Antal invånare: 5 028 230 (2021)
Huvudstad: Dublin
Geografi och klimat
Ön Irland, på iriska Éire, är uppdelad i två politiska enheter: Republiken Irland, som blev en självständig stat 1949, och Nordirland, en brittisk riksdel som ibland något felaktigt kallas Ulster (Ulster omfattar även en del av republiken).
Irländska sjön skiljer ön från Storbritannien. Hela ön omfattar 84 421 kvadratkilometer, varav nästan 85 procent tillhör Irland.
De mellersta delarna av ön består av en kalkstensslätt som inramas av bergsområden. Det finns gott om sjöar och floder. Västkusten är bergig och sönderskuren av fjordar och vikar, där Donegalbukten och Galwaybukten är de största.
Nyplantering har lett till att skogsmarken ökat till cirka en tiondel av ytan. Omkring 15 procent av ytan har utgjorts av torvmossar. Andelen har krympt på senare år, mycket på grund av torka. Det är ett problem då torvmossarna spelar en viktig roll för att binda koldioxod. Men dränering av mossar har också lett till ökade utsläpp av växthusgaser.
Klimatet påverkas av den varma Golfströmmen i Atlanten. Vintrarna är milda och somrarna förhållandevis svala. Nederbörden är riklig och tämligen jämnt fördelad över året.
Helt molnfria dagar hör till ovanligheterna. Å andra sidan går regnvädren ofta fort över.
Det milda och fuktiga klimatet är en av orsakerna till den intensiva grönskan. En växt som rhododendron trivs så bra att den växer vild i höga buskage i den södra delen av ön.
Klimatförändringar har lett till att att temperaturerna stigit, fler svåra stormar och värmeböljor samt stigande havsnivåer vilket ökat sårbarheten för översvämningar framför allt i städer nära kusten. Samtidigt har Irland haft svårt att klara de klimatmål man förbundit sig till.
Naturtillgångar
Irland har stora tillgångar av zink, och tre stora zinkgruvor finns på ön. Det finns även fyndigheter av guld, gips, kalksten och dolomit. Vissa fynd av olja och gas har också gjorts på senare år, men ingen utvinning har inletts.
Jordbruk och fiske
Nästan två tredjedelar av landytan är uppodlad eller används som betesmark. Även om jordbrukets betydelse för ekonomin har minskat spelar näringen en större roll i Irland än i de flesta andra västeuropeiska länder. 2010 var knappt fem procent av arbetskraften sysselsatt inom jordbruk, skogsbruk och fiske.
Industri
Länge dominerades industrisektorn av traditionella branscher som livsmedels- och bryggerinäringen. Idag är tillverkningen av kemikalier, elektronik och läkemedel minst lika viktiga. Många av de högteknologiska företagen är utlandsägda, vilket leder till att stora summor varje år förs ut ur landet.
Turism
Turismen spelar en viktig roll i landets ekonomi. Förutom Dublin är det främst de västra delarna av landet som lockar, med städer som Killarney och Galway. Här finns en vacker kust, med både dramatiska klippor och fina sandstränder.
Besök Landguiden och läs mer om Irland.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om