Regeringen och parlamentet är ansvariga inför Gud för sina beslut. Det kan finnas ett råd av religionsspecialister som tolkar rätt islam, vars tolkningar sedan är bindande för regeringen. Statsskicket, som kallas teokrati (gudsstyre), kan naturligtvis ha varianter.
Islam visar inte upp något enhetligt samhällsmönster. Koranen och sunna tolkas olika runt om i världen. Samspelet mellan stat och religion ter sig också olika.
Dessutom har de islamiska traditionerna och de moraliska värderingarna påverkats och förändrats genom mötet med västerländska seder och bruk och den tekniska utvecklingen. Denna påverkan har inspirerat olika reformrörelser till en modernisering av islams föreställningsvärld och samhällssystem. Detta har resulterat i att de flesta länder har minskat religionens inflytande på samhällsskicket. Andra har infört en mer socialistiskt präglad samhällsordning (se nedan).
I vissa internationella frågor visar emellertid islam upp en stark politisk enhet. Men i övrigt är det politiska islam mycket motsägelsefullt. Det som är rätt i Tunisien kan vara helt fel i Indonesien.
Religiös väckelsevåg
De senaste årtiondena har en religiös väckelsevåg vuxit fram i den muslimska världen med mål att återinföra islam som enda samhällsordning. Tongivande för den islamiska väckelsen har framförallt varit Islamiska sällskapet (i Pakistan) och Muslimska brödraskapet i bl.a. Egypten och Syrien.
I många länder har förändringar skett genom att lagar ändrats och skärpts efter islams principer. De mest genomgripande förändringarna har skett i Pakistan, Iran och Afghanistan.
Den fundamentalistiska väckelsen har haft stora framgångar. Anledningen har bl.a. varit en djup oro för att västerländska seder och bruk skulle förändra de muslimska traditionerna och luckra upp religionen. Men det har också handlat om en revolt mot statsledare utan religiös förankring, mot diktaturregimer, mot sekulariseringstendenser och islamisk socialism. Det finns också muslimer som i fundamentalismen ser en samlande symbol för lag och ordning.
En islamisk bank kan varken låna in eller ut pengar med ränta som ersättningsmedel. Istället används ett investerings- och vinstsystem, där både sparare och investerare delar på vinsten men också på uppkomna förluster, vilket innebär ett ömsesidigt risktagande. Banken kan gå in som delägare i ett företag och istället för ränta får banken en uppgjord del av vinsten eller svarar för en del av förlusten. En annan finansieringsform som används vid handel är att banken köper ett varuparti och får del av vinsten vid försäljningen.
Det ekonomiska systemet
I islams teokratiska statsideal kan ekonomin varken kallas kapitalistisk eller socialistisk. Den är inte ens en blandning eftersom det är Gud som styr. Rättrogna muslimer menar att Koranen har lösningen på världens ekonomiska problem.
Islams ekonomiska system utgår från tanken att Gud en gång skapade världen för att dess tillgångar skulle komma alla människor till godo. Ytterst syftar systemet till att skapa social trygghet.
Islam tillåter privat ägande och stimulerar den fria företagsamheten. Gud äger allt och människan förfogar över sina ägodelar endast som Guds ställföreträdare. Man får äga saker men man får inte missbruka ägandet så att andra får lida. Ägandet får inte leda till att människor hänsynslöst utnyttjar varandra. Av den anledningen kan inte ekonomiska maktmonopol tillåtas. Den rätta balansen i detta system upprätthålls, menar man, av Koranens ekonomiska regler: fattigskatten, ränteförbudet, hasardspelsförbudet och arvslagarna.
Om reglerna tillämpas strikt uppstår inte de negativa effekter som andra system för med sig, menar de muslimska ideologerna. Ännu har dock inget muslimskt land helt lyckats förverkliga idéerna.
Den mest omstridda av de ekonomiska reglerna är riba (ränteförbudet). Somliga menar att ordet betyder förbud mot all slags ränta medan andra tolkar det som förbud mot ockerränta (ocker = utsugning). Ett av de koranställen som ligger till grund för riba lyder: "Men Gud har tillåtit handeln, medan han förbjudit ockret" [2:275].
Tanken bakom ränteförbudet är att ingen ska kunna tjäna pengar utan att arbeta. Ränteinkomster innebär att någon annan får betala. Någon annan kan vara en fattig person som blir utnyttjad av en rik.
vissa muslimska länder är bankväsendet helt islamiserat och följer islamisk lag. I andra existerar banker i traditionell betydelse, alltså med vanligt räntesystem, vid sidan av de islamiska.
Riba inrymmer också förbud mot hasardspel, dvs spel om pengar. Till detta räknas även spekulativa vinster på kapital (t.ex. aktiehandel).
Islamtolkningar idag
Man kan idag urskilja flera strömningar som tolkar islam som samhällssystem på olika sätt. Motsättningarna kan vara stora. Tolkningarna skär rakt genom de båda huvudriktningarna: sunniter och shiiter.
Islamism (islamisk fundamentalism)
Islam innehåller en komplett samhällsordning, menar de islamiska fundamentalisterna eller islamisterna som de också kallas. Gud är lagstiftaren och styr genom Koranen och sunna med människor som ombud.
I Iran väntar man på den tolfte imamen al-Mahdis återkomst. Då ska den sanna teokratin upprättas. Fram till dess styr en tillfällig regering (under en begränsad period) bestående av religionsspecialister bland vilka en kan utses som den formelle ledaren.
Iran har gått mycket långt för att genomföra de islamiska idealen. Sharias stränga straff har införts. Skolorna är könsåtskilda, liksom arbets- och sällskapslivet. Musikförbud har införts under ramadan. Dödsdomar avkunnas mot muslimer som smädar islam.
Islamisterna eftersträvar jämlikhet ifråga om ekonomisk fördelningspolitik. Detta sker genom att zakat (fattigskatten) sköts av staten och att riba, (ränteförbudet) tillämpas.
