S
Kategori

Man kan idag urskilja flera strömningar som tolkar islam som samhällssystem på olika sätt. Motsättningarna kan vara stora. Tolkningarna skär rakt genom de båda huvudriktningarna: sunniter och shiiter.

Politisk islam

Det finns idag omkring 2 miljarder muslimer i världen [The World Factbook]. Även om islam närmast förknippas med arabvärldens befolkning bor de flesta muslimerna i södra Asien, bl.a. i Indonesien, Indien, Bangladesh och Pakistan. Många muslimer finns idag också i södra och mellersta Afrika.

Samhällsordningen i de muslimska länderna är starkt påverkad av islam. De politiska, ekonomiska och sociala förhållandena grundar sig på islams lära. I en helt islamiskt styrd stat är det inte ett parti eller en folkmajoritet som har makten. Det är Gud ensam som styr. Men han gör det genom en regering av ställföreträdare i form av människor som följer Guds vilja och lagar givna i Koranen och sunna, vilka är giltiga i alla tider. Regeringen har den verkställande och tolkande makten men inte den lagstiftande, som är Guds.

Det finns idag omkring 2 miljarder muslimer i världen [The World Factbook]. Även om islam närmast förknippas med arabvärldens befolkning bor de flesta muslimerna i södra Asien, bl.a. i Indonesien, Indien, Bangladesh och Pakistan. Många muslimer finns idag också i södra och mellersta Afrika.

Samhällsordningen i de muslimska länderna är starkt påverkad av islam. De politiska, ekonomiska och sociala förhållandena grundar sig på islams lära. I en helt islamiskt styrd stat är det inte ett parti eller en folkmajoritet som har makten. Det är Gud ensam som styr. Men han gör det genom en regering av ställföreträdare i form av människor som följer Guds vilja och lagar givna i Koranen och sunna, vilka är giltiga i alla tider. Regeringen har den verkställande och tolkande makten men inte den lagstiftande, som är Guds.

ANNONS

ANNONS

Regeringen och parlamentet är ansvariga inför Gud för sina beslut. Det kan finnas ett råd av religionsspecialister som tolkar rätt islam, vars tolkningar sedan är bindande för regeringen. Statsskicket, som kallas teokrati (gudsstyre), kan naturligtvis ha varianter.

Islam visar inte upp något enhetligt samhällsmönster. Koranen och sunna tolkas olika runt om i världen. Samspelet mellan stat och religion ter sig också olika.

Dessutom har de islamiska traditionerna och de moraliska värderingarna påverkats och förändrats genom mötet med västerländska seder och bruk och den tekniska utvecklingen. Denna påverkan har inspirerat olika reformrörelser till en modernisering av islams föreställningsvärld och samhällssystem. Detta har resulterat i att de flesta länder har minskat religionens inflytande på samhällsskicket. Andra har infört en mer socialistiskt präglad samhällsordning (se nedan).

I vissa internationella frågor visar emellertid islam upp en stark politisk enhet. Men i övrigt är det politiska islam mycket motsägelsefullt. Det som är rätt i Tunisien kan vara helt fel i Indonesien.

Religiös väckelsevåg

De senaste årtiondena har en religiös väckelsevåg vuxit fram i den muslimska världen med mål att återinföra islam som enda samhällsordning. Tongivande för den islamiska väckelsen har framförallt varit Islamiska sällskapet (i Pakistan) och Muslimska brödraskapet i bl.a. Egypten och Syrien.

I många länder har förändringar skett genom att lagar ändrats och skärpts efter islams principer. De mest genomgripande förändringarna har skett i Pakistan, Iran och Afghanistan.

Den fundamentalistiska väckelsen har haft stora framgångar. Anledningen har bl.a. varit en djup oro för att västerländska seder och bruk skulle förändra de muslimska traditionerna och luckra upp religionen. Men det har också handlat om en revolt mot statsledare utan religiös förankring, mot diktaturregimer, mot sekulariseringstendenser och islamisk socialism. Det finns också muslimer som i fundamentalismen ser en samlande symbol för lag och ordning.

En islamisk bank kan varken låna in eller ut pengar med ränta som ersättningsmedel. Istället används ett investerings- och vinstsystem, där både sparare och investerare delar på vinsten men också på uppkomna förluster, vilket innebär ett ömsesidigt risktagande. Banken kan gå in som delägare i ett företag och istället för ränta får banken en uppgjord del av vinsten eller svarar för en del av förlusten. En annan finansieringsform som används vid handel är att banken köper ett varuparti och får del av vinsten vid försäljningen.

ANNONS

ANNONS

Det ekonomiska systemet

I islams teokratiska statsideal kan ekonomin varken kallas kapitalistisk eller socialistisk. Den är inte ens en blandning eftersom det är Gud som styr. Rättrogna muslimer menar att Koranen har lösningen på världens ekonomiska problem.

Islams ekonomiska system utgår från tanken att Gud en gång skapade världen för att dess tillgångar skulle komma alla människor till godo. Ytterst syftar systemet till att skapa social trygghet.

Islam tillåter privat ägande och stimulerar den fria företagsamheten. Gud äger allt och människan förfogar över sina ägodelar endast som Guds ställföreträdare. Man får äga saker men man får inte missbruka ägandet så att andra får lida. Ägandet får inte leda till att människor hänsynslöst utnyttjar varandra. Av den anledningen kan inte ekonomiska maktmonopol tillåtas. Den rätta balansen i detta system upprätthålls, menar man, av Koranens ekonomiska regler: fattigskatten, ränteförbudet, hasardspelsförbudet och arvslagarna.

Om reglerna tillämpas strikt uppstår inte de negativa effekter som andra system för med sig, menar de muslimska ideologerna. Ännu har dock inget muslimskt land helt lyckats förverkliga idéerna.

Den mest omstridda av de ekonomiska reglerna är riba (ränteförbudet). Somliga menar att ordet betyder förbud mot all slags ränta medan andra tolkar det som förbud mot ockerränta (ocker = utsugning). Ett av de koranställen som ligger till grund för riba lyder: "Men Gud har tillåtit handeln, medan han förbjudit ockret" [2:275].

Tanken bakom ränteförbudet är att ingen ska kunna tjäna pengar utan att arbeta. Ränteinkomster innebär att någon annan får betala. Någon annan kan vara en fattig person som blir utnyttjad av en rik.

 vissa muslimska länder är bankväsendet helt islamiserat och följer islamisk lag. I andra existerar banker i traditionell betydelse, alltså med vanligt räntesystem, vid sidan av de islamiska.

Riba inrymmer också förbud mot hasardspel, dvs spel om pengar. Till detta räknas även spekulativa vinster på kapital (t.ex. aktiehandel).

Islamtolkningar idag

Man kan idag urskilja flera strömningar som tolkar islam som samhällssystem på olika sätt. Motsättningarna kan vara stora. Tolkningarna skär rakt genom de båda huvudriktningarna: sunniter och shiiter.

ANNONS

ANNONS

Islamism (islamisk fundamentalism)

Islam innehåller en komplett samhällsordning, menar de islamiska fundamentalisterna eller islamisterna som de också kallas. Gud är lagstiftaren och styr genom Koranen och sunna med människor som ombud.

I Iran väntar man på den tolfte imamen al-Mahdis återkomst. Då ska den sanna teokratin upprättas. Fram till dess styr en interimsregering (interim = tillfällig under en begränsad period) bestående av religionsspecialister bland vilka en kan utses som den formelle ledaren.

Iran har gått mycket långt för att genomföra de islamiska idealen. Sharias stränga straff har införts. Skolorna är könsåtskilda, liksom arbets- och sällskapslivet. Musikförbud har införts under ramadan. Dödsdomar avkunnas mot muslimer som smädar islam.

Islamisterna eftersträvar jämlikhet ifråga om ekonomisk fördelningspolitik. Detta sker genom att zakat (fattigskatten) sköts av staten och att riba, (ränteförbudet) tillämpas.

Nationalism uppfattas som sekularism. Nationalstater är ett arv från kolonialtiden. Det går inte att skilja muslimer från muslimer. I det islamiska statsidealet ska alla muslimer ses som en nation, oberoende av språk eller etnisk tillhörighet.

Islamisterna finns idag i alla muslimska länder och utgör i regel en stark opposition mot den styrande regimen. I Pakistan och Iran är en islamisk samhällsordning mer eller mindre genomförd. Afghanistan styrs av en fundamentalistisk fraktion. I Indonesien, världens största muslimska land, och i Malaysia där islam är statsreligion, utgör fundamentalisterna ett hot mot regeringarna. Maktmedel används för att begränsa deras inflytande. I Algeriet är de fundamentalistiska krafterna så starka att de utgör ett existenshot för personer som har sekulära sympatier eller är influerade av västerländskt levnadssätt.

Sekularism

Sekularisterna anser att religionen tillhör individens privatliv. Staten och de styrande ska bygga en samhällsordning och ett lagsystem som tar hänsyn till både religiösa och ickereligiösa. Därför ska sekulära lagar utan religiös bakgrund stiftas. Fattigskatten, zakat, är ett religiöst påbud och därför frivillig.

ANNONS

ANNONS

Turkiet är exempel på ett muslimskt land som har en sekulär samhällsordning. Där förbjuder grundlagen all propaganda för en samhällsordning byggd på religionen. Det är också förbud mot att införa den islamiska lagen sharia som allmänt rättssystem. Däremot råder full religionsfrihet. Men religionen tillhör endast privatlivet. Detta har under de senaste decennierna varit en av orsakerna till den politiska oron i landet. Det finns en stark opposition som bl.a. kräver införande av islamisk statsordning.

I Tunisien finns många sekulära inslag i samhällssystemet. Under ramadan har kontor, restauranger och skolor sin verksamhet igång. Skolorna har ingen särdelning av pojkar och flickor.

Modernism

Modernisterna tolkar Koranen och sunna så fritt att innehållet lätt kan anpassas till de krav som teknik och vetenskapliga rön i ett modernt samhälle ställer. De kan tänka sig att ta emot vissa inslag från västerländsk kultur, men betonar att samhällsmönstret som helhet ska vara präglat av islam. Ränteförbudet tolkas så att det inte gäller vanlig bankränta utan enbart ockerräntor.

I dagens Iran uppträder modernisterna som en oppositionsrörelse mot den fundamentalistiska regimen. När de styrande fundamentalisterna vill tillämpa Koranens stränga vedergällningslagar, menar modernisterna att man ska stifta lagar som anpassas till nutid men som så långt det är möjligt bygger på islams värderingar. När fundamentalisterna säger att det är Gud som suveränt styr staten och samhället, svarar modernisterna med att det är statsledningen som styr med islam som instrument och som avgör vad som är islams värderingar.

Egypten styrs idag enligt modernistisk tolkning av islam. Fundamentalisterna, det Muslimska brödraskapet, utgör en del av oppositionen.

Traditionalism

Det gamla traditionella levnadsmönstret ska behållas. Därför behövs inga nya lagar. Koranen, sunna och sharia är tillräckliga, säger traditionalisterna. De är starka motståndare till förändringar och nymodigheter. De tillämpar ränteförbudet så strängt att de motsätter sig varje form av arbetsfri inkomst.

Traditionalister finns i de flesta muslimska länder men riktningen har delvis luckrats upp och ersatts eller kombinerats med tankar och idéer från både islamismen och sekularismen.

ANNONS

ANNONS

Islamisk socialism

Den socialistiska islamtolkningen har sin största utbredning i Nordafrika, t.ex. Tunisien. Islamisk socialism avvisar marxismens idé om klasskamp med hänvisning till att alla muslimer utgör en enhet inför Gud och att alla har lika värde inför Gud. Jämlikhet är ett socialistiskt mål. Men den ska åstadkommas genom en rättvis fördelningspolitik, inte genom indragning av privat egendom. Islamisk socialism fokuserar inte på arbetarklassen i samma grad som marxismen utan ser till alla samhällsgrupper.

I ekonomiskt avseende menar socialisterna att stora industrier, banker och försäkringsbolag ska ägas av staten. Men utöver detta tillåts privat verksamhet inom ganska vida ramar. Förutsättningen för det privata ägandet är att det inte leder till exploatering (utsugning).

Koranens ränteförbud följs inte bokstavligt av socialisterna. Men det används ibland för att förhindra ocker. Genom att förstatliga banker anser man att orättvis vinstfördelning motverkas.

I flera länder har socialisterna genomdrivit reformer på familjerättens område. Polygami (månggifte) har förbjudits i bl.a. Tunisien liksom mannens ensidiga rätt att förskjuta sin hustru. En minimiålder för att få ingå äktenskap har fastställts. I Somalia har lika arvsrätt för män och kvinnor införts.

Socialisterna vill avskaffa sharias regler för amputations- och prygelstraff.

Den socialistiska islamtolkningen syftar till en modernisering av religionen. Men detta innebär inte att muslimska socialister är antireligiösa.

Ofta förekommande missuppfattningar

När västerlänningar bedömer muslimska seder, uttryckssätt och politiska beslut, uppstår ofta missförstånd och missuppfattningar. Detta beror på att händelser och situationer relateras till västerländsk miljö, kultur och historia. Den muslimska världen har en helt annan referensram och dess historia innehåller andra händelser och andra personer än den västerländska. En muslimsk skolpojke känner inte till historiska hjältar i västerländsk historia. Han kan inte några namn på Jesu lärjungar. Däremot känner han till vad Muhammed gjorde, namnen på alla Muhammeds kusiner osv. Den enkle muslimske mannen på gatan har aldrig hört talas om Karl Marx. Däremot har han hört talas om Abu Bakr, en av Muhammeds följeslagare som inom islam räknas som en radikal socialist. Den iranska revolutionen 1979 kan jämföras med den franska revolutionen. Men den ska också ses mot bakgrund av den kamp som den tredje imamen Husayn år 680 utkämpade mot det umayyadiska kalifatet. Den palestinska kampen mot Israel ses av många muslimer som en motsvarighet till 1100-talshjälten Saladins kamp mot korsfararna.

ANNONS

ANNONS

En annan viktig faktor är de helt olika utgångspunkter muslimer och västerlänningar har för att ta ställning i olika frågor. Något överdrivet skulle man kunna säga att:

  • i den muslimska världen är den absoluta tron en självklar grundvärdering när man tar ställning till ett problem.
     
  • i västvärlden är sedan antiken det absoluta tvivlet och ifrågasättandet en självklar utgångspunkt när man tar ställning.

Mission och bistånd

Att sprida det muslimska budskapet är viktigt för varje rättrogen muslim. Ändå bedriver inte islam en aktiv mission för att omvända ickemuslimer till islam. Men islam har de senaste årtiondena fått en väsentligt ökad spridning i tredje världen och särskilt i Afrika. Detta beror dels på befolkningsexplosionen, dels på ökat ekonomiskt bistånd från muslimska länder.

Det internationella samarbetet mellan de muslimska länderna organiseras genom olika lokala och internationella samarbetsorgan. Störst är IKO - Islamiska konferensorganisationen (på engelska: OIC, Organization of the Islamic Conference) som består av 57 medlemmar och associerade. IKO arbetar för att främja det ekonomiska, politiska och kulturella samarbetet. Organisationen förvaltar stora utvecklingsfonder som stöder muslimska länder i tredje världen, moskébyggen och skolutveckling. Fonderna finansieras huvudsakligen av de rika oljenationerna i arabvärlden.

LÄS MER: Sharia - lagen

LÄS MER: Sharia - ett på uppenbarelsen vilande rättssystem

LÄS MER: Koranen

LÄS MER: Islams grunder

LÄS MER: Islam som världsreligion och vardagsreligion

Användbara begrepp

Fundamentalism är ett återvändande till vad man uppfattar som en religions eller ideologis grundläggande och ursprungliga lära, och utgör ett avståndstagande från upplevda kompromisser förorsakade av moderna religiösa, etiska, vetenskapliga och politiska idéer. En anhängare av fundamentalism kallas fundamentalist.

Modernism (islamisk modernism) är en benämning för åsikten att hela samhället ska vara präglat av islam. Men Koranen och sunna ska tolkas så fritt att innehållet kan anpassas till ett modernt och tekniskt utvecklat samhälle.

Riba: Koranens förbud mot ränteinkomster.

Sekularism syftar på att minska religionens samhällsbetydelse och istället låta religionen vara en privat angelägenhet. Sekularister förespråkar separation mellan stat och kyrka samt mellan religion och tro.

Sharia: Den gudomliga lagen, grundad främst på Koranen och sunna.

Socialism (islamisk socialism) är en benämning för åsikten om allas lika värde inför Gud. Den vill åstadkomma jämlikhet genom en rättvis fördelningspolitik. Den tillåter privat ägande men förbjuder exploatering och ocker. Stora industrier och banker ska ägas av staten.

Teokrati: Ett statsskick där Gud styr staten i form av en regering av mänskliga ställföreträdare.

Traditionalism (islamisk traditionalism) är en benämning på åsikter som syftar till att bevara det traditionella levnadsmönstret, som det sett ut genom århundradena. Inga nya lagar behövs utöver Koranen och sunna.

Tredje världen: Ett begrepp som främst används i samma betydelse som "u-länder" (utvecklingsländer). Begreppet myntades under kalla kriget då västvärlden var "första" och kommunistländerna "andra världen".
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Redogör för några olika tolkningar av det politiska islam.
     
  2. Hur är islams ekonomiska system uppbyggt?
     
  3. Vad innebär riba?
     
  4. Vilka är orsakerna till den fundamentalistiska väckelsevågen?

Ta reda på:

  1. Det finns hundratusentals muslimer i Sverige, de flesta invandrare. De tillhör tre olika riksorganisationer, som representerar olika islamtolkningar. Sök fakta om olika församlingar.

Diskutera:

  1. Diskutera vilka problem som kan uppstå i mötet mellan muslimskt och svenskt levnadssätt, t.ex. i fråga om skola, kvinnosyn, matvanor och etiska frågor.
     

 

FÖRFATTARE

Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop), Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare), Börje Andersson (läromedelsförfattare) och Åke Magnusson (läromedelsförfattare) 
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet Vad ska man tro? Religionskunskap för gymnasieskolan (tidigare utg. av Almqvist & Wiksell).

 

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 13 augusti 2020

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Politisk islam

S

Sharia - ett på uppenbarelsen vilande rättssystem

av: Leif Stenberg
2021-08-20

Det islamiska rättssystemet började utformas på 700- och 800-talen. Under århundradena har sharia formats i samspel med dels utvecklingen inom olika samhällen, dels tagit något olika skepnad beroende på tid och plats. Sharia finns inte i form av en lagbok utan i en rad olika texter, handböcker och samlingar. En grundtanke är att sharia ska vara ett system av regler som ger en muslim vägledning gällande religiösa förhållanden, samhällsliv, familjerätt och privatliv. Regelsystemet har genom tiderna utvecklats åt något olika håll. Det finns olika rättsskolor (eller s.k. riter) inom islam. En viktig poäng är att det inte är en fast ”lag”, utan ett rättssystem som avser att ge den enskilde muslimen en väg att följa i livet. De senaste århundradenas snabba samhällsutveckling har medfört att antalet tolkningar av sharia har ökat. Idag har de flesta länder med en muslimsk majoritetsbefolkning ett rättsväsende som utformats genom lagar, domstolar och rättspraxis, det vill säga som inte byggts på religion. Islam kan dock influera lagstiftningen, speciellt på familjerättens område.

+ Läs mer

S

Islam som världsreligion och vardagsreligion

av: Leif Stenberg
2020-04-29

Det var på den Arabiska halvön, framförallt i städerna Mekka och Medina, som islam växte fram under den första delen av 600-talet e.Kr. Islams siste profet Muhammed blev då inte bara en religiös förkunnare utan också ledare för den första muslimska samhällsbildningen. Islam kan ses som en världsordning, som ger anvisningar både om människans vardagliga handlande och om hur en stat ska styras. Samtidigt kan det som uppfattas som islam av en muslim röra sig om firande av helgdagar, matvanor och idén att man tillhör en religiös tradition. Uppfattningarna om vad det innebär att vara muslim skiftar följaktligen bland muslimer...

+ Läs mer

Podcast om Politisk islam

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Läs mer

Länkar om Politisk islam

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Re

Islam

Islam är en monoteistisk religion som grundades av profeten Muhammed på 600-talet e.Kr. Islam är idag utbredd över hela...

Re

Islams grunder

Allmänt om islam. Här hittar du fakta om islams troslära, seder och utövande i stora drag.

Re

Koranen

Koranen är islams heliga skrift och består av Muhammeds uppenbarelser som är en skildring av Guds (Allahs) budskap till...

Re

Olika riktningar inom islam

I det här avsnittet kan du läsa om islams tre största riktningar: sunni, shia och ahmadiya.

Re

Sharia - lagen

Efter Muhammeds död år 632 växte rättssystemet för den muslimska världen fram och tog fast form. På 900-talet...

Relaterade taggar

Re
Bild saknas

Religion och politik idag

Religion har i alla tider utnyttjats i politiska syften av ledare och politiker för att vinna...

Re
bibeltext

Fundamentalism

Fundamentalister tar fasta på religioners eller ideologiers grundläggande och ursprungliga lära och...

Sh
Flagga

Islamiska staten (IS)

Islamiska staten (IS), ibland även kallad ISIS (Islamiska staten i Irak och Syrien) är en...

Re
iran

Religion och konflikter

Många tror att religiösa motsättningar utgör en stor del av världens konflikter. Det är en...