Antal invånare: 6 975 761 (2019)
Huvudstad: Sofia
Befolkning
Befolkningen i Bulgarien har sedan kommunismens sammanbrott 1989 krympt med en femtedel, eller närmare 2 miljoner invånare på knappt 30 år. Minskningen beräknas till två tredjedelar bero på att det dör fler bulgarer än det föds, och på en tredjedel på utvandring.
Bulgariska, ett slaviskt språk, är officiellt språk och modersmål för de flesta.
Religion
Religionsfrihet råder och kyrkorna ska vara skilda från staten. Samtidigt definierar författningen den ortodoxa tron som landets ”traditionella religion”, och den bulgarisk-ortodoxa kyrkan med säte i Sofia är landets största samfund.
Politiskt system
Bulgarien är en parlamentarisk republik med flerpartisystem. Regeringen har den verkställande makten medan presidenten har en begränsad om än viktig roll som statschef och överbefälhavare.
Författningen som är från 1991 garanterar grundläggande fri- och rättigheter, men politiska partier får inte bildas efter separatistiska, etniska eller religiösa principer. Partiväsendet är instabilt och nya partibildningar är vanliga.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Utrikespolitik och försvar
Fram till kommunismens sammanbrott 1989 var Bulgarien en lydstat till Sovjetunionen. Därefter blev det utrikespolitiska målet i stället att närma sig västmakterna. Bulgarien blev medlem av den USA-ledda försvarsalliansen Nato 2004 och av EU 2007.
Ekonomi
Bulgarien är det fattigaste av EU:s medlemsländer räknat i bruttonationalprodukt (BNP) per invånare. Det var tidigare ett utpräglat jordbruksland men genomgick en snabb industrialisering under kommunisttiden, då jordbruket också kollektiviserades.
Idag dominerar tjänstesektorn med främst turism och utrikeshandel.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Bulgariens geografi >
Utrikeshandel
Utrikeshandeln är central i den bulgariska ekonomin.
Bulgarien är beroende av import av både råvaror och bränsle, och har därför ett underskott i handeln med utlandet.
Sociala förhållanden
Övergången till marknadsekonomi under 1990-talet innebar svåra umbäranden för en stor del av befolkningen. Under den akuta krisen 1997 förekom hungersnöd.
Efter millennieskiftet ökade levnadsstandarden stadigt, men de senaste årens svajighet i världsekonomin har på nytt förvärrat läget.
Besök Landguiden och läs mer om Bulgarien.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om