Politiskt system
Den fråga som genom åren orsakat mest slitningar i Komorerna är relationerna mellan centralmakten och landets tre huvudöar.
Sedan 2009 har centralmakten stärkt sin position efter några år med ökat lokalt självstyre. Dessutom skrotades 2018 ett system där presidentposten roterade i tur och ordning mellan de tre öarna. Några större ideologiska skiljelinjer finns knappast och partiväsendet är svagt utvecklat.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Utrikespolitik och försvar
Relationerna med den gamla kolonialmakten Frankrike är komplicerade. Frankrike är landets största biståndsgivare och handelspartner. Samtidigt har frågan om den franska ön Mayottes status stört förbindelserna.
Ekonomi
Brist på viktiga naturtillgångar, ett dåligt utbyggt transportsystem, överbefolkning och hög arbetslöshet har gjort Komorerna beroende av bistånd utifrån. Situationen har inte underlättats av den politiska turbulens, korruption och ineffektivitet som rått sedan självständigheten 1975.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Komorernas geografi >
Utrikeshandel
Komorerna har historiskt sett varit en viktig länk i den regionala handeln. Numera har landet ett stort underskott i handeln med omvärlden; importkostnaderna har länge varit flerfaldigt större än exportinkomsterna.
Sociala förhållanden
Majoriteten av befolkningen i Komorerna lever under knappa omständigheter och de politiska oroligheterna i landet har bidragit till att fördjupa fattigdomen.
De allra flesta komorier försörjer sig genom småskalig odling för eget bruk.
Besök Landguiden och läs mer om Komorerna.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
