Folken i tre områden vid foten av Gotthardmassivet gick 1291 samman i ett edsförbund för att skydda sig mot övergrepp och anspråk utifrån. Det räknas som staten Schweiz tillkomst. Edsförbundet kom efter hand att omfatta fler kantoner (delstater). Efter ett inbördeskrig vid mitten av 1800-talet antogs en ny grundlag som slog fast att Schweiz var en förbundsstat med stark ställning för kantonerna. Därefter har stor stabilitet präglat landet som lyckades hålla sig utanför 1900-talets båda världskrig.
Schweiz historia
ANNONS
Under 1700-talet inleddes en försiktig industrialisering med framställning av bland annat tyg och urverk. Motsättningarna skärptes mellan stad och landsbygd och mellan olika samhällsklasser. Franska revolutionsidéer vann anklang även i Schweiz, med oroligheter som följd. 1798 gick franska trupper under Napoleon över gränsen in i ett försvagat Edsförbund. Med hjälp av schweiziska republikaner upprättades den centralistiskt styrda "Helvetiska republiken" (latinets Confoedaratio helvetica, vilket ger landet dess internationella förkortning CH). Edsförbundet återupprättades visserligen av Napoleon 1803, men Schweiz förblev fram till 1813 i praktiken en fransk lydstat.
Vid Wienkongressen 1814–1815 erkändes Schweiz som en självständig stat och efter sekler av krig stadfästes landets neutralitet. Edsförbundet hade nu utvidgats med bland annat de franskspråkiga kantonerna i väst samt Ticino och Graubünden. Förbundets kantoner fick ökat självstyre och rätt att ingå avtal med andra länder samtidigt som de medborgerliga fri- och rättigheterna inskränktes kraftigt.
Men konflikter inom och mellan en rad katolska och protestantiska kantoner ledde 1847 till inbördeskrig mellan federalister och de liberala som ville ha en mer centralt styrd stat. Kriget slutade med seger för liberalerna och en ny grundlag 1848, som slog fast att landet var en förbundsstat även om kantonerna behöll beslutanderätten i en rad frågor. Bern blev huvudstad, och 1874 antogs den reviderade författning som gällde fram till 1999.
Därefter kom Schweiz att kännetecknas av en exceptionell inrikes- och utrikespolitisk stabilitet och kontinuitet. Liberalerna dominerade politiken på förbundsnivå. Mot slutet av seklet började arbetarrörelsen att växa sig starkare. Den politiska polariseringen blev emellertid aldrig lika stor som i övriga Europa, även om en storstrejk 1918, till följd av försämrade levnadsförhållanden under första världskriget, skapade en djup klyfta mellan socialister och de borgerliga politikerna. Under mellankrigstiden styrdes Schweiz av borgerliga regeringar medan det socialdemokratiska partiet växte i styrka.
Schweiz stod utanför de båda världskrigen, men landet har anklagats för att ha undkommit andra världskriget genom att passivt samarbeta med Nazityskland i judefrågan och låta sina banker förvalta guld som tyskarna stulit i ockuperade länder.
Läs i Landguiden om Schweiz historia - tiden efter andra världskriget och framåt.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om