Vi utsätter djur för saker som vi idag inte skulle drömma om att utsätta människor för. Vi använder dem i plågsamma experiment. Vi föder upp dem till mat och kläder under onaturliga förhållanden i stora djurfabriker. Kan det vara försvarbart eller borde allt djurutnyttjande upphöra? Vilken hänsyn bör vi egentligen visa andra djur?
Sådana frågor diskuteras inom djuretiken som handlar om hur man i praktiken kan tillämpa olika etiska uppfattningar på frågor om djurs värde och hur vi bör behandla andra djur.
"Människan är ett djur bland alla andra"
Att inte visa hänsyn till andra djur enbart för att de tillhör en annan art är för djuretiker en slags artdiskriminering efter engelskans speciesism och kan likställas med andra former av förtryck, som rasism och könsdiskriminering. Finns det någon egenskap som skiljer människan från djuren på ett avgörande sätt och som kan försvara att människan använder andra djur för mat, kläder och underhållning?
Evolutionslärans skapare Charles Darwin (1809–1882), fastslog i sin bok ”Om arternas uppkomst” (1859) att människor lyder under samma utvecklingsprinciper som allt annat liv. Darwin visade att skillnaderna mellan människor och djur inte var så stora som man tidigare antagit. Även intellektuella och moraliska egenskaper som man tidigare hade betraktat som speciella för människan är ett resultat av evolutionen. Gränsen mellan människan och den övriga naturen försvann och människan blev ett djur bland alla andra.
Enligt evolutionsläran finns det alltså inte några egenskaper som alla människor har, men som inga andra individer inom andra arter har. Skulle man trots allt upptäcka en sådan egenskap eller förmåga har det ingen betydelse, säger djuretiker. Det är inte etiskt relevant, för om t.ex. intelligens var relevant för hänsyn skulle intelligenta människors behov och intressen vara viktigare än andras. Vilket vore oacceptabelt, menar den australiske djuretikern Peter Singer. Vad skulle då hända med spädbarn, gravt mentalt handikappade och ålderssenila? Skulle de också kunna användas till mat och kläder eller tvingas uppträda på cirkus?
”Alla djur är jämlika ...”
Singer hävdar att alla djur är jämlika i sin uppmärksammade bok ”Djurens frigörelse” från 1975. Jämlikhet är en moralisk princip som går ut på att visa samma hänsyn till alla individers behov och intressen, säger Singer.
Om en varelse kan uppleva smärta och välmående så har den också behov och intressen och eftersom människor inte är ensamma om att uppleva smärta och välmående så är människor och andra djur i grunden jämlika. Att tillfoga ett djur smärta innebär att man går emot denna önskan, och det är oetiskt enligt Singer. Vi bör visa en jämlik hänsyn till alla djur som har önskningar och intressen, anser Singer. Vilka djur det rör i praktiken är osäkert. Men det gäller åtminstone för samtliga ryggradsdjur som modern forskning visat kan uppleva smärta.
Singers slutsats blir att vi bör avstå från många slags djurförsök och djurhållning för matproduktion och päls bör upphöra helt. Det går ju enkelt att ersätta pälskläder med annat material och animalisk föda som kött, ägg och mjölk med djurfria, veganska alternativ. De positiva konsekvenserna för djuren är mycket större än de eventuella negativa konsekvenserna för oss människor.
Djur har rättigheter
Den amerikanske djuretikern Tom Regan (född 1938) vill gå längre än Singer och har en annan uppfattning där man fokuserar på rättigheter. I boken ”Djurens rättigheter” (1983) tillskriver Regan alla djur som är ”livssubjekt” – dvs. medvetna varelser, med upplevelser och en individuell välfärd – ett egenvärde.
En individ med ett egenvärde har enligt Regan rätt att bli behandlad med respekt, oavsett hur viktig eller användbar denna individ är för andra. De som inte respekterar andras egenvärde handlar oetiskt och kränker deras rättigheter. Detta innebär att man inte kan offra en individ för att andra ska få det bättre, vilket Singers uppfattning kan ge utrymme för.
Enligt Regan är alltså all användning och förtryck av djur mot deras vilja oetiskt och förkastligt. Vi bör upphöra med all sorts djuranvändning, d.v.s. avskaffa alla djurförsök, all pälsdjursuppfödning, all djurhållning för matproduktion o.s.v..
Men Regans synsätt är inte oproblematiskt. Är det rimligt att inte utföra ett enda plågsamt försök på ett livssubjekt oavsett hur mycket nytta det kan göra för många andra livssubjekt? Regan skulle förmodligen fråga om vi skulle tänka likadant om livssubjektet vore en människa?
Sammanfattning
Som vi sett finns det starka argument för att vi människor bör visa hänsyn till andra djur. Däremot finns det olika uppfattningar om grunden för detta. Åsikterna om vilka djur vi bör visa hänsyn och vilka rättigheter andra djur har varierar och diskussionen om eller när det kan vara försvarbart att använda djur pågår fortfarande inom djuretiken.
Text: Pernilla Alpmo, gymnasielärare i filosofi, historia och religionskunskap samt läromedelsförfattare och representant för Forska Utan Djurförsök
Hemsida: Forska Utan Djurförsök
