De första invånarna på de öar som idag ingår i Mikronesiska federationen kom troligtvis från sydöst (möjligen Fijiområdet) för ungefär 4 000 år sedan, men uppgifterna varierar. Ett undantag är delstaten Yap längst i väster som sannolikt befolkades årtusendet före vår tideräknings början av människor från nuvarande Indonesien eller Filippinerna.
Under flera århundraden styrde Yaps hövdingar över alla de omkringliggande öarna. I Yap-riket användes jättelika runda stenblock som betalningsmedel – i traditionella sammanhang betalar man med dessa än idag.
På 1500-talet upptäcktes öarna av portugisiska och spanska sjöfarare. Under 1800-talet användes de som baser för brittiska valfångare. Från mitten av samma århundrade började kristna missionärer vara verksamma på öarna, samtidigt som handeln med kokosnötter utvecklades.
Amerikanskt protektorat
1886 gjorde Spanien hela ögruppen Karolinerna (i vilken Mikronesiska federationen ingår) till koloni. Den såldes dock redan 1899 till Tyskland, som i sin tur överlät öarna till Japan vid första världskrigets utbrott. Japan fick 1920 mandat att förvalta öarna av FN:s föregångare Nationernas förbund. Så många japaner flyttade till öarna att de till slut var fler än lokalbefolkningen.
Under andra världskriget utkämpades hårda strider i Karolinerna mellan USA och Japan. När USA i krigets slutskede erövrade öarna från Japan deporterades i stort sett alla japaner som flyttat dit.
1947 slöt USA och FN:s säkerhetsråd ett avtal som gjorde Karolinerna, tillsammans med Marshallöarna och Nordmarianerna, till ett amerikanskt protektorat (Trust Territory of the Pacific Islands) under FN:s överinseende. Det innebar att öarna ställdes under amerikanskt beskydd och USA fick rätt att upprätta militärbaser i området och hindra andra stater från att göra detsamma. Under USA:s styre grundlades ett beroende av amerikanskt bistånd som finns kvar än idag.
I början av 1960-talet kom de första kraven på självständighet från befolkningen på öarna. Förhandlingar med USA inleddes 1969 och tio år senare antog de fyra områden som idag utgör Mikronesiska federationens delstater en federal grundlag. Samma år hölls de första valen till ett parlament, och Tosiwo Nakayama utsågs till federationens första president.
Självständig stat
Förhållandet till USA reglerades först 1986 då ett avtal om så kallad fri förening (Compact of Free Association) slöts. Avtalet slår fast att landet är självständigt men att USA ansvarar för landets försvar. Dessutom förband sig USA att ge ett årligt ekonomiskt bidrag fram till 2001, på totalt 1,3 miljarder dollar. De ekonomiska delarna av avtalet skulle därefter omförhandlas vart 15:e år. 2003 förlängdes avtalet i ytterligare 20 år.
FN:s säkerhetsråd godkände Mikronesiska federationens självständighet 1990 och året därpå blev landet FN-medlem.
Läs i Landguiden om Mikronesiska federationens moderna historia från 1990-talet och framåt.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om