Så här kan det se ut vid en rättegång i tingsrätten.
M

Rättegång - från brott till straff

I det här avsnittet ska vi titta på hur förloppet ser ut från att ett brott polisanmälts, tills att en påföljd utdöms vid en tingsrätt.

Men det är inte bara brottmål som avgörs vid Sveriges 48 tingsrätter, utan även tvistemål. Vi ska därför också gå igenom hur rättsprocessen i ett tvistemål går till.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

När ett brott har begåtts

Rättssäkerhet innebär att det det finns ett rättvist rättssystem, det vill säga att alla människor är lika inför lagen och att domstolarna inte dömer människor på lösa grunder. Därför är det viktigt att det finns tydliga riktlinjer för hur en rättsprocess ska gå till.

Det första som sker efter att ett brott har begåtts är att det anmäls till polisen. Därefter inleds det som kallas för förundersökning (som är samma sak som brottsutredning).

Efter att en misstänkt gärningsperson gripits tar åklagaren över och blir förundersökningsledare. Vid mindre allvarliga fall lämnas inte ärendet över till åklagaren. Det är åklagaren som tar ställning till om det finns tillräckliga bevis mot den misstänkte för att väcka åtal.

Åklagaren väcker åtal - ett brottmål skapas

För att kunna åtalas för ett brott måste den misstänkte ha fyllt 15 år, vilket är den ålder man blir straffmyndig i Sverige. Är den misstänkte yngre än 15 år så lämnas ärendet över till de sociala myndigheterna.

Vid ett åtal lämnar åklagaren över en stämningsansökan mot den misstänkte gärningspersonen till tingsrätten. Tingsrätten är den lägsta instansen (nivån) av domstolar i Sverige och det är där alla processer i brottmål tar sin början (se föregående avsnitt). Om tingsrätten anser att kriterierna för en stämningsansökan är uppfyllda så utfärdas en stämning.

I rättegångsbalken (RB) benämns den åtalade som "den tilltalade" (rättegångsbalken är det lagområde där alla bestämmelser kring rättsprocesserna står upptagna - se tidigare avsnitt). Den som är drabbad av brottet kallas å andra sidan för "målsägande".

Om brottet bedöms som allvarligt och påföljden (straffet) blir annat än böter, utses i de flesta fall en offentlig försvarare (försvarsadvokat) som ska föra den tilltalades talan under rättegången. Om den tilltalade blir frikänd betalar staten kostnaden för den offentlige försvararen. Men om den tilltalade döms, blir hen själv skyldig att betala kostnaderna för försvarsadvokaten. Som tilltalad kan man annars begära att biträdas av en privat försvarare, men då får man själv stå för kostnaden.

Rättegång kring ett brottmål

Rättegångens centrala del kallas för huvudförhandling. Det är juristdomaren som leder rättegången och är rättens ordförande. Det är domaren som ger ordet till parterna i rättegången. Domaren har tre nämndepersoner (lekmannadomare) till sin hjälp. Dessa är politiskt utsedda av de partier som representeras i kommunfullmäktige i den kommun där tingsrätten är belägen (det finns 48 tingsrätter runt om i Sverige). Nämndepersonerna måste dock vara opartiska och får aldrig ta ställning utifrån sin partitillhörighet. Nämndepersonernas roll är att ge rättegången en folklig och demokratisk förankring, men också att ge råd till domaren.

Parterna i själva brottmålet är den tilltalade (biträdd av sin försvarare) samt åklagaren som driver målet mot den tilltalade. Den målsägande, vars mål åklagaren driver, finns ofta på plats i rättssalen. Därutöver förekommer det ofta vittnen som ska förhöras under rättegången.

Själva rättegången börjar med ett upprop där ordföranden (domaren) ropar upp alla deltagande parter. Efter att domaren klargjort att det inte finns några hinder att genomföra rättegången, sker en gärningsbeskrivning. I den presenterar åklagaren vad som skett, vad den tilltalade är misstänkt för och om det finns något nekande eller erkännande av gärningen. Efter det gör åklagaren en sakframställan där förundersökningen presenteras. Här kommer även försvaret (försvarsadvokaten) med sina invändningar.

En viktig del av rättegången är förhören. Först förhörs den målsägande av både åklagaren och av försvararen. Sedan förhörs den tilltalade och slutligen följer förhör med eventuella vittnen till gärningen.

I sitt slutanförande ger åklagaren en sammanfattning av åtalet och lämnar ett yrkande om påföljd. Med det menas att åklagaren ger ett förslag till rätten om vilken påföljd som är lämplig.

Efter slutanförandet samlas domaren och nämndepersonerna för överläggning. Detta sker bakom stängda dörrar och ingen annan får närvara. Domaren redogör här för sin uppfattning och nämndepersonerna får tillfälle att ge sin syn på målet. I flertalet fall är domaren och nämndepersonerna eniga om vilken påföljd som ska utdömas. Det kan dock inträffa att tingsrätten inte är enig och då utdöms den påföljd som är lindrigast för den tilltalade. Ett åtal kan också ogillas av tingstätten, vilket innebär att den tilltalade frikänns (t.ex. i brist på bevis). Åklagaren har alltid möjlighet att överklaga en frikännande dom till andra instans (hovrätten).

Den sista delen av rättegången är när domen avkunnas (meddelas officiellt). Detta sker antingen direkt i anslutning till rättegången eller inom 14 dagar.

De påföljder som man kan dömas till i Sverige är böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn med samhällstjänst, vård inom socialtjänsten eller rättspsykiatrisk vård. Det kan också vara så att den åtalade frias.
 

Viktiga begrepp

Förundersökning: Ett annat ord för brottsutredning och inleds efter att ett brott anmälts till polisen.

Åklagare: Är den som blir förundersökningsledare i ett fall då en misstänkt gärningspersonen gripits. Åklagaren representerar staten och driver målet mot den tilltalade under domstolsprocessen.

Stämningsansökan: Vid ett åtal lämnar åklagaren över en stämningsansökan mot den misstänkte gärningspersonen till tingsrätten. I denna ansökan presenterar åklagaren sina yrkanden. Med det menas att det framgår hur åklagaren vill att rätten ska besluta. Sen är det upp till rätten att ta ställning till yrkandet.

Tilltalad: Den som är åtalad kallas för tilltalad.

Målsägande: Är den som är drabbad av brottet (brottsoffret).

Offentlig försvarare (försvarsadvokat): Försvararen som för den tilltalades talan i rätten. Försvararen får inte ta ställning mot den tilltalade.

Domare: Är den som håller i huvudförhandlingen och som tillsammans med nämndepersonerna enas om en lämplig påföljd (straff).

Nämndeperson: Dessa (män och/eller kvinnor) är vid en huvudförhandling i tingsrätten tre till antalet. Nämndepersoner utses av  de politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige där respektive tingsrätt finns. De måste dock vara opartiska och får aldrig ta ställning utifrån sin partitillhörighet. Nämndepersonernas roll är att ge rättegången en folklig (demokratisk) förankring och komma med råd till domaren.

Påföljd: En gemensam benämning för de straff som kan utdömas vid en domstol.

Vad gäller i ett tvistemål?

Ett tvistemål uppstår då två parter är oense och frågan endast går att lösa på rättslig väg.

Ett tvistemål inleds när någon lämnar in en stämningsansökan med ett yrkande (orsaken till tvisten) till tingsrätten. Personen som lämnar in stämningsansökan kallas för kärande och om tingsrätten tar upp målet kallas motparten i målet för svarande. Den som är svarande ska lämna in en kommentar (svaromål) till tingsrätten där denne tar ställning för eller mot stämningsansökan. I flertalet fall är svaromålet nekande till yrkandet.

I de fall då parterna inte kommer överens sammankallar tingsrätten de inblandade till ett sammanträde som leds av en juristdomare. Under detta sammanträde försöker tingsrätten sätta sig in i ärendet och om det är möjligt försöka få parterna att lösa tvisten genom förlikning, d.v.s. att parterna själva kan komma fram till ett bud eller en överenskommelse.

Om inte parterna kan förlikas inleder tingsrätten en huvudförhandling i ärendet. Under huvudförhandlingen, som leds av en juristdomare, får inte parterna komma med nya bevis eftersom tvistemålet måste vara uppbyggt på fakta som framkommit innan rättegången. Då rättegången inleds får parterna själva driva processen. Tingsrätten förhåller sig passiv och lyssnar in de argument som framkommer. Den som lämnat in stämningsansökan har bevisbördan. Det innebär att det är käranden som ska presentera bevis mot motparten (svaranden).

I tvistemål som rör större ekonomiska värden deltar en till tre juristdomare vid huvudförhandlingen. I de fall då det handlar om lägre ekonomiska värden är det oftast bara en juristdomare med. I familjemål sitter även tre nämndepersoner med under huvudförhandlingen.

Tvistemål kan bli ekonomiskt dyra att driva eftersom den som förlorar tvistemålet i de flesta fall också måste betala motpartens rättegångskostnader. Undantag gäller för familjemål. I dessa står var och en av parterna för sina egna rättegångskostnader.

Tvistemål delas in i två olika kategorier:

  • Dispositiva tvistemål handlar om ärenden kring pengar, arv, testamenten med mera. I dessa tvistemål är det parternas yrkanden som styr hur domstolen dömer. Här tillåts att parterna förlikas själva och gör upp om en lösning.
  • Indispositiva tvistemål berör ärenden såsom äktenskapsskillnad, vårdnad av barn eller umgängesrätt vid skilsmässa. I dessa tvistemål har staten ett sådant intresse i själva sakfrågan att de enskilda parterna inte får avgöra tvisten själva genom förlikning. I ett indispositivt tvistemål kan således domstolen döma mot parternas yrkanden, t.ex. till förmån för barnet (eftersom barnets bästa alltid betraktas som det viktigaste).

Uppgifter och frågor

Frågor till texten

  1. Varför är det viktigt med rättssäkerhet?
     
  2. Vad menas med en förundersökning?
     
  3. Hur många tingsrätter finns det i Sverige?
     
  4. Vad har åklagaren för funktion i rättssystemet?
     
  5. Vad menas med en huvudförhandling?
     
  6. Vad har nämndepersonerna för uppgift vid rättegången?
     
  7. Vad gör åklagaren i slutförandet?
     
  8. Vad innebär ett tvistemål?
     
  9. Vad skiljer ett disponibelt tvistemål från ett indisponibelt tvistemål?
     
  10. Vilka är de främsta skillnaderna mellan hur rättsprocessen går till vid ett brottmål jämfört med ett tvistemål?

Diskutera:

  1. Är det rätt att straffmyndighetsåldern i Sverige är 15 år? Borde denna gräns sänkas eller höjas? Motivera ditt svar.
     
  2. Försvarsadvokatens uppgift är att biträda den tilltalade. Skulle du kunna tänka dig att arbeta som försvarsadvokat i framtiden? Vilka tror du är de största svårigheterna med detta yrke?

 

Litteratur
Eva Lundberg, Mikael Pauli, Erik Öman, Privatjuridik, Gleerups Utbildning AB, 2011.
Kjell Lundmark, Ulf Staberg, Arne Halvarson, Sveriges statsskick - Fakta och perspektiv, Liber Ab, 2009.
Mattias Nilsson, Juridiken - En introduktion till rättsvetenskapen, Jure förlag, 2011.
Niklas Eklund, Polisen - verksamhet och arbete, Liber, 2018.
Stefan Melin, Juridikens begrepp, Lustus, 2012.
Stefan Melin, Våra domstolar: organisation och verksamhet, Norstedts juridik, 2012.
Torbjörn Larsson, Det svenska statsskicket, Studentlitteratur AB, 1997


Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 4-6 och Samhällskunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplan för Privatjuridik.


 

I det här avsnittet ska vi titta på hur förloppet ser ut från att ett brott polisanmälts, tills att en påföljd utdöms vid en tingsrätt.

Men det är inte bara brottmål som avgörs vid Sveriges 48 tingsrätter, utan även tvistemål. Vi ska därför också gå igenom hur rättsprocessen i ett tvistemål går till.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

När ett brott har begåtts

Rättssäkerhet innebär att det det finns ett rättvist rättssystem, det vill säga att alla människor är lika inför lagen och att domstolarna inte dömer människor på lösa grunder. Därför är det viktigt att det finns tydliga riktlinjer för hur en rättsprocess ska gå till.

Det första som sker efter att ett brott har begåtts är att det anmäls till polisen. Därefter inleds det som kallas för förundersökning (som är samma sak som brottsutredning).

Uppdaterad: 09 oktober 2018
Publicerad: 22 maj 2018

Annons

Lärarmaterial om Rättegång - från brott till straff

av:
Brottsoffermyndigheten
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Barn och unga har rätt att få information om vad som är ett brott.
av:
Brottsoffermyndigheten
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Med hjälp av detta material kan du ge en koncentrerad, informativ och realistisk bild av hur en svensk rättegång kan gå till. Målgruppen är i första hand ungdomar i åldern 15–20 år.

Podcast om Rättegång - från brott till straff

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-10-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad som händer när ett brott begås - från gripande till dom.

Länkar om Rättegång - från brott till straff

Sortera efter:
          

Genomgång (12:40 min) där SO-läraren Mikael Friberg går igenom lag och rätt. Här berättas bl.a. om: rättsstaten Sverige, olika straff (påföljder), brottstatistik samt hur en rättegång går till.

Spara som favorit
          

Rättegångsskolan är ett interaktivt läromedel från Brottsoffermyndigheten där du får lära dig hur en rättegång går till. Om du har utsatts för brott står du troligen inför en ovan situation som kan göra dig orolig och osäker. Det kan vara svårt att veta vart du ska vända dig för att få stöd och för att få svar på dina frågor. På den här sidan finner du förhoppningsvis svaren. Obs! Här hittar du även en lärarhandledning till materialet >
 

Spara som favorit
          

Här får du lära dig mer om hur en rättegång i tingsrätten går till. Webbplatsen drivs av Sveriges Domstolar som är samlingsnamnet för domstolarnas verksamhet. Webbplatsen domstol.se innehåller information som är generell för alla domstolar.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:29 min) där SO-läraren Magnus Söderbom berättar om de viktiga personerna i en rättegång: målsägande, åklagare, försvarsadvokat, domare och nämndemän.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:57 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson förklarar vägen genom rättssystemet. Här får du följa Nisses väg från brott till straff.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:38 min) där SO-läraren Mikael Larsson redogör för några begrepp inom arbetsområdet lag och rätt.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:16 min) där SO-läraren Mikael Larsson redogör för händelsekedjan som följer efter att ett brott begåtts till att påföljd bestäms. 

Spara som favorit
          

Genomgång (7:25 min) av SO-läraren Jimmy Holst som berättar om olika straff som används i Sverige (för lag och rätt 7-9).

Spara som favorit
          

Genomgång (14:21 min) av SO-läraren Mikael Bruér som förklarar hur en rättegång går till. Här berättas om olika ärenden, olika domstolar, de som deltar i en rättegång samt om hur rättegången går till.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (6:02 min) för mellanstadiet och högstadiet där SO-Sara berättar om brott och straff. Filmen tar upp vad som händer efter att ett brott ägt rum.

Spara som favorit
          

Keynote-presentation (4:29 min, utan ljud) om Lag och rätt. Bilderna växlar snabbt så använd paus-funktionen om du inte hinner med. Presentationen är gjord av SO-läraren Johan Eriksson, Runan skola, Sollentuna.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (18:46 min) av läraren Peter Zier som berättar allmänt kring temat "lag och rätt". Här berörs främst det svenska rättsväsendet - hur en rättsprocess går till och olika påföljder (straff) av brott.

Spara som favorit
          

Kortfattad pedagogisk genomgång (2:34 min) där det berättas om rättsprocessen - vad som händer - efter att ett brott begåtts. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

Lättförståelig pedagogisk genomgång (5:35 min) där läraren Andreas Fjäll berättar kortfattat om vår svenska ordningsmakt. Varför har vi polis? Vilka är polisens uppgifter? Hur går en rättegång till?

Spara som favorit
          

Lättförståelig pedagogisk genomgång (4:56 min) där läraren Andreas Fjäll berättar kortfattat om brott och straff. Varför finns straff? Vilka straff finns?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om synen på dödsstraff förr och idag. I tusentals år har dödsstraff varit en självklarhet i alla kända samhällen. Men sedan bara några decennier är det i stället ett undantag. Vad var det egentligen som hände?

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (14:20 min) inom ämnet lag och rätt där SO-läraren Robert Dahlqvist förklarar hur en rättegång kan gå till. Här förklaras också en rad olika begrepp som hör till ämnet.

Spara som favorit
          

På Brottsförebyggande rådets webbsida finns ett temaarkiv med mängder av faktaartiklar om brott och kriminalitet. Här finns faktaartiklar i ämnen som: våld mot kvinnor, organiserad brottslighet, hatbrott, människohandel, ungdomsbrottslighett, miljöbrott, brottsoffer, narkotikabrott, sexualbrott o.s.v.

 

Spara som favorit
          

På Högsta domstolens hemsida finns samtliga protokoll för alla rättsfall sedan 2003 i fulltext. En guldgruva för dig att ösa ur för att få en inblick i hur svenska domare på högsta nivå resonerar och dömer. Här finns även många rättsfall som är kända och uppmärksammade i media.

Spara som favorit
          

På Kriminalvårdens webbsida hittar du mängder med statistik som kan associeras till brott och straff.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett historiskt perspektiv.

Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i rättvisans namn?

Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.

Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt lagstiftningsprocessen samt Sveriges...

Om skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Fokus ligger på straffrätten och vilka gärningar som räknas som brottsliga samt...

Teorier om varför människor begår brott. Här berörs också olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd i Sverige, brottsoffrens...