Det område som idag utgör Moldavien har sedan stenåldern bebotts av en lång rad folk, bland andra thraker, kelter, goter och hunner. Slaverna kom på 400-talet. Senare blev området en del av det bulgariska riket innan bland andra magyarer och mongoler trängde in.
Området utgjorde kärnlandet i den historiska regionen Bessarabien, som fick sitt namn på 1300-talet och täckte ett område mellan floderna Dnestr och Prut som idag är delat mellan Moldavien och Ukraina. Bessarabien införlivades på 1400-talet med furstendömet Moldova i det nuvarande Rumänien och förblev under flera sekler en del av furstendömet.
På 1500-talet kom området under det osmanska (turkiska) väldet. Turkarna grundade staden Bender (nuvarande Tighina) som är känd för Karl XII:s vistelse där och hans strid mot turkar och tatarer 1713 – den så kallade kalabaliken i Bender.
Ryssarna tar över
Bessarabien erövrades av Ryssland 1812. Det ryska styret varade till 1917 då tsardömet bröt samman och kommunister (bolsjeviker) tog makten. Under ryska revolutionen utropade Bessarabien sig som en självständig republik. Efter en folkomröstning anslöt sig den nya republiken till Rumänien i början av 1918.
Det kommunistiska Sovjetunionen, som bildades 1922, vägrade dock att erkänna förlusten av Bessarabien. 1924 skapades Moldaviska autonoma sovjetrepubliken öster om floden Dnestr i Ukraina.
Läs i Landguiden om Moldaviens historia fr.o.m andra världskriget och framåt.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
