad nämns i texten som tyder på det.

Ta reda på:

Vilka var de tre stånden (fyra i Sverige)? Berätta kortfattat om dem.

Diskutera:

Finns det något i livet på den här tiden som du skulle ha tyckt om, tror du?
Vad tror du att vanliga föräldrar oroade sig för på 1600-talet?

Litteratur:
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Sten Åke Nilsson m.fl, 1600-talets ansikte, Krapperup, 1994

Text: Robert de Vries (red.)

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 24 maj 2022

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Livet på landet och i staden 1500-1776

Falukorv och kopparmalm

av: Dalarnas museum

Mellanstadiet

Hur hör falukorven ihop med stormaktstidens gruvdrift?

+ Läs mer

Sveriges historia

av: Statens historiska museer

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.

+ Läs mer

Artiklar om Livet på landet och i staden 1500-1776

L

Bödeln och bödelyrkets historia

av: Jan-Olof Fallström

2022-09-16

Så långt tillbaka som samhällslivet i olika kulturer kan följas finner forskarna konflikter och regelbrott av olika slag. Lika länge har frågan funnits om vad man ska göra med dem som bryter mot givna regler. Att komma överens om en lämplig påföljd gick väl an, men vem skulle se till att eventuella straff verkställdes? I den här artikeln kan du läsa om om bödens historia - från föraktad och utstött yrkesman, till rumsren hantverkare.

+ Läs mer

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

av: Esbjörn Larsson

2022-06-13

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...

+ Läs mer

L

Hur behandlar vi våra djur?

av: Lars Hildingson

2022-05-16

"Djuren hade det bättre förr i världen", säger en del av dem som är kritiska mot hur husdjuren behandlas idag. Om man med "förr i världen" menar Gustav Vasas tid, så var det nog tyvärr inte så. Vi har redan gett exempel på hur korna levde sina liv under vinterhalvåret. Då som nu var lönsamhet riktmärket. För 1500-talets bönder var det mest lönsamt att låta svältföda djuren under vintern för att sedan få ut så mycket som möjligt av dem under sommarhalvåret. Böndernas bedömning var lika kallt rationell som den bedömning som format vår tids ko-stallar och kycklingburar...

+ Läs mer

L

Hästens historia i människans tjänst

av: Lars Hildingson

2022-05-14

När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa, spreds stora vildhästhjordar över ett i början trädfattigt landskap. Den tidens jägare organiserade välplanerade jakter på hästarna. Jaktlagens medlemmar måste ha haft ett funktionsdugligt talspråk, för planeringen krävde resonemang. Jägarna utnyttjade bergig terräng, till exempel i Solutré i nuvarande Frankrike, där de drev stora hjordar av hästar mot ett klippstup. Sista biten mot bråddjupet drev jägarna med rop och facklor hästarna att i panik rusa fram mot stupet. I tusental störtade djuren ner och slog ihjäl sig. Kanske fångade jägarna in föl och unghästar, fick dem tama och använde dem som lockdjur vid nya jakter - och efter hand som riddjur...

+ Läs mer

L

Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

av: Lars Hildingson

2022-05-14

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens husdjur. Kor och grisar vägde inte mer än en tredjedel av vad de väger idag. En ko gav kanske 500 liter mjölk per år. Dagens ko ger 10 000 liter mjölk per år. Det händer att hennes juver blir så stort och tungt att det behöver hållas uppe med väv och remmar för att inte spenarna ska släpa mot marken...

+ Läs mer

L

Husdjurens betydelse för människan

av: Lars Hildingson

2022-05-13

Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både mat och kläder. Tänk på korna vars mjölk vi lägger beslag på och dricker eller gör ost och smör av. Vi äter dessutom nötboskapens kött. Annat kött vi äter i stora mängder kommer från grisar och kycklingar. Vi äter kanske inte ägg till frukost som farmor alltid gjorde. Men det är ägg i den frasiga omeletten och i den söta sockerkakan och i den chokladöverdragna glassen. Och inte nog med att vi äter upp våra släktingar djuren. Av deras hudar skaffar vi skinn till jackor och skor och läder till sulor. Pälsverk gör oss varma och vackra...

+ Läs mer

Länkar om Livet på landet och i staden 1500-1776

Sortera efter:

Nöden har ingen lag - dassens historia

Artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om lite toaletthistoria. Nattstolar och pottor, avträden och utedass... Alla behöver vi gå på toaletten, som vi säger idag, och så har det ju också varit historiskt. Hur gjorde man före den vattenspolande toalettens tid? Följ med på en resa genom dass-historien!..

Kategorier:

Livet på landet och i staden 1500-1776

Livet på landet och i staden 1776-1914

Historia om mode, utseende och hygien

Taggar:

Spara som favorit

Husförhören - kontroll och kalas

Artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om husförhören som infördes successivt i Sverige efter reformationen. Fram till 1800-talets slut var det kyrkans och statens sätt att hålla reda på svenskarna. Idag är protokollen av dessa möten, husförhörslängderna, främst till glädje för släktforskarna...

Kategorier:

Livet på landet och i staden 1500-1776

Livet på landet och i staden 1776-1914

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Taggar:

Hustavlan

Kyrkans kontroll under stormaktstiden

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Sveriges äldsta storskaliga kartor

Här kan du ta del av och forska i en unik samling med Sveriges äldsta storskaliga kartor över byar och gårdar från 1600-talet. Databasen innehåller uppgifter från 12 000 äldre geometriska kartor (ÄGK, 1630–1655) och 5 000 yngre geometriska kartor (YGK, 1680–1700). Du kan söka i materialet på olika sätt, via register eller via modern karta och även exportera databasen uppgifter till Excel.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Livet på landet och i staden 1500-1776

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Kartografi

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

ANNONS

19:55

Stormaktstiden förklarad

Avsnitt (19:55 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges stormaktstid. Stormaktstiden är en dramatisk period i Sveriges historia och pågår i över 100 år (1611-1718) - från att Gustav II Adolf får en krona på sitt huvud, och blir kung, tills Karl XII får en kula i sitt huvud, och dör. Varför kallas perioden stormaktstiden? Vad hände egentligen under den här tiden? Varför hette så många kungar Karl? Och, hur såg livet ut för vanligt folk i Sverige, när landet var som störst?

Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Häxprocesserna

Livet på landet och i staden 1500-1776

Taggar:

Kyrkans kontroll under stormaktstiden

Stora nordiska kriget

Spara som favorit

19:02

Vasatiden förklarad

Avsnitt (19:02 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Vasatiden. Vasatiden räknas från att Gustav Vasa blir kung, 1521, till att kung Karl IX, Gustav Vasas yngste son, dör 1611. Vad händer i Sverige under den här tiden? Och, hur hade helt vanliga människor det?

Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.

Kategorier:

Reformationen

Vasatidens Sverige

Livet på landet och i staden 1500-1776

Taggar:

Dalupproren mot Gustav Vasa

Dackefejden

Spara som favorit

Duellernas historia - uppgörelse man mot man

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om duellernas historia. Skicket att avgöra tvister genom att låta två kontrahenter göra upp med vapen i hand har djupa rötter. Under medeltiden användes den juridiska duellen, där den som anklagade någon annan satte sitt eget liv på spel...

Kategorier:

Livet på landet och i staden på medeltiden

Livet på landet och i staden 1500-1776

Livet på landet och i staden 1776-1914

Taggar:

Spara som favorit

Pesten i Sverige 1710–1713 påminde om digerdöden

Artikel i Läkartidningen där Berndt Tallerud berättar om när pesten drabbade Sverige 1710-1713. Våren 1710 stävade en skuta från den estniska staden Pärnu förbi Nämdö i Stockholms södra skärgård, över Ingaröfjärden och in i Erstaviken. Försommardagen var varm, så skutans kapten bestämde sig för att före ankomsten till Stockholm besöka Erstavikskrogen, där han lät sig väl smaka. Som han satt segnade skepparen emellertid plötsligt ner – död. Vid den efterföljande fartygsinspektionen fann myndigheterna en av resenärerna sjuk med bölder under armarna...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Livet på landet och i staden 1500-1776

Historia om läkekonst och sjukdomar

Taggar:

Pest

Pandemier

Stockholms historia

Spara som favorit

1600-talets fröjdefulla lekar

På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en bokrecension om Annika Sandéns Fröjdelekar: Glädje, lust och stormaktstid. 1600-talet och svensk stormaktstid beskrivs ofta som krigens århundrade och som en dyster och mörk period. Människorna plågades av köld, krig i form av ständiga utskrivningar och återkommande missväxt. Men samtidigt fanns också tid för glädje, lek och kärlek. Till detta betydligt mer ljusa och glada 1600-tal tar historikern Annika Sandén med oss på en fröjdefull resa i sin senaste bok Fröjdelekar: Glädje, lust och stormaktstid...

Kategorier:

Livet på landet och i staden 1500-1776

Taggar:

Spara som favorit

3:46

Livet under Vasatiden

Genomgång (3:46 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar kortfattat om livet på Vasatiden.

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Livet på landet och i staden 1500-1776

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

Sexhandel i 1700-talets Sverige

Artikel i tidningen Populär historia där Rebecka Lennartsson berättar om sexhandel i 1700-talets Sverige. På Bellmans tid sjöd Stockholm av sinnlighet. Utomäktenskapligt sex var vanligt förekommande, trots att det var förbjudet i lag. Ett specifikt rättsfall från 1747 kring en kopplerska och hennes nätverk ger en intressant inblick i tidens utbredda prostitution.

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Livet på landet och i staden 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Livet på landet och i staden 1776-1914

Kvinnohistoria och genushistoria

Historia om relationer, kärlek och sex

Taggar:

Genus och genusperspektiv

Stockholms historia

Spara som favorit

Maskeradbaler på 1700-talet

Artikel i tidningen Populär historia där My Hellsing berättar om 1700-talets maskerader. Maskeraderna frodades vid de europeiska hoven som en av många festvarianter där de medverkande var utklädda. Under Gustav III:s tid var de kungliga maskeradbalerna i Stockholm populära tillställningar – fram till den i svensk historia så ödesdigra kvällen den 16 mars 1792...

Kategorier:

Livet på landet och i staden 1500-1776

Livet på landet och i staden 1776-1914

Historia om mode, utseende och hygien

Taggar:

Gustav III

Spara som favorit

Bönder skapade Sveriges välstånd

Artikel i tidningen Populär Historia där Karin Hylander berättar om de svenska böndernas betydelse under 1700-talet och 1800-talet. "Freden, vaccinet och potäterna" skrev Esaias Tegnér. Men den förklaringen till hur den svenska allmogen blev ett modernt och välmående folk håller inte...

Kategorier:

Livet på landet och i staden 1500-1776

Livet på landet och i staden 1776-1914

Taggar:

Bönder

Jordbruk

Spara som favorit

Dansens historia i Sverige

Artikel i tidningen Populär Historia där Eva Helen Ulvros berättar om dansens svenska historia. Länge sågs det som en självklarhet att ungdomar skulle kunna dansa, det hörde till god uppfostran. Under flera hundra år gavs till och med danslektioner vid universiteten. I såväl bondstugor som tjusiga salonger var dansen en naturlig del av livet.

Kategorier:

Livet på landet och i staden 1500-1776

Livet på landet och i staden 1776-1914

Taggar:

Spara som favorit

Hur gjorde man upp eld innan tändstickan?

Artikel i tidningen Populär Historia där Niclas Kronroth berättar om hur man höll elden vid liv över natten i svenska hem förr i tiden. Hade man någon säker manick som man lade glöd i så att man enkelt kunde få fyr på morgonen?

Kategorier:

Livet på landet och i staden på medeltiden

Livet på landet och i staden 1500-1776

Taggar:

Spara som favorit

Hur lät det i en stad under 1500-talet?

Artikel i tidningen Populär Historia där Peter Bryngelsson berättar kortfattat om vanliga ljud och oljud i en stad under 1500-talet. Hur lät det i en stad förr i tiden? Hur mycket oväsen var det i till exempel centrala Stockholm på 1500-talet jämfört med i dag?

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Livet på landet och i staden 1500-1776

Taggar:

Spara som favorit

Loading content ...