Text kommer snart. Allt beräknas vara färdigt under vt 2020.
Texten kommer bl.a. handla om:
Minnespolitik är en ständig pågående förhandling i våra samhällen mellan olika aktörer om vilka minnen som bevaras och hur de ska tolkas. Denna ständiga process innebär att våra tolkningar i nuet - utifrån våra nu gällande normer och principer och förväntningar om framtiden - kan resultera i omtolkning av existerande minnen. Det i sin tur innebär att den nya tolkningen kan resultera i nya minnen som ersätter de gamla.
Historiebruk handlar, precis som begreppet föreslår, om hur vi brukar historien: akademiker kan göra det i forskningssyfte medan politiker och andra beslutsfattare kan använda historia och historiska händelser för att berättiga sina beslut och handlingar i nuet. Historiebruk handlar även om förståelse av hur och till vilket syfte dessa olika aktörer ”konsumerar” historia.
Historierevisionism handlar om omskrivning av historia och historiska fakta för att uppfylla specifika politiska eller ideologiska syften. Historierevisionism kan både handla om förfalskning av fakta men också om omtolkningar och presentation av redan kända fakta för att få dem att passa en viss agenda.
Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.
I det här interaktiva klassrumsmaterialet får dina elever öva förmågorna källkritik och historiebruk. Förmågor som är viktiga för att kunna hantera information, åsikter och värderingar av olika slag som finns i en demokrati.
Den livsfarliga historien handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Det handlar också om hur man går vidare efter en djup konflikt. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.
Mannen som höggs ihjäl i källaren på gården Reykholt natten till den 23 september 1241 var bara ett av många offer för tidens isländska maktkamp. Till skillnad från många av hans olycksbröder skulle författaren Snorre Sturlasson långt efter sin död åter hamna i stridens centrum. Hans skildringar av vikingatidens Norden har inspirerat 1600-talets storsvenska strömningar, avfärdats som källa av 1900-talets källkritiska historiker men också försett politiker med mer eller mindre uppdiktade händelser som vapen i modern debatt. På så sätt knyts Snorre och hans hjälte Torgny lagman samman med konservativa idéer kring sekelskiftet 1900, socialdemokratisk folkhemsideologi och senare moderat kritik av staten...
I en tid med komplexa samhällsfrågor om exempelvis hållbarhet och migration blir det allt viktigare med källkritik och förståelse för historien och hur den används. Som lärare inom SO-ämnena har du ett stort ansvar för att eleverna får rätt verktyg med sig ut i samhället och på arbetsmarknaden. Det ställs även stora krav på dig att lyckas med lektionsplaneringen och få tiden att räcka till...
Naturromantik är en av de företeelser som man tidigare förknippade med nationalism. Det var på 1800-talet nationalismen fick sin egentliga utformning. Under detta århundrade bröt industrialismen igenom i Europas länder. Flykten från landsbygden började. Det gamla bondesamhället gick mot sin upplösning. Allt fler människor drömde sig tillbaka till landet, naturen och de gamla folksederna. Denna nostalgi blev en viktig del av den nationalkänsla som började växa fram i alla de industrialiserade länderna...
Det är kolonisatörerna som berättar koloniernas och imperiernas historia. Det är de som skriver rapporterna och breven. Det är i kolonialmakternas centra som arkiven finns. Det är nästan alltid västerlänningar som skriver reseskildringar och romaner om livet i fjärran kolonier...
1809 var ett avgörande år i Sveriges historia. Ute i Europa rasade napoleonkrigen. Kriget och revolutionerna hade omformat Europas karta ordentligt. Revolutionens ideal och Napoleons krig och ockupationer, samt franska revolutionens ideal om frihet, jämlikhet och broderskap hade skapat ett klimat av nationalism...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Karl XII:s död. Hur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag.
Genomgång (6:08 min) om vad historiebruk är och olika typer av historiebruk.
Genomgång (17:11 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till begreppet historiebruk. För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia. Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.En lite längre introduktion till begreppet historiebruk.
På SO-läraren Mikael Bruérs webbplats hittar du en faktasida om olika slags historiebruk. För många är historia bara det som sker i ett klassrum, men runt omkring oss finns fullt av kopplingar till historien. Allt från gatunamn till reklam och film på TV Historia används i många olika sammanhang i många olika syften. När vi studerar hur och varför historia används kallas det för historiebruk. Historia är alltså långt mer än det vi pratar om i klassrummet eller vad som står i en historiebok...
Pedagogisk genomgång (6:25 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om historiebruk och historieanvändning.
Pedagogisk genomgång (5:24 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om vad som är grejen med nazismens historiesyn, historiebruk och lite annat.
Presentation (20:43 min) där historieläraren Björn Westerström berättar om Historiebruk och historiekultur. Vissa berättelser är viktigare för oss än andra. Berättelser används i och präglas av situationen. Historiebruk tar sin utgångspunkt i samtiden - en bit av det förflutna aktiveras i ett särskilt syfte för att påverka samtiden och framtiden.
Genomgång (9:22 min) av SO-läraren Marcus Henriksson förklarar och ger exempel på vad historiebruk är, olika former av historiebruk, olika historiska begrepp och vad de betyder.
Genomgång (12:04 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om olika typer av historiebruk.
Material i pdf-format (7 sid) från Forum för levande historia där du kan läsa om historieskrivning, historiebruk och nationalism. Anledningarna till historieanvändningen är förstås flera, men ytterst handlar det om att historia är ett kraftfullt redskap för att skapa förståelse för något som händer i nuet. Men vilken funktion fyller historien för människor i olika sammanhang? Och hur påverkas vi egentligen av den historia vi möter?
I Dagens Nyheters granskning om att historieböckerna i svenska skolan har glömt kvinnorna. I en av de granskade böckerna framgår det att det finns fler namngivna nazister än kvinnor i en tredjedel av boken. 31 nazister och 21 kvinnor. Böckerna som granskats är skrivna för den läroplan började gälla 2011och som hade högre krav på jämställhet i undervisningen. Att det trots det ser ut som det gör är orimligt. Det finns nämligen en hel drös kvinnor genom historien som svenska skolelever borde lära sig om. Här är 31 kvinnor de borde lära sig om i stället för olika nazister...
Pedagogisk genomgång (12:09 min) som riktar sig till mellanstadiet där läraren Jonas Kallberg resonerar kring frågan varför man ska lära sig historia.
Pedagogisk genomgång (4:57 min) som riktar sig till mellanstadiet där läraren Jonas Kallberg förklarar kortfattat vad historia är och inte är.
I Poolias reklamfilm "Historiska felrekryteringar" (0:46 min), som understrycker vikten av att anställa "rätt" personal, d.v.s. att man ska rekrytera från Poolia och ingen annan konkurrent, så används några historiska händelser för att förstärka och förmedla budskapet. Diskutera om det är rätt/fel, bra/dåligt, att använda historia på det här viset.
Presentation (5:33 min) av SO-läraren Lisa Eklund som förklarar begreppet historiebruk ur olika perspektiv.
Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns...
Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta...
Nationalism har ofta använts för stärka eller skapa en gemensam identitet i syfte att förena folk under en flagga.
Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska...
Socialdarwinismen är en elitistisk ideologi som använder Charles Darwins utvecklingslära som en förklaringsmodell över...
Medias uppgift, ansvar och påverkan.
En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...
Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har...
Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Fascismen och nazismen är likartade antidemokratiska och auktoritära ideologier som är präglade av stark nationalism...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.
Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...
Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när...
Nyhetsvärdering och dess grundläggande principer. Vad utgör en nyhet och hur går urvalet i nyhetsflödet till?
Om olika sätt att tolka historien. Tolkningen bestäms av vilka "glasögon" som används i den historiska analysen. Det...
Under uppbyggnad...
Under uppbyggnad...
Under uppbyggnad...
Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...
Här hittar du material med anknytning till spridande av information genom historien fram tills idag...
Källkritik är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...
Adolf Hitler (1889-1945) var ledare för det tyska nazistpartiet (NSDAP) och var Nazitysklands...
Förintelsen är den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde 1933-1945 på drygt...
NSDAP är en förkortning för det tyska nazistpartiet "Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei...
Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...
I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...