S

Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför.

Historiebruk

I det här avsnittet kan du läsa om historiebruk i dess vanligaste former: vetenskapligt historiebruk, existentiellt historiebruk, moraliskt historiebruk, kommersiellt historiebruk, ideologiskt historiebruk samt icke-bruk av historia.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är historiebruk?

Historiebruk handlar precis som begreppet föreslår om hur vi brukar historien: akademiker kan göra det i forskningssyfte medan politiker och andra beslutsfattare kan använda historia och historiska händelser för att berättiga sina beslut och handlingar i nuet. Historiebruk handlar således om förståelse av hur och i vilket syfte olika aktörer använder sig av historia.

I det här avsnittet kan du läsa om historiebruk i dess vanligaste former: vetenskapligt historiebruk, existentiellt historiebruk, moraliskt historiebruk, kommersiellt historiebruk, ideologiskt historiebruk samt icke-bruk av historia.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är historiebruk?

Historiebruk handlar precis som begreppet föreslår om hur vi brukar historien: akademiker kan göra det i forskningssyfte medan politiker och andra beslutsfattare kan använda historia och historiska händelser för att berättiga sina beslut och handlingar i nuet. Historiebruk handlar således om förståelse av hur och i vilket syfte olika aktörer använder sig av historia.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Avsändare: Personen, gruppen, företaget eller organisationen som ligger bakom den historia som presenteras.

Det förflutna: Allt som har hänt genom tiderna fram till nuet. Det innefattar alla människors liv och leverne fram tills idag. Man kan därför säga att det förflutna täcker allt som ägt rum, inklusive alla människors upplevelser och syn på sin omvärld.

Historia är alltså inte samma sak som det förflutna (se ovan). Något förenklat kan man istället säga att historia bygger på händelser i förfluten tid och på utforskningen av dessa händelser. Läs mer >

Historiebruk berör frågorna om hur det förflutna gestaltas till historia i olika delar av historiekulturen - på institutioner eller under politiska, kommersiella och existentiella villkor. Historiebruk kan också sägas handla om hur denna historiekultur konsumeras och påverkar ditt historiemedvetande.

Historiekonsument: Person eller personer som konsumerar (använder, köper, läser, tittar/lyssnar på, spelar osv) saker med innehåll av historia.

Historiekultur: Hur historia uppfattas på en kollektiv nivå.

Historiemedvetande: Hur historia uppfattas på en individuell nivå.

Historierevisionism handlar om omskrivning av historia och historiska fakta för att uppfylla specifika politiska eller ideologiska syften. Historierevisionism kan både handla om förfalskning av fakta men också om omtolkningar och presentation av redan kända fakta för att få dem att passa en viss agenda.

Minnespolitik är en ständig pågående förhandling i våra samhällen mellan olika aktörer om vilka minnen som bevaras och hur de ska tolkas. Denna ständiga process innebär att våra tolkningar i nuet - utifrån våra nu gällande normer och principer och förväntningar om framtiden - kan resultera i omtolkning av existerande minnen. Det i sin tur innebär att den nya tolkningen kan resultera i nya minnen som ersätter de gamla.

Att skriva eller på annat sätt använda sig av historia kan i många fall handla om makt, där den historiska tolkningen används i syfte att framställa historien på ett sätt som gynnar någon. Det är därför viktigt att man som konsument av historia känner till historiebruk av olika slag och kan sätta fokus på vilken avsikt avsändaren (t.ex. författaren, journalisten, tv-producenten, tidningsredaktören, webbredaktören etc) av den historia som presenteras kan ha.

Hur historia används spelar en stor roll för våra olika uppfattningar om historia, både kollektivt (historiekultur) och individuellt (historiemedvetande). Begreppet som sådant är därför knutet till både historiekultur och historiemedvetande.

Här nedan berörs de vanligaste formerna av historiebruk:

Vetenskapligt historiebruk

De som arbetar med historia - t.ex. historiker eller historielärare - använder sig ibland av det som kallas vetenskapligt historiebruk. Det vetenskapliga historiebruket används för att ta reda på vilket sätt människor (tidigare avsändare av historia, t.ex. historiker) har försökt att nyttja historien för sina egna syften. Den som arbetar med vetenskapligt historiebruk försöker med hjälp av källkritiska metoder (t.ex. genom tendens/beroende-kriteriet) granska och tolka historiskt material och på så vis ge en så korrekt bild som möjligt av vad som verkligen har hänt i den historia som berörs. Syftet med det vetenskapliga historiebruket är att fastställa historia, granska, ifrågasätta och omtolka tidigare accepterad historia.

Existentiellt historiebruk

I de fall historia används för att stärka en identitet, t.ex. nationalitet eller etnicitet (en existens) kan sättet att använda historia kallas existentiellt historiebruk. Detta kan vara både positivt och negativt eftersom det kan användas både för att exkludera och inkludera människor i en gemenskap. Till exempel används ofta historia för att skapa en känsla av att höra ihop bland judar, oavsett var i världen de hör hemma.

Syftet är nästan alltid att svetsa samman människor kring en gemensam identitet. De som använder historia på detta vis lyfter ofta fram vissa historiska händelser eller förhållanden som stärker den gemensamma identiteten.

Moraliskt historiebruk

Moraliskt historiebruk lyfter fram, granskar och ifrågasätter orättvisor i historien, framförallt mot olika minoriteter och andra utsatta grupper. Syftet blir att ifrågasätta den gällande versionen av en viss historia för att återupprätta en enskild individ eller grupper av människor.

Syftet kan också vara att kritisera de som har makten i ett samhälle och vad de gjort under historisk tid.

Några svenska exempel är de granskningar som gjorts ganska nyligen av tidigare svensk forskning inom rasbiologi, eller den kritik som lagts fram om tidigare tvångssteriliseringar och den svenska statens behandling av romer. Ett aktuellt internationellt exempel där moraliskt historiebruk tillämpas är all den historia som skapas om hur olika länder behandlat sin ursprungsbefolkning genom historien.

Se exempel: Steriliseringspolitiken i SverigeSveriges delaktighet i Förintelsen av judar och romer

Kommersiellt historiebruk

Kommersiellt eller ekonomiskt historiebruk avser då historia används för att sälja produkter. De flesta människor stöter på denna typ av historiebruk när de ser på serier och film eller spelar dataspel som utspelar sig i historiska miljöer. Det kan också handla om turism; exempelvis när vissa historiskt viktiga platser lyfts fram för att attrahera turister, eller souvenirer med koppling till historia (ofta idealiserade och romantiserande tolkningar av det de ska föreställa).

Även leksaksindustrin utnyttjar ofta historia i syfte att sälja produkter.

Ideologiskt historiebruk

Ideologiskt historiebruk är då historia används som ett verktyg med syfte att stärka och legitimera en viss grupps politiska idéer eller ett politiskt system. Ideologiskt historiebruk fäster i första hand inte vikt vid vad som är historiskt sant utan istället vad som passar avsändarens egna politiska uppfattning, t.ex. propaganda. Exempel på detta kan ses i den politiska vänstern som gärna lyfter fram USA som ett imperialistiskt land som för krig i den fattiga delen av världen av ekonomiska skäl. Detta samtidigt som den politiska högern oftast framställer USA som ett land som kämpar för demokratiska värden och människors frihet.

ANNONS

ANNONS

Ideologiskt historiebruk är bland annat vanligt förekommande i diktaturer eller i andra "enpartistater" där det är extra viktigt att förankra, stärka och legitimera den rådande regimens makt och politiska uppfattningar.

Ideologiskt historiebruk var allmänt rådande inom nationalromantiken på 1800-talet och utnyttjades av de styrande i syfte att förankra deras (statens) makt genom folkets uppslutning till den egna nationen och dess - i alla avseenden - ärorika historia.

LÄS MER: Nationalismens historia

LÄS MER: Nationalism

LÄS MER: Nationalromantik och nationalism i 1800-talets Sverige (artikelserie)

Icke-bruk av historia

Det finns också de som avsiktligt låter bli att använda historia eller beröra vissa historiska händelser. Anledningen är oftast att deras relaterade historia inte passar ihop med deras samhälleliga intressen. Det kan till och med anses skadligt att lyfta fram den historia som tidigare sopats under mattan för att skydda de egna intressena. Syftet med ett icke-bruk av historia blir därför mycket snarlikt det ideologiska bruket av historia (se ovan).

Ett tydligt exempel är att väldigt få svenska historieböcker berör hur Sverige var del av den utbredda slavhandeln under 1600- och 1700-talen eller hur vi förhöll oss till Tyskland under andra världskriget.

Ett annat icke-bruk av historien kan ses i många av de moderna afrikanska staternas ovilja att i skolundervisningen diskutera Afrikas historia före den imperialistiska eran då kontinenten delades upp av de europeiska stormakterna. Anledningen till detta är att dessa länders gränser än idag till stor del följer denna indelning. Ett fokus på ländernas historia tiden före imperialismen skulle därmed riskerade att riva upp gamla sår, oförrätter, och skapa problem och splittring i de nya staterna.

Ett sista exempel på icke-bruk av historia kan ses i den tyska skolans historieundervisning decennierna efter Nazitysklands fall, då det ogärna pratades om den nazistiska eran, och inte heller så mycket om första världskriget med dess orsaker och följder. Istället prioriterades tiden före Tysklands enande. Allt för att försöka att inte riva upp tidigare sår, och att underlätta en stabil demokratisk övergång och demokratisk fostran bland eleverna.

LÄS MER: Historiekultur och historiemedvetande

LÄS MER: Historia (huvudtexten i avsnittet Historia)

LÄS MER: Historieteori

LÄS MER: Källkritisk metod

LÄS MER: Historisk analys och begrepp

LÄS MER: Historiesyn

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med historiebruk?
     
  2. Varför är användandet av vetenskapligt historiebruk viktigt i skolan?
     
  3. Nämn en skillnad och en likhet mellan ideologiskt historiebruk och icke-bruk av historia.
     
  4. Vad menas med existentiellt historiebruk?

Ta reda på:

  1. Försök hitta minst ett par exempel till på moraliskt historiebruk på SO-rummets webbplats utöver de som anges i texten här ovan.

Fundera på:

  1. Vilka typer av historiebruk brukar du själv stöta på när du inte är i skolan? Ge exempel och motivera varför de är just den typen av historiebruk som du anger i ditt svar.

Diskutera:

  1. Vilka typer av historiebruk används i historieundervisningen på din skola? Motivera.


Litteratur:
Peter Aronsson, Historiekultur, politik och historievetenskap i Norden, Historisk tidskrift (Stockholm). (122):2, s. [189]-208, 2002
Peter Aronsson, Historiebruk: att använda det förflutna, Studentlitteratur, 2010
Anders Hassing & Christian Vollmond, Historieämnets identiteter och metoder: en introduktion, Upplaga 1, Studentlitteratur, 2018
Klas-Göran Karlsson & Christer Karlegärd (red.), Historiedidaktik, Studentlitteratur, 1997
Klas-Göran Karlsson, & Ulf Zander (red.), Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken, Studentlitteratur, 2009
John Tosh, Historisk teori och metod, Studentlitteratur, 2000
Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken, Studentlitteratur 2004.
Jörn Rüsen, Berättande och förnuft: historieteoretiska texter, Daidalos, 2004
Martin Stolare & Joakim Wendell (red.), Historiedidaktik i praktiken: För lärare 4–6, Första upplagan, Gleerups Utbildning AB, 2018

 

Text: Johnny Poetzsch (lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen) och Mikael Bruér (SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare)

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.


Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för historia åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Historia 1a1, Historia 1a2, Historia 1b, Historia 2a, Historia 2b och Historia 3.

Sidan uppdaterad: 9 september 2020
Ursprungligen publicerad: 22 september 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Historiebruk

Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

av: Regionmuseet Kristianstad
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

+ Läs mer

Källkritik, historiebruk och rasism

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

I det här interaktiva klassrumsmaterialet får dina elever öva förmågorna källkritik och historiebruk. Förmågor som är viktiga för att kunna hantera information, åsikter och värderingar av olika slag som finns i en demokrati.

+ Läs mer

Den livsfarliga historien

av: Forum för levande historia
Gymnasiet

Den livsfarliga historien handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Det handlar också om hur man går vidare efter en djup konflikt. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.

+ Läs mer

Artiklar om Historiebruk

S

Snorre Sturlasson och de isländska sagorna

av: Torbjörn Nilsson
2020-07-03

Mannen som höggs ihjäl i källaren på gården Reykholt natten till den 23 september 1241 var bara ett av många offer för tidens isländska maktkamp. Till skillnad från många av hans olycksbröder skulle författaren Snorre Sturlasson långt efter sin död åter hamna i stridens centrum. Hans skildringar av vikingatidens Norden har inspirerat 1600-talets storsvenska strömningar, avfärdats som källa av 1900-talets källkritiska historiker men också försett politiker med mer eller mindre uppdiktade händelser som vapen i modern debatt. På så sätt knyts Snorre och hans hjälte Torgny lagman samman med konservativa idéer kring sekelskiftet 1900, socialdemokratisk folkhemsideologi och senare moderat kritik av staten...

+ Läs mer

Sponsrad

Så skapar du en intresseväckande och utvecklande SO-undervisning

av: Teknologisk institut
2020-03-31

I en tid med komplexa samhällsfrågor om exempelvis hållbarhet och migration blir det allt viktigare med källkritik och förståelse för historien och hur den används. Som lärare inom SO-ämnena har du ett stort ansvar för att eleverna får rätt verktyg med sig ut i samhället och på arbetsmarknaden. Det ställs även stora krav på dig att lyckas med lektionsplaneringen och få tiden att räcka till...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Nationalromantiken

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-06-10

Naturromantik är en av de företeelser som man tidigare förknippade med nationalism. Det var på 1800-talet nationalismen fick sin egentliga utformning. Under detta århundrade bröt industrialismen igenom i Europas länder. Flykten från landsbygden började. Det gamla bondesamhället gick mot sin upplösning. Allt fler människor drömde sig tillbaka till landet, naturen och de gamla folksederna. Denna nostalgi blev en viktig del av den nationalkänsla som började växa fram i alla de industrialiserade länderna...

+ Läs mer

M

Källorna till kunskap om kolonialväldena

av: Hans Thorbjörnsson
2014-03-24

Det är kolonisatörerna som berättar koloniernas och imperiernas historia. Det är de som skriver rapporterna och breven. Det är i kolonialmakternas centra som arkiven finns. Det är nästan alltid västerlänningar som skriver reseskildringar och romaner om livet i fjärran kolonier...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

1800-talet och nationalismen i Sverige, del 1: Göticismen, skandinavismen och historieromantiken

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-26

1809 var ett avgörande år i Sveriges historia. Ute i Europa rasade napoleonkrigen. Kriget och revolutionerna hade omformat Europas karta ordentligt. Revolutionens ideal och Napoleons krig och ockupationer, samt franska revolutionens ideal om frihet, jämlikhet och broderskap hade skapat ett klimat av nationalism...

+ Läs mer

Podcast om Historiebruk

SO-rummet podcast icon
M

Historiebruk

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

+ Läs mer

Länkar om Historiebruk

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Historia

Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns...

Historieteori

Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta...

Nationalismens historia

Nationalism har ofta använts för stärka eller skapa en gemensam identitet i syfte att förena folk under en flagga.

Marxism

Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska...

Socialdarwinism

Socialdarwinismen är en elitistisk ideologi som använder Charles Darwins utvecklingslära som en förklaringsmodell över...

Media och påverkan

Medias uppgift, ansvar och påverkan.

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Konservatism

Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har...

Liberalism

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Socialism

Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...

Fascism och nazism

Fascismen och nazismen är likartade antidemokratiska och auktoritära ideologier som är präglade av stark nationalism...

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Feminism

Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...

Nationalism

Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när...

Nyhetsvärdering

Nyhetsvärdering och dess grundläggande principer. Vad utgör en nyhet och hur går urvalet i nyhetsflödet till?

Historiekultur och historiemedvetande

Historia är inte bara det som hänt, varför det har hänt och de olika tolkningarna av händelserna. Historia är också...

Historisk analys och begrepp

För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...

Relaterade taggar

Kommunism

Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...

SO-rummet tag typ

Kommunikation och information

Här hittar du material med anknytning till spridande av information genom historien fram tills idag...

Källkritik

Källkritik är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras...

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Adolf Hitler

Adolf Hitler (1889-1945) var ledare för det tyska nazistpartiet (NSDAP) och var Nazitysklands...

Förintelsen

Förintelsen är den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde 1933-1945 på drygt...

NSDAP

NSDAP är en förkortning för det tyska nazistpartiet "Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei...

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Historiskt källmaterial

I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...

Göticism

Göticism var en kulturell rörelse med utgångspunkt i Sveriges förmenta (uppdiktade) forntida...

Historiesyn

All historia är vinklad Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna...