Schweiz historia

De äldsta fynden av mänskligt liv i Schweiz härrör från äldre stenåldern, och från omkring 4000 f Kr under yngre stenåldern står det klart att människorna som levde i området kunde bruka jorden.

Århundradena f Kr levde keltiska folkstammar på schweizisk mark. Den största stammen var helvetierna, som gett landet dess latinska namn Helvetia. Strax före Kristi födelse ingick landet i det romerska riket. På 400-talet e Kr invaderades det av germanska burgunder och alemanner, för att senare införlivas med det frankiska riket. I början av 1000-talet erövrades området av det tysk-romerska imperiet, där olika feodala furstar tävlade om inflytande och territorium.

På 1200-talet blev Gotthardpasset i Alperna framkomligt, en ekonomiskt och strategiskt viktig passage som snabbt gjorde området intressant för makter i omvärlden. Samtidigt utnyttjade olika småfurstar befolkningen i krig och tyngde den under skatter. Folken i Schwyz, Uri och Unterwalden (Nidwalden) vid foten av Gotthardmassivet gick 1291 samman i ett edsförbund för att skydda sig främst mot ätten Habsburgs anspråk och övergrepp. Detta räknas som staten Schweiz födelse, och den 1 augusti firas som landets nationaldag till minne av de tre urkantonernas enande.

Från denna tid kommer också legenden om Wilhelm Tell, frihetshjälten som enligt berättelsen blev tvingad av en habsburgsk fogde att med båge och pil skjuta ett äpple från sin sons huvud. Tell tog hämnd genom att döda fogden och starta ett bondeuppror. Tell har sannolikt aldrig existerat, men schweizarna besegrade habsburgarna i flera slag och i slutet av 1400-talet hade Edsförbundet frigjort sig från det tysk-romerska riket. I början av 1500-talet försökte schweizarna erövra delar av norra Italien, men efter ett svårt nederlag i slaget vid Marignano 1515 höll de sig utanför storpolitiken. Tankar på neutralitet började växa fram. Edsförbundet hade nu vuxit och omfattade ytterligare tio kantoner.

Under krigen hade schweizarna gjort sig ryktbara som dugliga soldater, och schweiziska trupper var en tid Edsförbundets största exportvara. Särskilt Frankrike hyrde legosoldater i Schweiz. Under franska revolutionen 1789 lär schweizergardet ha varit det sista som försvarade kungafamiljen i Paris. Än i våra dagar finns en rest av dessa förband kvar i form av det schweizergarde som är Vatikanstatens militära styrka och skyddar påven.

1500-talets Schweiz präglades annars av reformationens stora män Jean Calvin och Huldrych Zwingli. Under motreformationen, då reformationen trängdes tillbaka i Europa och den katolska kyrkan förföljde dem som inte hade den rätta tron, flydde många protestanter till Schweiz från de katolska grannländerna. Bland dem fanns skickliga hantverkare som gav impulser åt till exempel den schweiziska ur- och metallindustrin.