S

Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför.

Historiebruk

I det här avsnittet kan du läsa om historiebruk i dess vanligaste former: vetenskapligt historiebruk, existentiellt historiebruk, moraliskt historiebruk, kommersiellt historiebruk, ideologiskt historiebruk samt icke-bruk av historia.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är historiebruk?

Historiebruk handlar precis som begreppet föreslår om hur vi brukar historien: akademiker kan göra det i forskningssyfte medan politiker och andra beslutsfattare kan använda historia och historiska händelser för att berättiga sina beslut och handlingar i nuet. Historiebruk handlar således om förståelse av hur och i vilket syfte olika aktörer använder sig av historia.

I det här avsnittet kan du läsa om historiebruk i dess vanligaste former: vetenskapligt historiebruk, existentiellt historiebruk, moraliskt historiebruk, kommersiellt historiebruk, ideologiskt historiebruk samt icke-bruk av historia.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är historiebruk?

Historiebruk handlar precis som begreppet föreslår om hur vi brukar historien: akademiker kan göra det i forskningssyfte medan politiker och andra beslutsfattare kan använda historia och historiska händelser för att berättiga sina beslut och handlingar i nuet. Historiebruk handlar således om förståelse av hur och i vilket syfte olika aktörer använder sig av historia.

ANNONS

Att skriva eller på annat sätt använda sig av historia kan i många fall handla om makt, där den historiska tolkningen används i syfte att framställa historien på ett sätt som gynnar någon. Det är därför viktigt att man som konsument av historia känner till historiebruk av olika slag och kan sätta fokus på vilken avsikt avsändaren (t.ex. författaren, journalisten, tv-producenten, tidningsredaktören, webbredaktören etc) av den historia som presenteras kan ha.

Hur historia används spelar en stor roll för våra olika uppfattningar om historia, både kollektivt (historiekultur) och individuellt (historiemedvetande). Begreppet som sådant är därför knutet till både historiekultur och historiemedvetande.

Här nedan berörs de vanligaste formerna av historiebruk:

Vetenskapligt historiebruk

De som arbetar med historia - t.ex. historiker eller historielärare - använder sig ibland av det som kallas vetenskapligt historiebruk. Det vetenskapliga historiebruket används för att ta reda på vilket sätt människor (tidigare avsändare av historia, t.ex. historiker) har försökt att nyttja historien för sina egna syften. Den som arbetar med vetenskapligt historiebruk försöker med hjälp av källkritiska metoder (t.ex. genom tendens/beroende-kriteriet) granska och tolka historiskt material och på så vis ge en så korrekt bild som möjligt av vad som verkligen har hänt i den historia som berörs. Syftet med det vetenskapliga historiebruket är att fastställa historia, granska, ifrågasätta och omtolka tidigare accepterad historia.

Existentiellt historiebruk

I de fall historia används för att stärka en identitet, t.ex. nationalitet eller etnicitet (en existens) kan sättet att använda historia kallas existentiellt historiebruk. Detta kan vara både positivt och negativt eftersom det kan användas både för att exkludera och inkludera människor i en gemenskap. Till exempel används ofta historia för att skapa en känsla av att höra ihop bland judar, oavsett var i världen de hör hemma.

Syftet är nästan alltid att svetsa samman människor kring en gemensam identitet. De som använder historia på detta vis lyfter ofta fram vissa historiska händelser eller förhållanden som stärker den gemensamma identiteten.

Moraliskt historiebruk

Moraliskt historiebruk lyfter fram, granskar och ifrågasätter orättvisor i historien, framförallt mot olika minoriteter och andra utsatta grupper. Syftet blir att ifrågasätta den gällande versionen av en viss historia för att återupprätta en enskild individ eller grupper av människor.

ANNONS

Syftet kan också vara att kritisera de som har makten i ett samhälle och vad de gjort under historisk tid.

Några svenska exempel är de granskningar som gjorts ganska nyligen av tidigare svensk forskning inom rasbiologi, eller den kritik som lagts fram om tidigare tvångssteriliseringar och den svenska statens behandling av romer. Ett aktuellt internationellt exempel där moraliskt historiebruk tillämpas är all den historia som skapas om hur olika länder behandlat sin ursprungsbefolkning genom historien.

Se exempel: Steriliseringspolitiken i Sverige | Sveriges delaktighet i Förintelsen av judar och romer

Kommersiellt historiebruk

Kommersiellt eller ekonomiskt historiebruk avser då historia används för att sälja produkter. De flesta människor stöter på denna typ av historiebruk när de ser på serier och film eller spelar dataspel som utspelar sig i historiska miljöer. Det kan också handla om turism; exempelvis när vissa historiskt viktiga platser lyfts fram för att attrahera turister, eller souvenirer med koppling till historia (ofta idealiserade och romantiserande tolkningar av det de ska föreställa).

Även leksaksindustrin utnyttjar ofta historia i syfte att sälja produkter.

Ideologiskt historiebruk

Ideologiskt historiebruk är då historia används som ett verktyg med syfte att stärka och legitimera en viss grupps politiska idéer eller ett politiskt system. Ideologiskt historiebruk fäster i första hand inte vikt vid vad som är historiskt sant utan istället vad som passar avsändarens egna politiska uppfattning, t.ex. propaganda. Exempel på detta kan ses i den politiska vänstern som gärna lyfter fram USA som ett imperialistiskt land som för krig i den fattiga delen av världen av ekonomiska skäl. Detta samtidigt som den politiska högern oftast framställer USA som ett land som kämpar för demokratiska värden och människors frihet.

Ideologiskt historiebruk är bland annat vanligt förekommande i diktaturer eller i andra "enpartistater" där det är extra viktigt att förankra, stärka och legitimera den rådande regimens makt och politiska uppfattningar.

Ideologiskt historiebruk var allmänt rådande inom nationalromantiken på 1800-talet och utnyttjades av de styrande i syfte att förankra deras (statens) makt genom folkets uppslutning till den egna nationen och dess - i alla avseenden - ärorika historia.

Icke-bruk av historia

Det finns också de som avsiktligt låter bli att använda historia eller beröra vissa historiska händelser. Anledningen är oftast att deras relaterade historia inte passar ihop med deras samhälleliga intressen. Det kan till och med anses skadligt att lyfta fram den historia som tidigare sopats under mattan för att skydda de egna intressena. Syftet med ett icke-bruk av historia blir därför mycket snarlikt det ideologiska bruket av historia (se ovan).

Ett tydligt exempel är att väldigt få svenska historieböcker berör hur Sverige var del av den utbredda slavhandeln under 1600- och 1700-talen eller hur vi förhöll oss till Tyskland under andra världskriget.

Ett annat icke-bruk av historien kan ses i många av de moderna afrikanska staternas ovilja att i skolundervisningen diskutera Afrikas historia före den imperialistiska eran då kontinenten delades upp av de europeiska stormakterna. Anledningen till detta är att dessa länders gränser än idag till stor del följer denna indelning. Ett fokus på ländernas historia tiden före imperialismen skulle därmed riskerade att riva upp gamla sår, oförrätter, och skapa problem och splittring i de nya staterna.

Ett sista exempel på icke-bruk av historia kan ses i den tyska skolans historieundervisning decennierna efter Nazitysklands fall, då det ogärna pratades om den nazistiska eran, och inte heller så mycket om första världskriget med dess orsaker och följder. Istället prioriterades tiden före Tysklands enande. Allt för att försöka att inte riva upp tidigare sår, och att underlätta en stabil demokratisk övergång och demokratisk fostran bland eleverna.

LÄS MER: Historiekultur och historiemedvetande

LÄS MER: Historia (huvudtexten i avsnittet Historia)

LÄS MER: Historieteori

LÄS MER: Källkritisk metod

LÄS MER: Historisk analys och begrepp

LÄS MER: Historiesyn

LÄS MER: Nationalismens historia

LÄS MER: Nationalism

LÄS MER: Nationalromantik och nationalism i 1800-talets Sverige (artikelserie)

LÄS MER: Media och påverkan

LÄS MER: Propagandans historia

PODCAST: Historiesyn - olika perspektiv på historia

PODCAST: Historiebruk

PODCAST: Historisk källkritik

ANNONS

Användbara begrepp

Avsändare: Personen, gruppen, företaget eller organisationen som ligger bakom den historia som presenteras.

Det förflutna: Allt som har hänt genom tiderna fram till nuet. Det innefattar alla människors liv och leverne fram tills idag. Man kan därför säga att det förflutna täcker allt som ägt rum, inklusive alla människors upplevelser och syn på sin omvärld.

Historia är alltså inte samma sak som det förflutna (se ovan). Något förenklat kan man istället säga att historia bygger på händelser i förfluten tid och på utforskningen av dessa händelser. Läs mer >

Historiebruk berör frågorna om hur det förflutna gestaltas till historia i olika delar av historiekulturen - på institutioner eller under politiska, kommersiella och existentiella villkor. Historiebruk kan också sägas handla om hur denna historiekultur konsumeras och påverkar ditt historiemedvetande.

Historiekonsument: Person eller personer som konsumerar (använder, köper, läser, tittar/lyssnar på, spelar osv) saker med innehåll av historia.

Historiekultur: Hur historia uppfattas på en kollektiv nivå.

Historiemedvetande: Hur historia uppfattas på en individuell nivå.

Historierevisionism handlar om omskrivning av historia och historiska fakta för att uppfylla specifika politiska eller ideologiska syften. Historierevisionism kan både handla om förfalskning av fakta men också om omtolkningar och presentation av redan kända fakta för att få dem att passa en viss agenda.

Minnespolitik är en ständig pågående förhandling i våra samhällen mellan olika aktörer om vilka minnen som bevaras och hur de ska tolkas. Denna ständiga process innebär att våra tolkningar i nuet - utifrån våra nu gällande normer och principer och förväntningar om framtiden - kan resultera i omtolkning av existerande minnen. Det i sin tur innebär att den nya tolkningen kan resultera i nya minnen som ersätter de gamla.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad menas med historiebruk?
Varför är användandet av vetenskapligt historiebruk viktigt i skolan?
Nämn en skillnad och en likhet mellan ideologiskt historiebruk och icke-bruk av historia.
Vad menas med existentiellt historiebruk?

Ta reda på:

Försök hitta minst ett par exempel till på moraliskt historiebruk på SO-rummets webbplats utöver de som anges i texten här ovan.

Fundera på:

Vilka typer av historiebruk brukar du själv stöta på när du inte är i skolan? Ge exempel och motivera varför de är just den typen av historiebruk som du anger i ditt svar.

Diskutera:

Vilka typer av historiebruk används i historieundervisningen på din skola? Motivera.

Litteratur:
Peter Aronsson, Historiekultur, politik och historievetenskap i Norden, Historisk tidskrift (Stockholm). (122):2, s. [189]-208, 2002
Peter Aronsson, Historiebruk: att använda det förflutna, Studentlitteratur, 2010
Anders Hassing & Christian Vollmond, Historieämnets identiteter och metoder: en introduktion, Upplaga 1, Studentlitteratur, 2018
Klas-Göran Karlsson & Christer Karlegärd (red.), Historiedidaktik, Studentlitteratur, 1997
Klas-Göran Karlsson, & Ulf Zander (red.), Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken, Studentlitteratur, 2009
John Tosh, Historisk teori och metod, Studentlitteratur, 2000
Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken, Studentlitteratur 2004.
Jörn Rüsen, Berättande och förnuft: historieteoretiska texter, Daidalos, 2004
Martin Stolare & Joakim Wendell (red.), Historiedidaktik i praktiken: För lärare 4–6, Första upplagan, Gleerups Utbildning AB, 2018

Text: Johnny Poetzsch (lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen) och Mikael Bruér (SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare)

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för historia åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Historia 1a1, Historia 1a2, Historia 1b, Historia 2a, Historia 2b och Historia 3.

Sidan uppdaterad: 4 december 2022

Ursprungligen publicerad: 22 september 2018

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Historiebruk

Riksdagen under 500 år – från kungamakt till folkstyre

av: Sveriges riksdag

Mellanstadiet

Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.

+ Läs mer

Sverige och Förintelsen

av: Forum för levande historia

Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Undervisningsmaterial som ger elever fördjupade kunskaper om Sveriges relation till Förintelsen.

+ Läs mer

Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

av: Regionmuseet Kristianstad

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

+ Läs mer

Historiebruk på gator och torg

av: Stockholmskällan

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Våra gator och torg är öppna för alla. De fungerar som stadens skyltfönster ungefär. Deras namn är valda med omsorg. Så varför heter de som de gör, tror du?

+ Läs mer

Sveriges historia

av: Statens historiska museer

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.

+ Läs mer

Källkritik, historiebruk och rasism

av: Forum för levande historia

Högstadiet, Gymnasiet

I det här interaktiva klassrumsmaterialet får dina elever öva förmågorna källkritik och historiebruk. Förmågor som är viktiga för att kunna hantera information, åsikter och värderingar av olika slag som finns i en demokrati.

+ Läs mer

Artiklar om Historiebruk

L

Propagandans historia

av: Kaj Hildingson

2022-04-29

Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...

+ Läs mer

M

Robin Hood - myt eller verklighet?

av: Jan-Olof Fallström

2022-02-12

Förmodligen är Robin Hood en av de mest kända gestalterna från medeltiden. Idealiserad på 1400-talet, adlad och förädlad på 1600-talet, bortglömd på 1700-talet, romantiserad på 1800-talet, för att till sist bli en film- och barnbokshjälte på 1900-talet och 2000-talet. Det är kanske inte så märkligt att böcker och filmer om honom och hans vänner i Sherwood länge haft en stor dragningskraft på den breda publiken. Han och hans fredlösa skara lever ett muntert liv i skogarna. Varje dag verkar vara sommardag i Sherwoodskogen. Robin och hans män ser till att fattigt folk får rättvisa. De rättar till vad felaktiga lagar eller skurkaktiga sheriffer ställt till med. Nu är Robin som bekant inte den ende som kämpat för sådant genom seklerna, men det har alltid varit något visst med just honom...

+ Läs mer

S

Andra världskriget i Afrika, Asien, Oceanien och Latinamerika

av: Folke Schimanski

2021-12-19

I västvärldens historieskrivning kallas de två stora 1900-talskrigen för första världskriget och andra världskriget. Men begreppen täcker inte verkligheten. De sedvanliga berättelserna och analyserna rör sig övervägande inom en begränsad geografisk ram. Den europeiska scenen dominerar klart under första världskriget, medan den under andra världskriget - med två års eftersläpning - utvidgas till konflikten mellan Japan och USA. När det gäller de numera talrika populärhistoriska tidskrifterna i vårt land räcker det med att bläddra igenom dem i våra stormarknaders tidskriftshyllor för att få det inskränkta perspektivet bekräftat...

+ Läs mer

M

Slaget vid Poitiers 732 - vad hände egentligen?

av: Jan-Olof Fallström

2021-10-27

"Karl Martell stod emellertid redo att med sina franker ta emot den fruktade stöten av Österns skaror... Vid Poitiers år 732 kastade Karl sig i vägen för den frambrusande stormfloden... Västerlandet var räddat, och en slutlig gräns satt för den muhammedanska expansionen." Mer eller mindre varierat stod det ofta förr så här i historieböckerna om slaget vid Poitiers 732. Ibland tog man i och skrev att "Europas öde" avgjordes där. För att det påståendet skulle stämma borde alltså muslimerna planerat ett stort erövringståg i västra Europa. Hur var det egentligen med den saken?

+ Läs mer

S

Snorre Sturlasson och de isländska sagorna

av: Torbjörn Nilsson

2020-07-03

Mannen som höggs ihjäl i källaren på gården Reykholt natten till den 23 september 1241 var bara ett av många offer för tidens isländska maktkamp. Till skillnad från många av hans olycksbröder skulle författaren Snorre Sturlasson långt efter sin död åter hamna i stridens centrum. Hans skildringar av vikingatidens Norden har inspirerat 1600-talets storsvenska strömningar, avfärdats som källa av 1900-talets källkritiska historiker men också försett politiker med mer eller mindre uppdiktade händelser som vapen i modern debatt. På så sätt knyts Snorre och hans hjälte Torgny lagman samman med konservativa idéer kring sekelskiftet 1900, socialdemokratisk folkhemsideologi och senare moderat kritik av staten...

+ Läs mer

S

Nationalromantiken

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm

2014-06-10

Naturromantik är en av de företeelser som man tidigare förknippade med nationalism. Det var på 1800-talet nationalismen fick sin egentliga utformning. Under detta århundrade bröt industrialismen igenom i Europas länder. Flykten från landsbygden började. Det gamla bondesamhället gick mot sin upplösning. Allt fler människor drömde sig tillbaka till landet, naturen och de gamla folksederna. Denna nostalgi blev en viktig del av den nationalkänsla som började växa fram i alla de industrialiserade länderna...

+ Läs mer

Podcast om Historiebruk

M

Historiebruk

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

+ Läs mer

L

Historisk källkritik

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-02-03

En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.

+ Läs mer

Länkar om Historiebruk

Sortera efter:

8:12

Historiebruk - att använda historia

Genomgång (8:12 min) där SO-läraren David Skvadern berättar om olika former av historiebruk: vetenskapligt historiebruk, existentiellt historiebruk, moraliskt historiebruk, ideologiskt historiebruk och kommersiellt historiebruk.

Kategorier:

Historiebruk

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

14:13

Jesus - ur ett vetenskapligt perspektiv, del 2

Genomgång (14:13 min) av SO-läraren Fredrik Andersson som berättar om Jesus ur ett vetenskapligt perspektiv. Vem var han? Vad vet vi egentligen? Vilka källor kan vi lita på? Del 2 av 2.

Kategorier:

Kända personer på forntiden och antiken

Historisk analys och begrepp

Historiebruk

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Jesus

Källvärdering och källkritik

Bibliska personer

Nya testamentet

Spara som favorit

13:17

Jesus - ur ett vetenskapligt perspektiv, del 1

Genomgång (13:17 min) av SO-läraren Fredrik Andersson som berättar om Jesus ur ett vetenskapligt perspektiv. Vem var han? Vad vet vi egentligen? Vilka källor kan vi lita på? Del 1 av 2.

Kategorier:

Kända personer på forntiden och antiken

Historisk analys och begrepp

Historiebruk

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Källvärdering och källkritik

Jesus

Nya testamentet

Bibliska personer

Spara som favorit

ANNONS

14:21

Historiebruk - sju områden

Genomgång (14:21 min) där SO-läraren Viktor Forss Katz berättar om vad historiebruk är för något, uppdelat på sju områden:
1. Vetenskapligt
2. Existentiellt
3. Ideologiskt
4. Pedagogiskt
5. Kommersiellt
6. Moraliskt
7. Icke-bruk

Kategorier:

Historiebruk

Taggar:

Dokumentär och film

Flipped Classroom

Spara som favorit

9:15

Historiebruk för mellanstadiet

Läxhjälpsfilm (9:15 min) av mellanstadieläraren Pernilla Kans som berättar förenklat om historiebruk, med fokus statyer, gatunamn osv. Genomgång för åk 4.

Kategorier:

Historiebruk

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

25:09

Varför historia?

Pedagogisk genomgång (25:09 min) där historieläraren Joakim Wendell ger dig ett svar på frågan varför historia är viktigt.

Kategorier:

Historisk analys och begrepp

Historiekultur och historiemedvetande

Historiebruk

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

18:14

Amerikanska inbördeskriget förklarat

Avsnitt (18:14 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om det amerikanska inbördeskriget. År 1861 bryter ett inbördeskrig ut i det unga landet USA. Landets södra delar slåss mot de norra i ett krig som till stor del handlar om synen på slaveriet. Men hur kunde amerikanerna, som för bara några generationer sedan blivit självständiga, välja att gå ut i krig mot sina landsmän? Och vilka konsekvenser fick kriget, framförallt för den afroamerikanska befolkningen?

Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.

Kategorier:

Krig och försvar 1776-1914

Taggar:

Amerikanska inbördeskriget

Abraham Lincoln

Slaveri

Spara som favorit

Källkritik och historiebruk

Avsnitt på Företagskällans webbplats där du kan arbeta med källkritik och historiebruk.

Kategorier:

Historisk analys och begrepp

Historiebruk

Taggar:

Källvärdering och källkritik

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

12:13

Vad är historiebruk?

Lektionsfilm (12:13 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om historiebruk. Hur, varför och på vilket sätt använder vi oss av historia? I klippet får du grundläggande kunskaper om hur vi kan och använder oss av historia i en rad olika sammanhang.

Kategorier:

Historiebruk

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

6:06

Tolkning av historia

Flippad film (6:06 min) av läraren Anders Blidberg. Våra förklaringar till historiska händelser säger ofta mer om nutiden än om dåtiden. Detta innebär att varje tid har sina förklaringar och att historien aldrig blir färdigskriven. Vi kan vara säkra att även framtida generationer kommer att tolka om historien...

Kategorier:

Historisk analys och begrepp

Historiebruk

Taggar:

Källvärdering och källkritik

Dokumentär och film

Flipped Classroom

Spara som favorit

Filmarkivets skolteman: Äldre reklamfilmer

På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med media och reklam. Reklamfilmens fokus är våra drömmar, önskningar och konsumtionsvanor. Här finns ett stort antal reklamfilmer från 1915 fram till idag som ger fascinerande bilder av hur reklamfilmen har förändrats genom tiderna, och även fungerat som plantskola för skickliga filmskapare.

För årskurs 4-6, 7-9 och gymnasiet i samhällskunskap, historia, svenska och bild.

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Källvärdering och källkritik

Kommunikation och information

Spara som favorit

45:00

Vetenskapsradion Historia: Karl XII:s död

Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Karl XII:s död. Hur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Kända personer 1500-1776

Historiebruk

Taggar:

Karl XII

Fältherrar

Stora nordiska kriget

Radioprogram

Död och begravning

Spara som favorit

Svensk 1800- och 1900-talshistoria om vanligt folk, folkrörelser, demokrati m.m.

Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.

Kategorier:

Sverige under 1800-talet

Emigrationen

Livet på landet och i staden 1776-1914

Ekonomi och handel 1776-1914

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Sverige under 1900-talet

Ekonomi och handel 1914-1991

Kvinnohistoria och genushistoria

Brott och straff förr

Demokratins historia

Sveriges historia

Historiebruk

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Sveriges demokratisering

Stockholms historia

Folkrörelser

Källvärdering och källkritik

Historiskt källmaterial

Sociala strukturer

Arbetarklass

Arbetsliv

Arbetsmarknadskonflikter

Spara som favorit

17:11

Historiebruk - en introduktion

Genomgång (17:11 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en introduktion till begreppet historiebruk. För att lättare förstå begreppet granskas styrdokumenten - ämnesplanen för kurserna i historia. Vad säger t.ex. kunskapskraven? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.En lite längre introduktion till begreppet historiebruk.

Kategorier:

Historiebruk

Taggar:

Källvärdering och källkritik

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

Olika typer av historiebruk

På SO-läraren Mikael Bruérs webbplats hittar du en faktasida om olika slags historiebruk. För många är historia bara det som sker i ett klassrum, men runt omkring oss finns fullt av kopplingar till historien. Allt från gatunamn till reklam och film på TV Historia används i många olika sammanhang i många olika syften. När vi studerar hur och varför historia används kallas det för historiebruk. Historia är alltså långt mer än det vi pratar om i klassrummet eller vad som står i en historiebok...

Kategorier:

Historiebruk

Taggar:

Källvärdering och källkritik

Spara som favorit

Loading content ...

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Historia

Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns...

Historieteori

Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta...

Nationalismens historia

Nationalism är ett tankesystem som bygger på idén om en särskild gemenskap inom nationens gränser. Från och med 1800-...

Marxism

Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska...

Socialdarwinism

Socialdarwinismen är en elitistisk ideologi som använder Charles Darwins utvecklingslära som en förklaringsmodell över...

Media och påverkan

Medias uppgift, ansvar och påverkan.

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Konservatism

Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har...

Liberalism

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Socialism

Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...

Fascism och nazism

Fascismen och nazismen är likartade antidemokratiska och auktoritära ideologier som är präglade av stark nationalism...

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Feminism

Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...

Nationalism

Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när...

Nyhetsvärdering

Nyhetsvärdering och dess grundläggande principer. Vad utgör en nyhet och hur går urvalet i nyhetsflödet till?

Historiekultur och historiemedvetande

Historia är inte bara det som hänt, varför det har hänt och de olika tolkningarna av händelserna. Historia är också...

Relaterade taggar