De kristna kyrkorna skiljer sig åt på många sätt (se tidigare avsnitt) när det gäller organisationen, gudstjänstformen, rituella detaljer, utsmyckningar, regler och så vidare. Däremot är själva läran och tron på Jesus i stort sett densamma inom alla de kristna riktningarna.
Gemensamt i den kristna tron är bland annat trosbekännelsen som är en sammanfattning av vad Bibeln säger. Trosbekännelsen läses varje söndag av präster i tusentals kyrkor runt om i världen.
Kristna tror på en treenig Gud. Med det menas att det bara finns en Gud, men som visar sig i tre olika gestalter eller väsen: Fadern, Sonen och som den heliga Anden.
Gud Fader: Den första delen av trosbekännelsen säger att vi tror på Gud som har skapat världen. Även om ingen vet hur Gud ser ut så finns Guds kraft överallt. Gud har en speciell mening med människorna och bryr sig om varje människa. Människorna är de viktigaste i Guds skapelse. Hon är Guds avbild.
Jesus Sonen Frälsaren: Andra delen av trosbekännelsen handlar om gudamänniskan Jesus Kristus som i Bibeln kallas för Guds son. Jesus dog på ett kors för att människorna skulle få förlåtelse för sina synder. Genom sin död på korset tog Jesus på sig människornas alla synder och frälste (räddade/renade) oss alla från synd och evigt straff. Enligt kristendomen existerar ett liv efter döden. En dag ska han komma tillbaka, och då ska alla döda uppstå. Livet fortsätter därefter i Guds rike där alla får evigt liv.
Heliga Anden: Den tredje delen av trosbekännelsen berättar om den heliga Anden. Genom den heliga Anden är Gud närvarande överallt och hjälper oss människor. Den heliga Anden kan liknas vid luften - den syns inte men finns.
TrosbekännelsenVi tror på Gud Fader allsmäktig, himlens och jordens skapare. Vi tror också på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre. vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen från de döda, uppstigen till himlen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tror också på den helige Ande, en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv. |
Att Bibeln är den viktigaste kristna boken är alla kristna eniga om. Bibeln består av Gamla testamentet och Nya testamentet.
Gamla testamentets texter fanns redan på Jesus tid. Det är egentligen judendomens Bibel. När Jesus talade om skrifterna menade han den judiska Bibeln som han lärde sig läsa och älska. Gamla testamentet beskriver Bland annat de förbund (avtal) som judarna slöt med Gud i forntiden. Gamla testamentets 39 böcker handlar om skapelsen, judisk historia och religion. Därför är dessa böcker judendomens heliga skrifter.
Nya testamentets 27 böcker innehåller skrifter om Jesus liv, berättelser om hur kyrkan började samt brev från Paulus och andra. Nya testamentet är kristendomens viktigaste skrift. Det som skrivs i Nya testamentet handlar om hur Gud har räddat alla människor och gett dem möjlighet till ett evigt liv. Det har Gud gjort genom att sända Jesus till jorden där han med sitt liv, sin död och sin uppståndelse har besegrat döden. I Nya testamentet beskrivs Jesus som den Messias ("den utvalde") som Gamla testamentet talar om.
Inom kristen tradition anses i regel att Bibeln är Guds ord. En del tror att allt som står i Bibeln är sant, till exempel att världen skapades på sex dagar och att Gud vilade på den sjunde. Människor som tror på detta sätt brukar kallas för bokstavstroende eller fundamentalister. De flesta kristna tror inte att varje händelse nödvändigtvis är helt sann. I stället försöker de tolka det budskap som texten har.
Dopet: Bruket att döpa går tillbaka till Jesus tid och de första kristna. Dopet är en symbol för död (från det gamla livet) och uppståndelse (till livet med Kristus). Man brukar säga att den som döps blir upptagen i den kristna församlingen. Enligt kristen tro blir människan renad från synd genom dopet. Före dopet är barnet i det ondas våld. Genom dopet befrias barnet och kommer in under Guds beskydd.
Nattvarden: De flesta samfund firar den heliga nattvarden. I nattvarden får den troende bröd och vin av prästen. I vissa samfund får man endast bröd. Nattvarden kan tolkas på olika sätt. En del kristna menar att brödet och vinet förvandlas under mässan och blir Kristi kropp och blod. Andra ser det inte så, utan menar istället att att nattvarden hjälper den troende att minnas berättelsen om hur Jesus delade bröd och vin med sina lärjungar vid påskmåltiden.
Frälsning: Ordet frälsning betyder räddning. En kristen person anser att Jesus är frälsaren som Gud sände till världen. Enligt kristen tro finns ingen annan väg till frälsning än genom Jesus. I Bibeln säger Jesus om sig själv: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig."
LÄS MER: Kristendomen
LÄS MER: Bibeln
LÄS MER: Jesus
LÄS MER: Vem var Jesus?
LÄS MER: Kristendomens riter
LÄS MER: Den kristna läran
LÄS MER: Den kristna läran - treenigheten
LÄS MER: Treenigheten
LÄS MER: Yttersta tiden och domedagen
PODCAST: De tre stora inriktningarna inom kristendomen
PODCAST: Att jämföra religioner
PODCAST: Världsreligionernas gudsuppfattning
Arvsynd: Människan är av naturen benägen att synda och påverkas av det onda att utföra onda handlingar. Detta beroendeförhållande kallas arvsynd.
Bot betyder ånger. Människan ska ångra och gottgöra det onda hon gjort.
Bikt är en syndabekännelse som man avlägger inför en präst. Den som biktar sig kan få råd och hjälp av prästen som har tystnadsplikt även inför domstol. Prästen har enligt kristen tro Jesus fullmakt att meddela syndernas förlåtelse.
Domen: Kristus ska komma tillbaka och döma levande och döda. Alla ska dömas efter sina gärningar.
Dopet: Kristendomens viktigaste ritual. Genom att döpas renas man från synd och upptas i den kristna församlingen under Guds beskydd.
Dödsriket är i Nya testamentet beteckning för platsen där alla döda samlas fram till domens dag.
Eskatologi är läran om den yttersta (sista) tiden som i Nya testamentets framtidsbilder finns i följande huvudpunkter: Kristi återkomst, domen, straffet och evigt liv.
Evigt liv: Tron på ett liv efter döden grundar sig på Bibelns skildringar om Jesu uppståndelse.
Frälsning betyder räddning eller befrielse från synden, det onda. I förlängningen betyder det också befrielse från döden. Frälsning sker endast genom att tro och lita på Jesus Kristus.
Fundamentalism: Ett slags återgående till en religions eller ideologis grundläggande och äldsta lära. En fundamentalist tar avstånd från alla idéer och företeelser som uppfattas som ett hot mot den ursprungliga läran. Man vill därför inte ha något att göra med kompromisser som riskerar att förändra/reformera den ursprungliga läran, t.ex. kompromisser förorsakade av moderna religiösa, etiska, vetenskapliga och politiska idéer.
Förlåtelse: Guds förlåtelse är gränslös för den som ångrar sig och syftar till att återställa ett gott förhållande mellan Gud och människan. Genom förlåtelsen utplånas det onda människan gjort [Matt 6:12 och 18:21].
Försoning betyder som religiös term att återställa ett gott förhållande mellan Gud och människan. På Gamla testamentets tid trodde man att försoning kunde ske genom olika slags offer. Enligt Nya testamentet sker försoning genom Jesus lidande och död. Jesus offrade sig själv för människorna.
Messias är hebreiska och betyder "den smorde". En av de viktigaste tankarna i Nya testamentet är att Jesus var Messias. Här går skiljelinjen mellan kristendom och judendom. Judarna väntar ännu på Messias.
Nåd betyder att få något för inget, d.v.s. gratis. I Gamla testamentet står nåd för de välgärningar Gud gjort mot sitt folk Israel. I Nya testamentet betyder nåd att Gud erbjuder människan att få del av Guds förlåtande kärlek och frälsning från det onda. I kyrkorna sker det främst genom sakramenten.
Paradis kommer från ett grekiskt ord för park eller lustgård. Den bibliska innebörden torde vara:
Samfund/trossamfund: En organiserad sammanslutning av personer med gemensam världsuppfattning och tro.
Treenigheten: Gud visar sig på tre olika sätt - som Skaparen (Fadern), Sonen och den heliga Anden. Fadern skapar världen. Jesus är Guds son som förenar människorna med Gud. Anden är den kraft som Gud sänder för att hjälpa människor.
Trosbekännelse: En trosbekännelse är en kort sammanfattning av en religions lära och tro. Den innehåller i regel också ett löfte där bekännaren lovar att leva enligt denna tro. Många religioner har en trosbekännelse. Genom att godkänna och avlägga trosbekännelsen bekänner den troende sin tro offentligt.
Tusenårsriket nämns i Uppenbarelseboken i Bibeln som en tidsperiod i världens sista tid då Kristus ska komma tillbaka och upprätta ett härlighetsrike tillsammans med de trogna. Sedan ska Satan utplånas och dom (domstol) hållas innan den slutliga uppståndelsen. Spekulativa tolkningar av tusenårsriket har gjorts av bl.a. Jehovas vittnen. Tanken på tusenårsriket finns också belagd i judiska scheman över världens sju tidsperioder på vardera tusen år. Slutperioden kallas där Messiasriket.
Uppståndelsen: Enligt Nya testamentet uppstod Jesus från döden på den tredje dagen. Detta är grunden för tron på människans uppståndelse till evigt liv.
Återkomsten: Enligt Nya testamentet ska Jesus i den yttersta (sista) tiden komma tillbaka till jorden för att besegra det onda. Han ska därmed fullborda Guds rike.
Frågor till texten:
Fundera på:
Obs! I introduktionstexten om kristendomen finns mer fakta och frågor. Och i menyn uppe till vänster hittar du andra avsnitt som belyser kristendomen ur olika perspektiv.
Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Christer Hedin, Kristendom : lära, fromhetsliv och historia, Dialogos Förlag, 2011
Tarald Rasmussen och Einar Thomassen, Kristendomen - En historisk introduktion, Artos Norma Bokförlag, 2007
Görel Byström m.fl., Gudastyrd vardag – världsreligionerna i människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998
Text: Carsten Ryytty, författare och tidigare SO-lärare
Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning.
Enligt Nya testamentet ska Jesus Kristus i den yttersta (sista) tiden komma tillbaka till jorden för att besegra det onda. Han ska därmed fullborda Guds rike. Alla levande och döda människor kommer då att dömas efter sina gärningar i livet. De rättfärdiga ska komma till paradiset medan de orättfärdiga hamnar i helvetet. Det som kommer att räknas blir inte vilka världsliga lagbrott som människan gjort, utan hur hon handlat eller låtit bli att handla mot sina medmänniskor. Det avgörande är hur tron på Gud har avspeglats i människans handlingsmönster, hur tron blivit verksam i kärlek och i hur hög grad människan velat bekämpa sin egoism...
Tron på Jesus från Nasaret utgör grunden för den världsreligion som kallas kristendom. Enligt Nya testamentet var Jesus inte någon vanlig människa. Han var Guds son, som kommit för att rädda världen. Men hur vet vi något om Jesus? Vem var han och hur såg Jesus på sig själv?
Den kristna tron på Gud är uppbyggd kring den s.k. treenigheten. Med det menas att Gud är en enda, men i tre gestalter. Treenigheten utgörs av: Skaparen, Sonen och Anden.
- Gud som Skaparen och den yttersta orsaken till hela universum och allt livs uppkomst.
- Gud som Sonen i form av Jesus Kristus som försonar människan med Gud.
- Gud som den Helige Ande som är Guds osynliga men verksamma kraft...
De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller ateism. En agnostiker (agnosticism = "icke vetande") är en person som anser att man inte kan veta något om Guds existens. En ateist (ateism = icke gudstroende, gudsförnekare) menar att det inte finns några skäl att tro på Guds existens. Båda dessa synsätt grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att tro på existensen av en gud, eftersom det inte har påträffats några objektivt konstaterbara spår av en gud i vårt universum...
Det finns flera försök att "logiskt" bevisa att det finns en gud. Man hänvisar bl.a. till den mänskliga erfarenheten av upplevelser utanför tid och rum. Mest kända av dessa s.k. "logiska bevis" är kanske den medeltida teologen Thomas av Aquinos "fem vägar till Gud". Vi kan bland "vägarna" urskilja två olika resonemang som ofta anförs av troende människor än idag. Vi kallar dem planeringsargumentet och det kosmologiska argumentet...
Få ord i vårt språk har så många betydelser som ordet "Gud". Frågan om man kan tro på Gud är därför beroende av följdfrågan: Vilken Gud? Det är inte ovanligt att två personer som båda säger sig tro på Gud i själva verket är djupt oeniga om vad de tror på. Eller att en person som säger sig förneka Guds existens vid en närmare granskning visar sig ha en gudstro, men i en annan mening än den person hon talar med. Detta kan verka konstigt, antingen så tror man väl på Gud eller så gör man det inte...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om de tre stora kristna inriktningarna - katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan.
När påsken närmar sig pratar Julia, Kristoffer och Mattias om Jesus död och uppståndelse, själva orsaken till det kristna påskfirandet.
I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.
På Svenska kyrkans webbplats kan du läsa om hur man inom judendomen, kristendomen och islam ser på döden, begravning och tro. En sak är helt säker: vi ska alla dö. Och troligen kommer de flesta av oss att begravas på något sätt. Men varför begravs judarna i en kista som är helt fri från metall, som har träplugg i stället för vanlig spik? Varför ska en muslim svepas i vitt tyg, helst utan fickor eller sömmar? Och varför är det inte lika bråttom med begravningen för en kristen? Möt rabbinen Shneur Kesselman, prästen Mia Hjertquist och imamen Alen Delic som beskriver och förklarar olika seder och dess bakgrund.
Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning. Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter – välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.
Lektionsfilm (4:44 min) där SO-läraren Emma Jonsson berättar kortfattat om några centrala tankar inom judendomen, kristendomen och islam.
Pedagogisk genomgång (12:53 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz berättar om religionernas gudssyn, människosyn och vägar till frälsning.
Pedagogisk genomgång (13:44 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz och kollegan Josefin ... berättar om kristna symboler och artefakter inom protestantismen, katolicismen och ortodoxa kyrkan.
Pedagogisk genomgång (10:22 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz ger en kort introduktion till syskonreligionerna judendom, kristendom och islam. Här berörs likheter och skillnader gällande gudssyn, människosyn och världsbild.
Genomgång (12:19 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om synagogans, kyrkans och moskéns funktioner inom judendomen, kristendomen och islam.
Genomgång (11:45 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om de viktigaste heliga platserna inom de abrahamitiska religionerna.
Genomgång (12:38 min) där SO-läraren Magnus Söderbom jämför synen på Jesus, synen på efterlivet, kostregler, bönen och historiesynen.
Genomgång (13:05 min) utifrån den apostoliska trosbekännelsen om vad de kristna tror på. Flippen är gjord av SO-läraren Magnus Söderbom.
Genomgång (21:15 min) där SO-läraren Magnus Söderbom berättar om de kristna högtiderna som högtidlighålls under året. Perfekt för dig som undrar över hur vi i Sverige idag påverkas av Kristendomen - oavsett om vi tror på den kristna läran eller inte. Här berättas (ofta men inte alltid) utifrån ett kristet perspektiv (Magnus är dock inte själv kristen).
Pedagogisk genomgång (6:27 min) för mellanstadiet där läraren Albin Larslin jämför judendomen och kristendomen med varandra.
Faktasida på Svenska kyrkans webbplats där du kan lära dig mer om kristendomens grunder. Här berättas om kyrkoåret med fokus på: jul, fastan, påsk, pingst och trefaldighetstiden. Kyrkans år startar i advent, i väntan på Jesu födelse. Viktigaste helgen är påsken, då Jesus dog och uppstod. Året slutar med domssöndagen då temat är försoning. Alla kyrkoårets högtider har sitt ursprung i Bibeln och är de som styr våra största årsfester i almanackan...
Faktasida på Svenska kyrkans webbplats där du kan lära dig mer om kristendomens grunder. Här berättas om de tio budorden. De tio budorden, eller tio guds bud som man också säger, är de tio befallningar som Gud ger till Mose i Gamla Testamentet, 2 Mos. 20:3-17 och 5 Mos. 5:6-21 . Vissa budord föregås av en längre förklaring, medan andra är endast rena befallningar utan förklaring...
Faktasida på Svenska kyrkans webbplats där du kan lära dig mer om kristendomens grunder. Här berättas om trosbekännelsen. Trosbekännelsen har tre delar, en om Fadern, en om Sonen och en om den helige Ande. Varje del ser Gud utifrån en av treenighetens sidor...
Kristendomen är världens största religion och utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet...
Katolicismen är den största och en av de äldsta grenarna inom kristendomen. Den katolska kyrkan leds av påven som har...
Den ortodoxa kyrkan består av flera nationella kyrkor i öst som har sina ursprung i den tidiga kyrkan från östra...
Protestantismen grundar sig på de tolkningar av kristendomen och de protester mot kyrkan som utformades under...
Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.
Bibeln är kristendomens heliga skrift och består av två huvuddelar, gamla och nya testamentet.
Dop, konfirmation, nattvard, bröllop och begravning är några av kristendomens heligaste och viktigaste ritualer.
"Du ska älska din nästa som dig själv." Det är framförallt medmänniskans behov av hjälp som, enligt Jesus, avgör...
En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...
En pilgrim är en person som gör en vallfärd (pilgrimsresa) till en helig ort. En vallfärd är ett...
Dopet är ett sakrament (en viktig helig handling) och en ritual inom kristendomen som innebär att...
En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Jesus är kristendomens centralgestalt och upphovsman (grundare). Kristendomen som religion uppstod...
Pacifism (ickevåld) är en benämning för övertygelsen om att konflikter ska lösas med fredliga medel...
Att leva innebär att vi ställs inför en rad existentiella frågor. Religion är människans sätt att...
Konfirmationen en kristen ritual som fungerar som en bekräftelse av dopet. Ordet konfirmation...
Oavsett om man är troende kristen eller inte så är det svårt att förneka att de personer som...
Förenklat kan man säga att det kristna livet ska präglas av att den kristne lever i Jesus...
En gudssyn eller gudsbild är hur Gud uppfattas i olika religioner - främst inom de monoteistiska (...
Satan är en gestalt som omnämns med många olika namn. Satan kallas också för djävulen, Beelsebul,...
Änglar omnämns på många ställen i Bibeln och de förekommer flitigt inom bildkonsten, inte minst som...
Nattvarden är det sakrament som rymmer kristendomens djupaste mysterium. Den är ett återupprepande...
Ordet bibel kommer av det grekiska ordet biblia som betyder "böcker". Den kristna Bibeln består av...
Nya testamentet är ursprungligen skrivet på grekiska och utgör den andra delen av den kristna...
