Syftet kan också vara att kritisera de som har makten i ett samhälle och vad de gjort under historisk tid.
Några svenska exempel är de granskningar som gjorts ganska nyligen av tidigare svensk forskning inom rasbiologi, eller den kritik som lagts fram om tidigare tvångssteriliseringar och den svenska statens behandling av romer. Ett aktuellt internationellt exempel där moraliskt historiebruk tillämpas är all den historia som skapas om hur olika länder behandlat sin ursprungsbefolkning genom historien.
Se exempel: Steriliseringspolitiken i Sverige | Sveriges delaktighet i Förintelsen av judar och romer
Kommersiellt historiebruk
Kommersiellt eller ekonomiskt historiebruk avser då historia används för att sälja produkter. De flesta människor stöter på denna typ av historiebruk när de ser på serier och film eller spelar dataspel som utspelar sig i historiska miljöer. Det kan också handla om turism; exempelvis när vissa historiskt viktiga platser lyfts fram för att attrahera turister, eller souvenirer med koppling till historia (ofta idealiserade och romantiserande tolkningar av det de ska föreställa).
Även leksaksindustrin utnyttjar ofta historia i syfte att sälja produkter.
Ideologiskt historiebruk
Ideologiskt historiebruk är då historia används som ett verktyg med syfte att stärka och legitimera en viss grupps politiska idéer eller ett politiskt system. Ideologiskt historiebruk fäster i första hand inte vikt vid vad som är historiskt sant utan istället vad som passar avsändarens egna politiska uppfattning, t.ex. propaganda. Exempel på detta kan ses i den politiska vänstern som gärna lyfter fram USA som ett imperialistiskt land som för krig i den fattiga delen av världen av ekonomiska skäl. Detta samtidigt som den politiska högern oftast framställer USA som ett land som kämpar för demokratiska värden och människors frihet.
Ideologiskt historiebruk är bland annat vanligt förekommande i diktaturer eller i andra "enpartistater" där det är extra viktigt att förankra, stärka och legitimera den rådande regimens makt och politiska uppfattningar.
Ideologiskt historiebruk var allmänt rådande inom nationalromantiken på 1800-talet och utnyttjades av de styrande i syfte att förankra deras (statens) makt genom folkets uppslutning till den egna nationen och dess - i alla avseenden - ärorika historia.
Icke-bruk av historia
Det finns också de som avsiktligt låter bli att använda historia eller beröra vissa historiska händelser. Anledningen är oftast att deras relaterade historia inte passar ihop med deras samhälleliga intressen. Det kan till och med anses skadligt att lyfta fram den historia som tidigare sopats under mattan för att skydda de egna intressena. Syftet med ett icke-bruk av historia blir därför mycket snarlikt det ideologiska bruket av historia (se ovan).
Ett tydligt exempel är att väldigt få svenska historieböcker berör hur Sverige var del av den utbredda slavhandeln under 1600- och 1700-talen eller hur vi förhöll oss till Tyskland under andra världskriget.
Ett annat icke-bruk av historien kan ses i många av de moderna afrikanska staternas ovilja att i skolundervisningen diskutera Afrikas historia före den imperialistiska eran då kontinenten delades upp av de europeiska stormakterna. Anledningen till detta är att dessa länders gränser än idag till stor del följer denna indelning. Ett fokus på ländernas historia tiden före imperialismen skulle därmed riskerade att riva upp gamla sår, oförrätter, och skapa problem och splittring i de nya staterna.
Ett sista exempel på icke-bruk av historia kan ses i den tyska skolans historieundervisning decennierna efter Nazitysklands fall, då det ogärna pratades om den nazistiska eran, och inte heller så mycket om första världskriget med dess orsaker och följder. Istället prioriterades tiden före Tysklands enande. Allt för att försöka att inte riva upp tidigare sår, och att underlätta en stabil demokratisk övergång och demokratisk fostran bland eleverna.
LÄS MER: Historiekultur och historiemedvetande
LÄS MER: Historia (huvudtexten i avsnittet Historia)
LÄS MER: Historieteori
LÄS MER: Källkritisk metod
LÄS MER: Historisk analys och begrepp
LÄS MER: Historiesyn
LÄS MER: Nationalismens historia
LÄS MER: Nationalism
LÄS MER: Nationalromantik och nationalism i 1800-talets Sverige (artikelserie)
LÄS MER: Media och påverkan
LÄS MER: Propagandans historia
PODCAST: Historiesyn - olika perspektiv på historia
PODCAST: Historiebruk
PODCAST: Historisk källkritik