Folkungaätten, traditionell benämning på den kungadynasti som styrde Sverige åren 1250-1364 och som ska ha härstammat från den mytiske Folke filbyter, förment (förmodad) farfars farfar till Birger brosa.
För att skilja Folkungaätten från de "äkta" folkungarna, som ju faktiskt stod i opposition mot ätten, brukar ibland beteckningen Bjälboätten användas i stället. Ätten hade sina stamgods i Bjälbo i Östergötland.
Benämningen Folkungaätten uppkom under 1600-talet genom en sammanblandning av Folke jarl, den äldste kände "äkte" folkungen (död 1210) och Birger brosas farfar Folke den tjocke.
Folkungaättens vapen, ett lejon, ingår än i dag i det svenska riksvapnet.
LÄS MER: Birger brosa
LÄS MER: Birger jarl
LÄS MER: Magnus Ladulås
LÄS MER: Valdemar Birgersson
LÄS MER: Birger Magnusson
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Här hittar du material som kan relateras till Folkungaätten (Bjälboätten).
Sveriges medeltid (1050-1520) brukar räknas från mitten av 1000-talet då riket började bli kristet. Sveriges enande som ett rike var dock en långdragen process. Under 1100-talet rådde ständiga tronstrider och det var först under Folkungaättens styre (1250-1364) och dess centralisering av statsmakten som Sverige blev ett mer enat rike. Under 1300-talet drabbades Sverige av två stora katastrofer - agrarkrisen och digerdöden - varefter det politiska läget under senare delen av århundradet blev instabilt. I samband med bildandet av Kalmarunionen 1397 tycktes allt bli bättre, men en bit in på 1400-talet uppstod konflikter. Unionstiden kom att präglas av maktkamp mellan olika politiska grupperingar, inbördeskrig och bondeuppror. Sveriges medeltid slutar vid Stockholms blodbad 1520 som ledde till Gustav Vasas maktövertagande och Kalmarunionens upplösning 1523...
Kring midsommar 1319 lyftes den treårige Magnus Eriksson - kung av Sverige och Norge - upp på Mora stenar för att mottaga svenskarnas hyllning. I det lyftet inleddes en lysande kunglig bana som under lång tid sammanföll med glansperioden i svensk medeltid, för att mot slutet, efter att digerdöden drabbat landet, vända till det motsatta...
Kring slutet av 1200-talet förändrades det svenska samhället i grunden. Kungamakten stärktes och riket blev mer centraliserat (centralstyrt). Man kan se det som en pyramid med kungen i toppen, adeln och präster under, och en bred bas av allmogen (alla andra) som fick betala alla skatterna och tvingades till dagsverke för adeln och kyrkan...
I medeltidens Sverige fick den skattpliktiga delen av befolkningen betala skatt både till kungamakten och till kyrkan. I den här artikeln kan du läsa om vilka skatter kungen skulle ha och hur skatterna till kyrkan fungerade.
Artikel i tidningen Populär Historia där Henric Bagerius berättar om kung Magnus Eriksson. Få svenska regenter har fått utstå lika mycket smutskastning som Magnus Eriksson. En av hans hårdaste vedersakare var heliga Birgitta som påstod att Sveriges kung älskade män mer än något annat. Därför måste han bort.
I det här avsnittet (43 min) beskrivs perioden 1100-1350, den tidiga svenska medeltiden med fokus på Birger jarl och hans liv. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.
Avsnitt (28 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1994) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. I historien om Nyköpings gästabud finns allt för en klassisk pjäs - med den skillnaden att allt hänt på riktigt. Blodig brödrafejd, ruttna och giriga hovmän, falska kvinnor, mord och svek. Svensk medeltidshistoria...
Faktasida på Bengans historiasidor där det berättas om Folkungaätten. Den ätt som regerade över Sverige åren 1250-1364 kallas för Bjälboätten efter orten Bjälbo i Östergötland varifrån de härstammade - först på 1600-talet började man felaktigt att använda epitetet Folkungaätten...
Faktasida på Tacitus webbplats där du hittar fakta om Folkungaätten (Bjälboätten) och några av dess viktigaste representanter: Valdemar Birgersson, Magnus Ladulås, Birger Magnusson, Magnus Eriksson, Erik Magnusson och Håkan Magnusson. Den ätt som regerade över Sverige åren 1250-1364 kallas vanligen för Folkungaätten även om vissa moderna historiker anser att den borde kallas för Bjälboätten efter den ort i Östergötland som de härstammade ifrån. Det var egentligen först på 1600-talet som ätten började kallas för Folkungaätten...
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats. Här hittar du bl.a. utförlig fakta om Folkungaätten.
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Nyköpings gästabud. Följ med till Nyköpings gästabud, 700 år efter de ödesdigra händelserna, som ledde till två hertigars död och ett svenskt inbördeskrig.
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Magnus Eriksson. Korrumperad, homosexuell och pestdrabbad. Anklagelserna mot rekordkungen Magnus Eriksson har varit många, men nu, 700 år efter att ha valts till kung, tas han åter till heders...
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats. Här hittar du bl.a. utförlig fakta om kung Erik Magnusson. Som Magnus Erikssons förstfödde son var Erik laglig arvtagare till hans norska krona och den närmaste kandidaten till tronföljden i Sverige (och det därmed förenade Skåne)...
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats. Här hittar du bl.a. utförlig fakta om Birger Magnussons liv. Tack vare sin härstamning från Sveriges mäktigaste stormannaätt kunde Birger redan tidigt framträda som en av rikets främsta män, rivaliserande med sin frände jarlen Ulv Fasi. I motsättning till dennes tvetydiga politik slöt han sig nära till konung Erik Eriksson; ett uttryck för denna förbindelse är hans giftermål med konungens syster Ingeborg, vilket torde böra dateras till mitten av 1230-talet...
Kort artikel på Svenskt militärhistoriskt biblioteks webbplats där du kan läsa om Birger Magnusson. När Magnus Ladulås dör år 1290 är Torkel Knutsson utsedd till riksföreståndare och förmyndare för Birger, Magnus Ladulås son. Birger valdes till tronföljare redan år 1284. Torkel förvaltar pundet väl, lugna och goda år präglar hans tid. För att undvika tronföljdskonflikter kastar han den förförre kungens Valdemar Birgersson ende son Erik Valdemarsson i fängelse...
Biografiskt lexikon för Finland har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Birger jarl. Birger Magnusson härstammade från den mäktigaste stormannaätten i Sverige. Han erhöll tidigt viktiga uppdrag och ledde det s.k. andra korståget till Tavastland i slutet av 1230-talet. Ämbetet som jarl tillträdde han 1248. När kung Erik dog 1250 valdes Birgers son Valdemar till kung. Birger själv innehade dock den verkliga makten till sin död 1266. Birger jarl samarbetade med kyrkan och slog brutalt ner all opposition. Inrikespolitiskt är han främst ihågkommen som lagstiftare. Under hans tid konsoliderades riket och centralmaktens ställning stärktes..
Avsnitt på Bengans historiasidor där du kan läsa om Birger Brosa. Birger Brosa har omtalats som jarl från och med 1174, och hans släktskapsförbindelser med både Sveriges och Norges kungar gjorde honom till en mycket inflytelserik makthavare. Dessutom gift med en dansk kungadotter. Birger Brosa var en stark och envis ledargestalt som lyckades hålla fred i Sverige under många år, först efter hans död 1202 startade fejderna igen...
Utförlig fakta om Birger Brosa. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.
Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om folkungarna och vilka de var. Vad få vet är att de personer som vi brukar kalla folkungar – dvs. Birger jarl och hans ättlingar – inte alls kallade sig så. Förhållandet var det motsatta. Birger jarl och hans familj var inte sällan dödsfiender till folkungarna. Deras egen släkt hette alltså inte Folkungaätten, trots allt som står i gamla historieböcker...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...
Här hittar du material som kan relateras till olika kungar och kejsare och deras livsöden genom...
Birger jarl (ca 1210-1266), egentligen Birger Magnusson, tillhörde den mäktiga Folkungaätten och...
Birger brosa (död 1202) var Sveriges jarl från 1174. Birger, som fått tillnamnet brosa (= den...
Birger Magnusson (ca 1280-1321) var son till Magnus Ladulås och svensk kung 1290-1318. Birger var...
Erik Magnusson (1282-1318) var hertig och son till Magnus Ladulås. Erik ärvde Sveahertigdömet, i...
Magnus Eriksson (1316-1374) var Sveriges kung 1319-1364 och den siste svenske kungen av...
Magnus Ladulås, egentligen Magnus Birgersson (död 1290). var son till Birger jarl. Han ärvde efter...
Folkungarna eller de äkta folkungarna är en benämning på den stormannagruppering som under 1200-...
Valdemar Birgersson (död 1302) var svensk kung 1250-1275. Valdemar Birgerssons val till kung 1250...
Tyrgils eller Torgils Knutsson (död 1306) tillhörde en närstående släkt till Folkungaätten och kom...
Algotssönerna var en västgötsk stormannasläkt, benämnd efter lagmannen Algot Brynolfsson (död 2302...
Erikskrönikan är benämningen på den äldsta av de svenska rimkrönikorna. Den skildrar Sveriges...
