Antal invånare: 6 769 151 (2021)
Huvudstad: Beirut
Ett stelbent politiskt system som drogs upp på 1920-talet under fransk förvaltning har förblivit Libanons gissel. De kristna, maroniterna, söker fortsatt stöd i väst och landets muslimer i grannländerna. Mellan 1975 och 1990 rasade ett inbördeskrig som berörde hela regionen och motsättningar, särskilt med Israel, återkommer. Krigen har följts av en ekonomisk kris så djup att det natursköna landet vid Medelhavets östra kust beskrivits som "en stat som kollapsar i slow motion".
Befolkning
Över 90 procent av befolkningen i Libanon brukar betecknas som araber även om invånarnas historiska ursprung är mycket blandat. Libaneserna identifierar sig inte främst som araber utan religion, politisk tillhörighet och släktskap avgör vilken “folkgrupp” man räknar sig till. Särskilt den religiösa tillhörigheten är viktig. Den icke-arabiska minoriteten utgörs främst av armenier, kurder, assyrier/syrianer, turkar och greker.
Religion
Religion i Libanon handlar om mycket mer än trosutövning. Religionstillhörigheten ligger som grund för en uppdelning av samhället där varje grupp har sin egen politiska kultur, samhörighet och ledare. Den styr de lagar som reglerar privatlivet, såsom förlovning, giftermål, skilsmässa, arv och adoption.
Politiskt system
Libanon är en sekulär republik där regeringsmakten bygger på balans mellan de största religiösa grupperna: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser. Sedan 2005 har politiken mestadels drivits av två stora allianser, den ena dominerad av sunnimuslimer, den andra av shiiter. En proteströrelse tog fart 2019, med krav på en ny författning och en ny vallag. Men det som såg ut som något av en ny arabisk vår har förbytts i djup kris.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Staten är sekulär, men alla viktiga beslut i Libanon präglas – också enligt lag – av att befolkningen är splittrad på många folkgrupper med olika religion. Rättigheterna som stärker gruppen begränsar ibland individen, men Libanon har ett förhållandevis öppet debatt- och medieklimat.
Utrikespolitik och försvar
Före inbördeskriget 1975–1990, då de kristna grupperna dominerade politiken, försökte Libanon hålla sig neutralt i regionens konflikter samtidigt som relationerna till väst, särskilt Frankrike, var nära. Under kriget fick Syrien ett starkt grepp om landet och sedan dess har både inrikes- och utrikespolitiken dominerats av frågan om hur Libanon ska förhålla sig till Syrien. Gentemot Israel pyr olösta konflikter.
Ekonomi
Höjda priser på samhällsservice som vatten, el och teletjänster. Täta avbrott. Fler och fler förlorar sina jobb. Valutan rasar i värde. Uttag från banker begränsas. Libanon har blivit ett land där människor begår bankrån för att få ut sina egna pengar. Ekonomin är i fritt fall, med statsbankrutten nära och skriande behov av internationella krislån. Till det kan läggas en till stora delar raserad huvudstad.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Libanons geografi >
Sociala förhållanden
Fattigdom och brist på resurser har antagit akuta proportioner i Libanon under den ekonomiska kris som skakat landet särskilt alltsedan 2019. I flera år hade förhållandena dessförinnan också förvärrats av en strid ström av flyktingar från det syriska inbördeskriget. Till det kommer sprängämneskatastrofen i Beirut 2020, som slagit ut stora delar av sjukvården och gjort flera hundratusen av huvudstadens invånare hemlösa.
Besök Landguiden och läs mer om Libanon.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
