Att skriva eller på annat sätt använda sig av historia kan i många fall handla om makt, där den historiska tolkningen används i syfte att framställa historien på ett sätt som gynnar någon. Det är därför viktigt att man som konsument av historia känner till historiebruk av olika slag och kan sätta fokus på vilken avsikt avsändaren (t.ex. författaren, journalisten, tv-producenten, tidningsredaktören, webbredaktören etc) av den historia som presenteras kan ha.
Hur historia används spelar en stor roll för våra olika uppfattningar om historia, både kollektivt (historiekultur) och individuellt (historiemedvetande). Begreppet som sådant är därför knutet till både historiekultur och historiemedvetande.
Här nedan berörs de vanligaste formerna av historiebruk:
Vetenskapligt historiebruk
De som arbetar med historia - t.ex. historiker eller historielärare - använder sig ibland av det som kallas vetenskapligt historiebruk. Det vetenskapliga historiebruket används för att ta reda på vilket sätt människor (tidigare avsändare av historia, t.ex. historiker) har försökt att nyttja historien för sina egna syften. Den som arbetar med vetenskapligt historiebruk försöker med hjälp av källkritiska metoder (t.ex. genom tendens/beroende-kriteriet) granska och tolka historiskt material och på så vis ge en så korrekt bild som möjligt av vad som verkligen har hänt i den historia som berörs. Syftet med det vetenskapliga historiebruket är att fastställa historia, granska, ifrågasätta och omtolka tidigare accepterad historia.
Existentiellt historiebruk
I de fall historia används för att stärka en identitet, t.ex. nationalitet eller etnicitet (en existens) kan sättet att använda historia kallas existentiellt historiebruk. Detta kan vara både positivt och negativt eftersom det kan användas både för att exkludera och inkludera människor i en gemenskap. Till exempel används ofta historia för att skapa en känsla av att höra ihop bland judar, oavsett var i världen de hör hemma.
Syftet är nästan alltid att svetsa samman människor kring en gemensam identitet. De som använder historia på detta vis lyfter ofta fram vissa historiska händelser eller förhållanden som stärker den gemensamma identiteten.
Moraliskt historiebruk
Moraliskt historiebruk lyfter fram, granskar och ifrågasätter orättvisor i historien, framförallt mot olika minoriteter och andra utsatta grupper. Syftet blir att ifrågasätta den gällande versionen av en viss historia för att återupprätta en enskild individ eller grupper av människor.
Syftet kan också vara att kritisera de som har makten i ett samhälle och vad de gjort under historisk tid.
Några svenska exempel är de granskningar som gjorts ganska nyligen av tidigare svensk forskning inom rasbiologi, eller den kritik som lagts fram om tidigare tvångssteriliseringar och den svenska statens behandling av romer. Ett aktuellt internationellt exempel där moraliskt historiebruk tillämpas är all den historia som skapas om hur olika länder behandlat sin ursprungsbefolkning genom historien.
Se exempel: Steriliseringspolitiken i Sverige | Sveriges delaktighet i Förintelsen av judar och romer
Kommersiellt historiebruk
Kommersiellt eller ekonomiskt historiebruk avser då historia används för att sälja produkter. De flesta människor stöter på denna typ av historiebruk när de ser på serier och film eller spelar dataspel som utspelar sig i historiska miljöer. Det kan också handla om turism; exempelvis när vissa historiskt viktiga platser lyfts fram för att attrahera turister, eller souvenirer med koppling till historia (ofta idealiserade och romantiserande tolkningar av det de ska föreställa).
Även leksaksindustrin utnyttjar ofta historia i syfte att sälja produkter.
Ideologiskt historiebruk
Ideologiskt historiebruk är då historia används som ett verktyg med syfte att stärka och legitimera en viss grupps politiska idéer eller ett politiskt system. Ideologiskt historiebruk fäster i första hand inte vikt vid vad som är historiskt sant utan istället vad som passar avsändarens egna politiska uppfattning, t.ex. propaganda. Exempel på detta kan ses i den politiska vänstern som gärna lyfter fram USA som ett imperialistiskt land som för krig i den fattiga delen av världen av ekonomiska skäl. Detta samtidigt som den politiska högern oftast framställer USA som ett land som kämpar för demokratiska värden och människors frihet.
